Redaktionellt
När kanalfrakten band samman Sverige
Senast uppdaterad: 2024-06-06
Kanalbåt i grönska. Ett motiv som blivit en sommarsymbol för Sverige. Fram till och med andra världskriget fungerade kanalerna också som ett viktigt transportsätt för bland annat råvaror och bränsle. Med i lasten var också handelsvaror som kaffe, salt och mängder med tomflaskor. I vår statistik kan man följa hur ångbåtstrafiken växte fram, och vad som fraktades.
Motalaström trafikerar Göta kanal.
Motalaström, båten på bilden ovan, sjösattes som lastfartyg 1855. När det för första gången publiceras statistik om den inrikes sjöfarten 1858 finns hon med och uppges ha 30 hästkrafter.
Inrikes sjöfart och handel 1858, s. 14 (pdf)
Från sidan 4 och framåt i Inrikes sjöfart och handel från 1858, kan man också se vilka varor som fraktades i betydande mängder på kanalerna. På Trollhätte kanal, där trafiken var tätast är det mycket järn, spannmål, trävaror och stenkol och koks. Men också kaffe, salt, brännvin – och tombuteljer.
Ångbåtarna tar över
Ångfartygen blev snabbt en viktig del av transporterna genom Sverige. Industrin växte snabbt, men avstånden mellan råvaror och produktion var långa. I Statistisk tidskrifts första band från 1862, redogörs för hur snabbt ångbåtarna slog igenom.
” För hela den ifrågavarande tidrymden visar det sig, att tillökningen i antalet ångbåtar (1836—1860) utgjort nära 746 procent samt i ångfartygens hästkrafter öfver 833 procent.”
I den efterföljande tabellen kan man också se hur ångfartygen ökar mest åren 1851 till 1855, med över 100 procent.
Statistisk tidskrift. Första bandet: häft. 1-7, s. 340 (pdf)
Ohotad av järnvägen
När järnvägen mellan Stockholm och Göteborg blev klar på 1860-talet byggdes ångfartyget Motalaström om för att också kunna ta passagerare. Rederiet oroade sig för att kanaltrafiken skulle slås ut av järnvägen, men såg också en möjlighet att skapa en turistattraktion i resor på Göta Kanal.
Turisttrafiken blev snabbt en framgång, men kanaltrafiken slogs inte ut utan var viktig fram till efter andra världskriget. Då slog lastbilarna igenom på allvar.
I sammanställningen Historisk statistik över Sverige kan man följa kanaltrafikens utveckling 1876-1950. Där ser man hur trafiken på många av vattenvägarna är som störst runt andra världskriget, och sedan snabbt faller tillbaka. Men till exempel i Södertälje och Trollhätte kanal återhämtar sig sedan kanaltrafiken i slutet av 40-talet, när industrin återhämtar sig efter kriget.
