Till innehåll på sidan

Kort analys

Så försörjde sig flyktingar de 15 första åren i Sverige

Senast uppdaterad: 2019-06-12

Drygt 30 000 flyktingar i åldern 18–49 år invandrade 1997–2001. Den vanligaste huvudsakliga inkomstkällan deras första 15 år i Sverige var arbete.

Invandringens omfattning och karaktär har varierat över tid. Efter 1970-talet minskade den inflyttning som var kopplad till arbetsmarknaden. I stället utgjordes en större del av dem som invandrade till Sverige av personer som sökte skydd.

SCB har studerat hur 30 600 personer som invandrade av flyktingskäl försörjde sig sina första 15 år i Sverige. Studien avser 14 650 kvinnor och 15 900 män.

Drygt 60 procent av dessa invandrare var medborgare i något asiatiskt land, med irakiska medborgare som den största gruppen. Därefter följde europeiska flyktingar med nästan 30 procent, främst från forna Jugoslavien. 8 procent var medborgare i ett afrikanskt land och 2 procent i ett nord- eller sydamerikanskt land.

Studien tar hänsyn till att personer under en lång period både kan förvärvsarbeta, studera och befinna sig i olika ekonomiska trygghetssystem. Dit räknas till exempel föräldrapenning och etableringsstöd för flyktingar. Det skiljer sig mot många andra studier som visar andelen förvärvsarbetande ett givet antal år efter invandringen.

Många har arbetat minst tre år

För att se vilka inkomstkällor som var vanligast har SCB studerat hur stor andel som hade en viss sorts inkomst i minst 3 av de 15 åren. För de flesta har den huvudsakliga inkomstkällan sett olika ut år från år.

Den vanligaste huvudsakliga inkomstkällan var förvärvsinkomst. Totalt 63 procent av kvinnorna och 75 procent av männen hade i minst tre år fått sin största inkomst från arbete. Kvinnorna i denna grupp hade i genomsnitt haft arbete som den största inkomstkällan i 8,4 år. För männen var det 9,6 år.

Näst vanligast var ekonomiskt bistånd. Det hade drygt hälften haft som sin största inkomst i minst tre år. Bland kvinnorna var andelen 56 procent och bland männen 51 procent.

Många fick ekonomiskt bistånd de första åren efter invandringen. Det beror på att i ekonomiskt bistånd ingår en särskild introduktionsersättning för flyktingar (från 2011 etableringsersättning). De pengarna ska försörja nyanlända som går förberedande utbildningar eller lär sig svenska. Tiden med ekonomiskt bistånd var i genomsnitt kortare än tiden med förvärvsinkomst.

Bland kvinnor var det relativt vanligt med inkomster från vård av barn eller anhörig, som föräldrapenning. Var femte kvinna hade det som sin huvudsakliga inkomst under minst tre år. Bland männen var det 1 procent. Det var även betydligt vanligare att kvinnor hade sin inkomst från studier än att män hade det.

Ungefär 5 procent av kvinnorna och 9 procent av männen hade arbetslöshetsersättning som sin största inkomst i minst tre år.

Inkomsten kan även komma från sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning. Ungefär var tionde man och kvinna hade det som sin största inkomstkälla i minst 3 av de 15 åren.

Huvudsaklig inkomstkälla under sammanlagt minst 3 år av 15 studerade år. Flyktinginvandrare 1997–2001 som var 18–49 år vid invandringen. Andel efter typ av inkomst.

 

Diagram: Huvudsaklig inkomstkälla under sammanlagt minst 3 år av 15 studerade år. Flyktinginvandrare 1997–2001 som var 18–49 år vid invandringen. Andel efter typ av inkomst. 

Genomsnittligt antal år med huvudsaklig inkomstkälla av dem med minst tre år. Flyktinginvandrare 1997–2001 som var 18–49 år vid invandringen.

Diagram: Genomsnittligt antal år med huvudsaklig inkomstkälla av dem med minst tre år. Flyktinginvandrare 1997–2001 som var 18–49 år vid invandringen. 

Mer ekonomiskt bistånd bland de äldre

Det finns vissa skillnader i hur de studerade flyktingarna har försörjt sig beroende på hur gamla de var när de invandrade. Det är de yngsta männen som i störst utsträckning haft arbete som inkomst. Det handlar om män som invandrade när de var 18–24 år. I de äldre grupperna sjunker andelen med stigande ålder. För kvinnor ligger andelen med förvärvsinkomst klart lägre i den grupp som invandrade i åldern 40–49 år.

För ekonomiskt bistånd och sjukdomsrelaterad inkomst är det tvärtom. Det var vanligast bland 40–49-åringar, den äldsta gruppen som ingår i studien. Mönstret är detsamma för kvinnor och män.

Inkomster från studier eller vård av barn eller var vanligast bland de yngre kvinnorna.

Huvudsaklig inkomstkälla under sammanlagt minst 3 år av 15 studerade år. Flyktinginvandrare 1997–2001. Andel efter typ av inkomst och ålder. 

Kvinnor

Diagram: Huvudsaklig inkomstkälla under sammanlagt minst tre år av 15 studerade år. Flyktinginvandrare 1997–2001. Andel efter typ av inkomst och ålder

Män

Diagram: Huvudsaklig inkomstkälla under sammanlagt minst tre år av 15 studerade år. Flyktinginvandrare 1997–2001. Andel efter typ av inkomst och ålder 

Fakta: Inkomsterna grupperade i sju olika kategorier

I den här studien har personer som invandrat av flyktingskäl eller som anhöriga till en tidigare flyktinginvandrad följts under en period på 15 år. Invandringen ska ha skett för första gången under perioden 1997–2001 och personerna ska ha varit i åldern 18–49 år vid invandringen. Uppgifter om vilka olika inkomstslag som personerna har haft under de 15 första åren i Sverige har hämtats från SCB:s register. Inkomsterna är grupperade till sju kategorier. Den inkomst som utgör störst andel av en persons totala årsinkomst räknas som den huvudsakliga inkomstkällan respektive år. När denna studie genomfördes var data till och med 2016 tillgängligt.

Att en specifik period har undersökts innebär att man utifrån studien inte kan dra några generella slutsatser om flyktinginvandrares försörjning i Sverige. Det beror på att sammansättningen av personer med avseende på till exempel ursprung och åldersfördelning varierar mellan olika perioder.

Du kan läsa mer i rapporten De första 15 åren – Flyktingars försörjning i Sverige. I rapporten grupperas de individer som liknar varandra mest när det gäller kombinationen av deras främsta inkomstkällor. En fördjupad analys görs sedan av vilka bakgrundsvariabler som karaktäriserar de olika grupperna.

Text- och innehållsansvariga