Till innehåll på sidan

Kort analys

Jämställda inkomster, en fråga om tid?

Senast uppdaterad: 2022-03-08

I den här analysen tittar vi på vad män och kvinnor födda 1950, 1960 och 1970 har tjänat och tjänar totalt under sina yrkesverksamma liv. Vi kan se att män födda 1950 har tjänat fyra miljoner kronor mer än kvinnorna i samma ålder, men för dem födda senare minskar inkomstskillnaden mellan könen.

Till exempel verkar det finnas ett samband mellan utbildningsnivå och livsinkomst, men också mellan hur många barn man har och livsinkomsten. Kvinnor förvärvsarbetar i större utsträckning än tidigare, vilket också påverkar livsinkomsten

Högre utbildade kvinnor och män har haft väsentligt högre livsinkomst än lägre utbildade. För män födda 1950 med förgymnasial utbildning låg medianinkomsten på 13 miljoner kronor, för kvinnor låg den på knappt 9 miljoner kronor.

För de med minst tre års eftergymnasial utbildning låg livsinkomsten på 18 miljoner kronor för män och på drygt 13 miljoner kronor för kvinnor. Skillnaden är alltså ungefär fem miljoner kronor mellan de män som har förgymnasial utbildning och de som har eftergymnasial utbildning. För kvinnor är skillnaden ungefär fyra miljoner kronor mellan dessa utbildningsgrupper.

Diagrammen visar hur den totala inkomsten för kvinnor och män i gruppen har växt varje år. Under de första åren hade personer med kortare utbildning högre inkomst i och med att de började arbeta tidigare. Men redan kring 30 års ålder hade kvinnor med minst treårig eftergymnasial utbildning tjänat mer än de med en lägre utbildning.

För män tog det längre tid för högre utbildade att komma i kapp. Inte förrän kring 40 års ålder hade män födda 1950 med minst treårig eftergymnasial utbildning tjänat mer totalt än de med en lägre utbildning.

Livsinkomster för kvinnor födda 1950, uppdelat på utbildningsnivå.

Källa: Inkomst- och taxeringsregistret

Livsinkomster för män födda 1950, uppdelat på utbildningsnivå

Källa: Inkomst- och taxeringsregistret

För senare årskullar har det tagit längre tid att tjäna in på sin utbildning

Hur ser det ut för de som är födda senare? För kvinnor födda 1960 dröjde det till 38 års ålder innan den totala inkomsten var högre för kvinnor med treårig eftergymnasial utbildning än för de med treårig gymnasieutbildning. Även män födda 1960 kom i kapp vid 38 år, alltså något tidigare än för de födda 1950. För födda 1970 tog det längre tid för dem med treårig eftergymnasial utbildning att komma i kapp och det skedde senare för kvinnor än för män, vid 44 år respektive 41 år.

Inkomsterna har ökat genom åren. För födda 1960 låg den totala inkomsten 2019, vid 59 års ålder, på 9,6 miljoner kronor för kvinnor och 12,2 miljoner kronor för män. För kvinnor innebar det 25 procent högre inkomst än kvinnor födda 1950 hade vid 59 års ålder. För män skiljde det 14 procent.

Om skillnaderna skulle bestå skulle kvinnor födda 1960 vid 69 års ålder nå upp till 13 miljoner kronor och män till drygt 16 miljoner kronor. Skillnaden mellan kvinnors och mäns livsinkomst skulle i så fall minska med ungefär en miljon kronor.

Gruppen födda 1970 kan följas till 49 år. Kvinnor födda 1970 hade vid denna ålder en total livsinkomst på 7,6 miljoner och män 9,7 miljoner kronor. Det är för kvinnor 54 procent mer än vad kvinnor födda 1950 hade vid 49 års ålder. För män var skillnaden 33 procent. Om denna skillnad skulle bestå skulle kvinnor födda 1970 ha tjänat ungefär 16 miljoner kronor och män cirka 19 miljoner kronor år 2039 när de är 69 år.

Män som har barn har högre livsinkomst än män utan barn

Det går också att se att det finns skillnader i livsinkomst mellan de som har barn och de som inte har barn, och att mönstret ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnor med barn har lägre livsinkomst än kvinnor utan barn. För män är det tvärtom, män som har barn har en högre livsinkomst än de utan barn.

Fakta om statistiken

Personerna vi tittat på är i huvudsak födda 1950 och var mellan åren 1968 och 2019 i arbetsför ålder, det vill säga mellan 18-69 år.  Men även årskullarna 1960 och 1970 ingår i studien. De personer som ingår i studien var bosatta i Sverige under hela perioden 1968–2019.

I totalinkomsten ingår alla skattepliktiga förvärvsinkomster som en person fått utbetalt under sitt yrkesverksamma liv, såsom löneinkomst och inkomst av näringsverksamhet, sjukpenning, sjuk-/aktivitetsersättning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pension.

Inkomsterna för åren 1968–2018 är omräknade till 2019 års priser.