Till innehåll på sidan

Kort analys

Sammanboende lever längre

Senast uppdaterad: 2019-10-08

De som lever ihop har högre medellivslängd än andra. Störst skillnad gör det för sammanboende män. De lever drygt sju år längre än ensamstående män.

Medelåldern när man dör, det som brukar kallas för medellivslängden, ökar stadigt i Sverige. År 2018 var medelåldern bland avlidna 84,7 år för kvinnor och 81,5 år för män.

Under några år har det varit möjligt att följa utvecklingen av medellivslängd efter hur man bor, så kallad hushållstyp. Tydligt är att sammanboende personer har högre medellivslängd än andra. Bland män har sammanboende sju extra levnadsår. Och sammanboende kvinnor lever drygt fyra år längre än ensamstående kvinnor.

Av alla födda i Sverige som var 30 år och äldre under 2018 var 63 procent sammanboende och 30 procent ensamstående. De övriga sju procenten består av personer som exempelvis är inneboende, bor med sin kompis, sitt syskon eller på en institution.

Det finns flera förklaringar till att sammanboende lever längre. En förklaring kan vara att sambos kan stötta varandra socialt och kanske även ekonomiskt. Det kan i sin tur leda till hälsosammare levnadsvanor, som att undvika rökning och dricka mindre alkohol. I SCB:s undersökning av levnadsförhållanden (ULF) 2016–2017 är andelen som röker dagligen högre bland ensamstående än bland sammanboende, 13–16 procent jämfört med 8–9 procent.

En annan förklaring är att gifta personer tenderar att söka sig till sjukvården i ett tidigare skede vid sjukdomssymtom. Det visar en långtidsuppföljning av cancerpatienter. De som inte är gifta tenderar dessutom att få sämre eller ingen livsuppehållande behandling, jämfört med gifta.

Medellivslängd

Medelålder bland avlidna efter kön, hushållstyp och utbildningsnivå 2018

Diagram Medelålder bland avlidna efter kön, hushållstyp och utbildningsnivå 2018, räknat från 30 års ålder

Källa: SCB, Befolkningsstatistik, Demografisk analys.

Längre liv för högutbildade

Det finns en tydlig koppling mellan medellivslängd och utbildningsnivå. Det finns olika förklaringar till skillnaderna.

En högre utbildning leder ofta till en högre inkomst och bättre arbetsmiljö. Högre utbildning leder också till högre kognitiv förmåga, samt bättre förmåga att värdera information om hälsosamma levnadsvanor.

Personer med högre utbildning söker också vård snabbare vid sjukdomssymtom. Bäst överlevnad efter cancer har de med eftergymnasial utbildning och sämst har de som inte gått gymnasiet. Det visar Socialstyrelsens uppföljningar av cancerpatienter.

I takt med att befolkningen blivit mer högutbildad har allt fler fått någon i sin närhet med högre utbildning, till exempel i familjen eller den nära kretsen. Det påverkar troligen val av livsstil, socialt stöd, vård och boende. Allt detta kan ha betydelse för hur länge man lever.

Till viss del samlas också personer med sämre hälsa till grupper med lägre utbildning, som därmed får lägre medellivslängd.

En separation eller skilsmässa kan vara en stressande livshändelse. Det kan dels öka risken att dö i förtid, dels leda till att personer blir ensamstående. Separationer och skilsmässor är vanligast för dem med förgymnasial utbildning och ovanligast för dem med eftergymnasial utbildning.

Sammanboende viktigast för männen

Störst skillnad i medellivslängd mellan utbildningsgrupperna finns bland ensamstående kvinnor. Det skiljer nästan åtta år mellan dem med förgymnasial utbildning och dem med eftergymnasial utbildning.

Minst skillnad i medellivslängd är det i gruppen sammanboende män. Där är skillnaden 3,4 år mellan dem med förgymnasial utbildning och dem med eftergymnasial utbildning.

Det finns vissa tydliga statistiska skillnader mellan könen. I samtliga fall är utbildning mer avgörande för kvinnors medellivslängd än för männens.

För män är det däremot mer avgörande att leva samman med någon. Sammanboende män med en förgymnasial utbildning har nästan två års högre medellivslängd än ensamstående män med eftergymnasial utbildning.

För kvinnor är det tvärtom. De gynnas mer av att ha en eftergymnasial utbildning än att bo ihop med en partner.

Livslängden ökar mest för sammanboende med hög utbildning

Medellivslängden har ökat med 0,7 år för kvinnor och 0,8 år för män sedan 2012.

Skillnaden mellan de olika grupperna har också ökat. Mellan grupperna med högst respektive lägst medellivslängd växte den med ett år. Däremot minskade medellivslängden för ensamstående kvinnor i grupperna med högst gymnasial utbildning.

Sammanboende har inte bara högst medellivslängd. Den ökar dessutom betydligt mer än för ensamstående.

Förändringar i medellivslängd

Förändring av medelålder bland avlidna mellan 2012 och 2018 efter kön, hushållstyp och utbildningsnivå

Diagram Förändringar i medellivslängd

Källa: SCB, Befolkningsstatistik, Demografisk analys.

Totalt sett ökade medellivslängden ungefär dubbelt så mycket för sammanboende som för ensamstående personer mellan 2012 och 2018. Drygt ett år för sammanboende jämfört med ungefär ett halvt år för ensamstående.

De som 2012 hade högst medellivslängd drar ifrån övriga grupper. Sammanboende kvinnor och män med eftergymnasial utbildning har nu ungefär fyra extra levnadsår jämfört med samtliga kvinnor och män.

Kortare liv för lågutbildade kvinnor

Ökningen av medellivslängden gäller inte alla grupper. För kvinnor med högst en förgymnasial utbildning minskar medellivslängden något. Minskningen sker endast för ensamstående.

Under perioden 2012–2018 går det att se en tydlig trend. Medellivslängden är lägst för dem med förgymnasial utbildning, något högre för dem med gymnasieutbildning och högst för dem med en eftergymnasial utbildning.

Medellivslängd efter utbildning och hushållstyp

Medelålder bland avlidna efter kön, utbildningsnivå och hushållstyp 2018, samt förändring sedan 2012

UtbildningsnivåKvinnorFörändringMänFörändring
Förgymnasial81,04-0,1878,510,26
Gymnasial84,430,3081,350,49
Eftergymnasial87,210,7984,270,93
Skillnader mellan grupper
Gymnasial−förgymnasial3,390,482,840,23
Eftergymnasial−gymnasial2,780,492,920,44
Eftergymnasial−förgymnasial6,170,975,760,67
Hushållstyp
Ensamstående82,530,5176,920,56
Sammanboende86,601,0584,171,15
Övriga hushåll81,890,6678,570,44
Skillnader mellan grupper
Sammanboende−ensamstående4,070,547,250,59
Sammanboende−övriga4,710,395,600,71
Övriga−ensamstående-0,64-0,151,65-0,12
Totalt84,70,7481,530,78

Skillnaden mellan kvinnor med eftergymnasial utbildning och kvinnor med förgymnasial utbildning ökade med ett år, från drygt fem år till drygt sex. För män ökade skillnaden mellan samma grupper med åtta månader.

Kvinnor och män med en gymnasieutbildning har halkat efter ungefär ett halvt år i medellivslängd jämfört med dem som har en eftergymnasial utbildning.

Fakta om statistiken

Statistiken avser personer födda i Sverige 30 år och äldre.

Utrikes födda ingår inte i statistiken. Det beror på att de i något högre utsträckning än inrikes födda saknar uppgift om utbildningsnivå, samt att de oftare än inrikes födda fortfarande är folkbokförda i Sverige trots att de har flyttat utomlands. Det leder till en underskattning av dödsriskerna och överskattad medellivslängd för utrikes födda.

Definitioner

Återstående medellivslängd brukar kallas ”medellivslängd”. Det är ett index som sammanfattar dödligheten i alla åldrar för ett år eller en period.

Sammanfattningen av dödligheten görs i en livslängdstabell och antalet i medeltal återstående år beräknas för alla åldrar. Här görs det från 30 års ålder då de flesta har uppnått sin högsta utbildningsnivå.

Medellivslängden kan också benämnas som medelåldern för alla dödsfall under året. Om antalet återstående år från 30 års ålder är 57 är det samma sak som en medelålder bland avlidna på 87 år. Här används främst medelålder bland avlidna som är mer i klartext vad måttet återstående medellivslängd betyder räknat från 30 års ålder.

Källor
  • Marital status and survival in patients with cancer. Journal of Clinical Oncology. (2019)

    Aizer, A., Chen, M-H., McCarthy, E., Mendu,.M., Koo, S et al.

  • Trends and group differences in the association between educational attainment and U.S. mortality: Implications for understanding education’s causal influence. Social Science & Medicine. (2015)

    Hayward, M., Hummer, R., & Sasson, I.

  • Cancer i Sverige. Insjuknande och överlevnad utifrån regional och socioekonomisk indelning. Stockholm: Socialstyrelsen. (2011)

    Socialstyrelsen.

  • From child to parent? The significance of children´s education for their parents’ longevity. Demography (2013)

    Torssander, J.

Text- och innehållsansvariga