Till innehåll på sidan

Vanligt att arbeta under studierna i Sverige

Publicerad: 2018-12-06

Sysselsättningsgraden är högre för de som har arbetat eller praktiserat under studietiden jämfört med de som inte gjort det. I Sverige är det mycket vanligt att arbeta eller praktisera under studierna. Men långt ifrån alla unga i EU har haft kontakt med arbetsmarknaden under studietiden.

Av unga i Sverige i åldersgruppen 15–34 år hade 17 procent inte haft någon kontakt alls med arbetsmarknaden under sina senast avslutade studier. I EU som helhet var det däremot drygt hälften som inte hade arbetat. Arbete under studierna kan se väldigt olika ut. Det kan till exempel handla om betald eller obetald praktik som en del av utbildningen. Det kan också handla om extrajobb, sommarjobb eller volontärarbete utan någon koppling till utbildningen.

Vilka arbetsmarknadskontakter de unga i olika länder har haft under studierna beror förstås på flera faktorer. En viktig faktor är hur utbildningssystemen fungerar och om praktik är en del av utbildningen. I Sverige ingår exempelvis obetald praktik på gymnasieskolans yrkesprogram. Samtidigt är andelen unga som väljer yrkesprogram lägre i Sverige än i en del andra EU-länder och på högskoleförberedande program ingår praktik vanligtvis inte i utbildningen. I yrkeshögskolan ingår obligatorisk praktik, medan det varierar mellan högskoleprogram och högskolor om verksamhetsförlagd utbildning eller praktik är en del av högskoleutbildningen och om den är obligatorisk eller inte.

Hur vanligt det är att arbeta beror också på om det finns möjlighet att få studiemedel eller studielån och hur det systemet är uppbyggt. I Sverige är det mycket vanligt att elever och studenter arbetar under sommaruppehållet eftersom man vanligtvis inte har studiemedel under sommaren.

En annan viktig faktor är arbetsmarknadsläget. Sverige har under de senaste åren generellt sett haft en positiv utveckling av arbetsmarknaden för unga, med en återhämtning från de höga nivåerna av ungdomsarbetslöshet man såg efter den ekonomiska lågkonjunkturen som följd av finanskrisen 2008 och 2009. Det kan påverka möjligheterna för unga att få arbete vid sidan om studierna.

Statistiken visar att situationen på arbetsmarknaden är bättre för de unga som har haft kontakt med arbetsmarknaden under studierna, till exempel genom praktik, extrajobb eller volontärarbete. Sysselsättningsgraden år 2016 var lägre bland de som inte hade arbetat under sina senast avslutade studier och arbetslösheten var högre. I Sverige var sysselsättningsgraden 18 procentenheter lägre och arbetslösheten 9 procentenheter högre bland de som inte arbetat eller praktiserat jämfört med samtliga i åldersgruppen 15–34 år. Samtidigt kan en del av skillnaden i sysselsättning och arbetslöshet även bero på att inträdet på arbetsmarknaden är enklare för vissa grupper av unga. I vissa högskoleutbildningar som leder till en yrkesexamen, exempelvis lärarutbildningen, är en del av utbildningen verksamhetsförlagd. För de flesta högskoleutbildningar är det emellertid upp till lärosätet att bestämma om praktik ska ingå i utbildningen eller inte.

Hälften av alla unga i EU har inte haft kontakt med arbetsmarknaden under sina studier

Andel av unga i åldersgruppen 15–34 år som inte hade arbetat under sina senast avslutade studier, 2016. Procent.

Karta

 

Under 2016 var andelen som inte arbetat under sina studier minst i Finland, där 8 procent angav att de inte hade arbetat under sina studier. I Sverige var det 17 procent som inte hade arbetat under sina studier, vilket var näst lägst av medlemsländerna i EU. De länder där det var vanligast att inte arbeta under studierna var Rumänien, Grekland och Bulgarien.

Sysselsättningen är generellt högre och arbetslösheten lägre för de som har en gymnasial yrkesutbildning än för de som har en högskoleförberedande utbildning. Samtidigt är praktik i Sverige obligatorisk på yrkesprogrammen på gymnasiet medan högskoleförberedande program inte har någon obligatorisk praktik. Därför är det oklart hur stor del av situationen på arbetsmarknaden som förklaras av arbete under studierna och hur mycket som förklaras av andra faktorer, som exempelvis vilken utbildning de unga har läst.

Kontakter med arbetsmarknaden förväntas göra det enklare för unga att hitta arbete efter utbildningen. Statistiken visar emellertid att de allra flesta unga i EU hittade sina jobb via sitt direkta kontaktnät, det vill säga genom antingen vänner, bekanta eller familj. Det var också vanligt att hitta arbete genom annons eller genom att kontakta arbetsgivaren direkt. Enbart en liten andel hittade arbetet genom utbildning/praktik.

Fakta

Denna statistik baseras på Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Varje år ställs ett antal frågor om temaområden som normalt sett inte ingår i undersökningen. Dessa frågor ställs på uppdrag av Eurostat, EU:s statistikorgan, och genomförs i alla EU:s medlemsländer. Under 2016 handlade undersökningen om unga personer mellan 15 och 34 år och deras inträde på arbetsmarknaden. Undersökningen hade frågor om de ungas arbete under studier, om arbete under studietiden hänger ihop med situationen på arbetsmarknaden efter studierna, samt ungas vilja att flytta eller pendla längre sträckor för att få ett jobb.

I artikeln redovisas andel som inte har arbetat. Detta beror på hur undersökningen har genomförts i de olika länderna, och de som inte har arbetat är den grupp som med högst statistisk säkerhet går att jämföra.

Läs mer i rapporten Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
– Tema: Ungas situation på arbetsmarknaden 2016.

Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Kontakt

Linnea Johansson Kreuger

Telefon
010-479 44 97
E-post
linnea.johanssonkreuger@scb.se