Tillgången på arbetskraft med yrkesinriktad gymnasial utbildning väntas inte kunna möta den framtida efterfrågan. För de utbildningsgrupper som arbetsgivarna redan idag har svårt att rekrytera finns därmed risk för att dagens brist förvärras. Samtidigt som efterfrågan på gymnasialt yrkesutbildade ökar riskerar det bli ännu svårare att hitta behöriga yrkeslärare.

I rapporten Trender och prognoser 2017 presenterar SCB både dagens arbetsmarknad och framtidsutsikterna för 59 olika utbildningsgrupper. Syftet med beräkningarna är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som kan komma att uppstå givet det utbildningssystem och de utbildningsmönster vi ser idag. Användare av statistiken är bland annat utbildningsplanerare, utredare, forskare och studie- och yrkesvägledare.

Framtida brist på gymnasialt yrkesutbildade

Prognosen, som sträcker sig till 2035, visar att tillgången på arbetskraft med yrkesinriktad gymnasial utbildning inte kommer att kunna möta den framtida efterfrågan inom flera utbildningsområden. Det finns risk för brist på bland annat utbildade inom bygg, industri och fordon. Det finns även risk för brist på utbildade inom vård och omsorg samt restaurang och livsmedel.

Men för att kunna uttala oss om framtidens arbetsmarknad måste vi börja med att titta på dagens arbetsmarknadssituation. För att få en uppfattning om läget på arbetsmarknaden idag används arbetsgivarnas bedömningar i SCB:s årliga Arbetskraftsbarometer. Arbetsgivarna tillfrågas om tillgången på nyutexaminerade såväl som yrkeserfarna. 2017 års undersökning visar tydligt att bristen på arbets­sökande med en gymnasial yrkesutbildning har blivit mer utbredd. För 12 av de 13 gymnasiala yrkesutbildningsgrupper som undersöks rapporterar arbetsgivarna brist på nyutexaminerade.

Svårt att rekrytera redan idag

I stort sett samtliga arbetsgivare har upplevt svårigheter att rekrytera nyutexaminerade med gymnasial fordonsutbildning. Givet dagens utbildningsmönster väntas tillgången på arbetskraft med fordonsutbildning ligga kvar på ungefär dagens nivå även år 2035 då nytillskottet av utbildade väntas vara ungefär lika stort som kommande pensionsavgångar. Då efterfrågan på arbetskraft med den här utbildningen samtidigt väntas öka riskerar dagens brist på fordonsutbildade att tillta på sikt.

Fordonsutbildning

2015 arbetade 108 000 fordonsutbildade. Ett par procent av dem var kvinnor. Vanliga yrken är motorfordonsmekaniker och fordonsreparatör. Tillflödet av fordonsutbildade sker idag främst genom gymnasieskolans fordons- och transportprogram.

Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft med gymnasial fordonsutbildning till år 2035.

Vård- och omsorgsutbildade är en annan stor utbildningsgrupp på arbetsmarknaden. Under de senaste tre åren har andelen arbetsgivare som rapporterar brist på nyutexaminerade med gymnasial vård- och omsorgsutbildning ökat, och 2017 uppgav sex av tio arbetsgivare att de hade svårt att rekrytera nyutexaminerade med denna kompetens.

Åldrande befolkning ökar efterfrågan

Idag är det fler som genomför en vård- och omsorgsutbildning via vuxenutbildningen än inom gymnasieskolan. En bakomliggande förklaring till det är yrkesvux, en statlig extrasatsning på yrkesinriktade utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen som genomförts på senare år. Om dagens utbildningsmönster kvarstår de kommande tjugo åren beräknas ett årligt tillskott från vuxenutbildningen på 5 100 personer med en gymnasial vård- och omsorgsutbildning. Samtidigt beräknas ett årligt tillskott på 3 600 personer komma från vård- och omsorgsprogrammet inom gymnasieskolan.

Antalet nyutbildade väntas inte vara tillräckligt många för att både ersätta kommande pensions­avgångar och samtidigt möta ett ökat personalbehov inom framförallt äldreomsorgen. Särskilt efter år 2020 väntas efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade öka, då 40-talisterna kommer upp i den mer vårdbehövande åldersgruppen 80 år och äldre. Sammantaget finns risk för stor brist på vård- och omsorgsutbildade år 2035.

Vård- och omsorgsutbildning

2015 arbetade 217 000 personer med en vård- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå. Vanligast är att arbeta som undersköterska. Andra vanliga yrken för personer med denna utbildning är skötare, vårdare, personlig assistent och vårdbiträde. Idag är närmare nio av tio i arbetskraften kvinnor.

Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft med gymnasial vård- och omsorgsutbildning till år 2035.

Tydlig brist på restaurangutbildade

Tre av fyra arbetsgivare upplever idag att det är brist på restaurangutbildade på gymnasial nivå. Andelen arbetsgivare som rapporterar brist på nyutexaminerade har legat på en hög nivå sedan 2015. Efterfrågan på gymnasialt utbildade inom restaurang och livsmedel beräknas öka på sikt, bland annat som en följd av en väntad tillväxt av antalet som arbetar inom hotell- och restaurangbranschen. Trots att antalet som går i pension de kommande tjugo åren väntas vara litet beräknas den framtida tillgången på utbildad arbetskraft inte vara tillräcklig för att kunna möta en ökad efterfrågan. Dagens brist på restaurangutbildade riskerar därför att förstärkas på sikt, givet dagens intresse för utbildningen.

Restaurang- och livsmedelsutbildning

Kock, kallskänka och försäljare inom detaljhandel är exempel på vanliga yrken bland de 100 000 personer med restaurang- och livsmedelsutbildning som var i arbete år 2015. Könsfördelningen inom gruppen är jämn. Tillskottet av utbildade kommer idag främst från gymnasieskolans restaurang- och livsmedelsprogram men även till viss del från kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning.

Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft med gymnasial restaurang- och livsmedelsutbildning till år 2035.

Stor brist på yrkeslärare väntas

Samtidigt som bristen på gymnasialt yrkesutbildade riskerar att förvärras visar SCB:s prognos också att tillgången på arbetskraft med en lärarutbildning inom gymnasieskolans yrkesämnen inte väntas kunna svara mot den framtida efterfrågan. Med nuvarande utbildningsdimensionering finns risk för stor brist på yrkeslärare. Bland de lärare som arbetar inom gymnasieskolans yrkesämnen saknar nästan 45 procent en pedagogisk högskoleexamen, vilket tyder på en påtaglig brist redan idag. På sikt riskerar vi att få ännu svårare att hitta behöriga yrkeslärare. 85 procent av de yrkeslärarutbildade som idag tillhör arbetskraften kommer att gå i pension fram till år 2035 och antalet nyutbildade väntas inte räcka till för att möta upp detta. I samband med utbildningssatsningar som aviseras, till exempel inom ramen för yrkesvux, är därmed bristen på yrkeslärare viktig att belysa.

Yrkeslärarutbildning

År 2015 fanns 12 100 personer med en yrkeslärarutbildning som arbetade, varav drygt hälften arbetade inom utbildningsområdet. Könsfördelningen inom utbildningsgruppen är idag relativt jämn.

Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft med yrkeslärarutbildning till år 2035.