Till innehåll på sidan

Sjuksköterskor mer jämställda än läkare

Publicerad: 2018-04-19

Oavsett om kvinnor arbetar som läkare eller sjuksköterskor har de lägre lön än sina manliga kollegor. Kvinnliga läkare har 91,7 procent av männens lön. Motsvarande siffra för sjuksköterskor är 98,6 procent.

Det finns ungefär lika många manliga som kvinnliga läkare i Sverige. Sjuksköterskeyrket domineras däremot av kvinnor. 9 av 10 sjuksköterskor är kvinnor.

År 2016 hade kvinnliga läkare 83,8 procent av männens inkomst. Trots att sjuksköterskeyrket domineras av kvinnor var deras medelinkomst 85,4 procent av männens.

Inkomsten är en funktion av lön och arbetad tid. Deltid, föräldraledighet och sjukskrivningar minskar inkomsten. Jämförs lön istället för inkomst förändras bilden.

Lönen skiljer mindre än inkomsten

För läkare är kvinnors andel av mäns heltidslön 91,7 procent, medan kvinnor som arbetar som sjuksköterskor har 98,6 procent av motsvarande mäns lön.
En förklaring till att inkomstskillnaden är större än löneskillnaden är att kvinnor arbetar deltid i större omfattning än män. Det bekräftas av strukturlönestatistik som visar att 28 procent av de kvinnliga läkarna jobbar deltid, medan 18 procent av männen gör det. Av de kvinnliga sjuksköterskorna jobbar hela 46 procent deltid och deras genomsnittliga tjänstgöringsomfattning är 64 procent av en heltid. Endast 24 procent av de manliga sjuksköterskorna jobbade deltid.

Höga inkomster för män lyfter inte kvinnors inkomster

När en nedbrytning görs på länsnivå framkommer det att störst inkomstgap mellan könen fanns i Dalarnas respektive Västmanlands län. De län med minst inkomstgap var Gävleborgs respektive Gotlands län.

Färre kvinliga läkare i Gävleborg

Andel kvinnor i procent som var läkare samt deras andel av mäns inkomst, 2016

Placering Län Kvinnors andel av mäns inkomst Län Andel kvinnor 
1 Gotland 88,2 Stockholm 52,9
2 Gävleborg 88,0 Västmanland 51,9
20 Dalarna 81,4 Örebro 44,2
21 Västmanland 80,0 Gävleborg 43,5

På länsnivå fanns det 2015 en tendens att ju högre manliga läkares genomsnittliga inkomster var, desto lägre var kvinnors andel av mäns inkomst. Höga inkomster för män lyfter alltså inte upp kvinnornas inkomster. Tendensen är dock svagare år 2016, då sjönk mäns genomsnittliga inkomster i 17 av 21 län. Inkomstgapet minskade mellan kvinnor och män i 15 av de 21 länen.

Mest jämställt på Gotland

De län som var mest jämställda i termer av inkomst, det vill säga lägst inkomstgap, var Gotland och Gävleborg, 88,2 respektive 88,0 procent. Dalarna och Västmanland hade det största inkomstgapet. Där hade kvinnorna i genomsnitt 81,4 respektive 80,0 procent av mäns genomsnittliga inkomst.

Störst inkomstskillnad i Hallands län

Inkomstgapet bland sjuksköterskor var störst i Jönköpings län, medan bilden var nästan den motsatta för läkare inom samma län (4:e lägsta). Ur ett jämställdhetsperspektiv hade kvinnor i Hallands län, vare sig de arbetade som läkare (placering 19) eller sjuksköterskor (placering 21), högst inkomstgap i Sverige, det vill säga lägst andel av männens inkomst.
Återigen ses det tidigare fenomenet på länsnivå. Det finns en tendens till att ju högre den genomsnittliga inkomsten var för män som arbetar inom sjuksköterskeyrket desto lägre var kvinnors andel av männens inkomst.

Litet inkomstgap i Skåne

Andel kvinnor i procent som var sjuksköterskor samt deras andel av mäns inkomst, 2016 

 Placering Län Kvinnors andel av mäns inkomster  Län Andel kvinnor 
1 Skåne 87,4 Örebro 85,4
2 Dalarna 87,2 Östergötland 85,4
20 Jönköping 79,8 Västernorranad 80,8
21 Halland 77,5 Västerbotten 80,6

Kvinnors andel av mäns inkomst

Kvinnliga sjuksköterskors andel av mäns inkomster samt mäns genomsnittliga inkomst per län, 2016

Anmärkning: Punkten längst upp till vänster representerar Hallands län. Punkten längst ner till höger representerar Skåne län. 

Medelinkomst ofta högre än medianinkomst

Yrken med många höginkomsttagare har generellt en högre medelinkomst jämfört med dess medianinkomst. Så är fallet för läkarkåren, oavsett kön. Dessutom är inkomstspridningen för kvinnorna inom läkaryrket större än männens. Kontentan blir att inkomstgapet mellan könen blir större när medianinkomsterna används jämfört med om medelinkomsterna används. Motsatsen gäller för sjuksköterskeyrket. Där blir inkomstgapet mellan könen lägre när medianinkomsterna används jämfört med när medelinkomsterna används. 

Sjuksköterska ett mer jämställt yrke

När inkomstgapet mellan könen studeras utmed respektive inkomstfördelning ses ett större inkomstgap för läkare vid låga inkomster jämfört med inkomstgapet vid höga inkomster. För sjuksköterskor är det tvärtom. I ljuset av denna redovisning ser det ut som att sjuksköterska är ett mer jämställt yrke i termer av inkomstgap jämfört läkaryrket, förutom vid riktigt höga inkomster. 

Större inkomstagap vid låga inkomster

Kvinnors andel av mäns inkomster per percentil i respektive yrkes inkomstfördelning, i procent 2016

Anmärkning: Exkluderat individer som är företagare inom Hälso- och sjukvård.

Inkomster inom hälso- och sjukvården

I denna artikel studeras inkomsten hos de individer som är anställda och förvärvsarbetande inom branschen Hälso- och sjukvård (SNI 86). Det är alltså årsinkomsten som individerna erhållit från sin arbetsgivare och den beror på lönenivån samt arbetad tid (exempelvis del-, eller heltid, övertid).
Data har hämtats från SCB:s Yrkesregister, Registret för arbetsgivares kontrolluppgifter samt Strukturlönestatistiken.

De individer som har en examen i medicin (721 enligt SUN 2000) samt en yrkeskod som läkare (SSYK 1512, 2211, 2213, 2212, 2219) definieras i artikeln som läkare medan sjuksköterskor måste har en utbildning inom omvårdnad (723 enligt SUN 2000) samt en yrkeskod som sjuksköterska (SSYK 222, 223).

Både medelvärde och median är mått som används för att visa en grupps inkomstfördelning. Medelinkomsten är summan av alla inkomster dividerat med antalet personer i gruppen. Medianinkomsten är den mittersta inkomsten då alla inkomster i gruppen sorterats i storleksordning. Om inkomstfördelningen är normalfördelad är median- och medelinkomsten densamma. Men beroende på hur kvinnor och mäns inkomstfördelning ser ut kan deras medianinkomst vara lägre eller högre än medelinkomst.

Kontakt

Fredrik W. Andersson, nationalekonom, SCB

Telefon
010-479 62 61
E-post
fredrik.andersson@scb.se