Demografisk analys: Adoptioner 2000-2024
Vuxenadoptioner vanligare än barnadoptioner
Statistiknyhet från SCB 2026-02-12 8.00
Sedan år 2000 har antalet internationella adoptioner minskat kraftigt, samtidigt som adoptioner inom landet har ökat. I dag är vuxenadoption den vanligaste formen av adoption i Sverige.
En ny rapport från SCB beskriver utvecklingen av adoptioner i Sverige 2000–2024, baserat på uppgifter från SCB:s totalräknade register. Rapporten omfattar både internationella adoptioner och adoptioner inom landet, av såväl barn som vuxna.
Kraftig minskning av antalet internationella adoptioner
Utvecklingen under perioden 2000–2024 visar tydliga förändringar i både omfattningen och typen av adoptioner som genomförs i Sverige. I början av perioden var internationella adoptioner vanligast, men dessa har minskat kraftigt från omkring 1 000 per år till ett 60‑tal år 2024.
Adoptioner inom Sverige av barn 0–17 år ökade fram till mitten av 2010‑talet och låg då kring 350 per år, men har minskat under senare år och var knappt 250 år 2024. Antalet adoptioner inom Sverige av vuxna, 18 år och äldre, har däremot varit förhållandevis stabilt över tid och varierat mellan 430 och 630 per år.
Färre internationella adoptioner särskilt bland de yngsta
De internationella adoptionerna har minskat i alla åldersgrupper, men särskilt bland de allra yngsta. Även födelseländerna för de barn som adopteras har förändrats. Kina dominerade i början av perioden och barnen som adopterades därifrån var ofta under två år. Andra vanliga ursprungsländer har varit Colombia, Sydkorea, Vietnam och Indien. De flesta internationella adoptioner under 2000-talet har genomförts av två adoptivföräldrar, oftast i åldrarna 35–44 år.
Styvbarnsadoptioner vanligt för barn som adopteras inom Sverige
Adoptioner av barn 0–17 år inom Sverige genomförs i de flesta fall av en person som lever i en parrelation med barnets biologiska förälder. Vanligast är att en adoptivfar adopterar ett barn som bor med den biologiska modern och det gäller för drygt en tredjedel av adoptionerna. Därefter följer adoptioner där en adoptivmor i en samkönad relation adopterar sin partners barn, med knappt en tredjedel av adoptionerna. Adoptioner inom samkönade par var särskilt vanligt under 2010‑talet och har därefter minskat.
– Nedgången sammanfaller med förändrade regler för fastställande av föräldraskap inom samkönade relationer, vilket har minskat behovet av närståendeadoptioner, säger Dalia Hamdan, demograf på SCB.
De flesta barn som adopterats inom Sverige är födda i landet, men andelen födda utomlands har ökat och uppgick till 40 procent i slutet av perioden. Spädbarn är den största gruppen bland barnen som har adopterats inom Sverige, och en betydande del av spädbarnsadoptionerna har genomförts inom samkönade kvinnliga par. Adoptivföräldrarna var oftast i åldrarna 30–44 år när adoptionen skedde.
Vuxenadoptioner är vanligt i åldrar kring 20 år
En typisk vuxenadoption genomförs av en adoptivfar som är sammanboende med den adopterades biologiska mor. Perioden 2020‑2024 stod dessa adoptioner för omkring två tredjedelar av alla adoptioner av vuxna.
Majoriteten av de som har adopterats i vuxen ålder är födda i Sverige, även om andelen födda utomlands har ökat under 2000-talet. De flesta adoptioner sker i åldrarna 18–21 år, och adoptivföräldrarna är vanligtvis i åldrarna 50–69 år.
Definitioner och förklaringar
Internationella adoptioner avser adoptioner av barn 0–17 år, där barnet inte har några biologiska föräldrar registrerade i Sverige.
Adoptioner inom Sverige omfattar både barn 0–17 år och vuxna 18 år och äldre. Dessa personer har minst en biologisk förälder registrerad i Sverige eller är 18 år eller äldre, oavsett födelseland.
Hos Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd kan du läsa mer om gällande regler för fastställande av föräldraskap:
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.