Till innehåll på sidan

Allmänna val, valdeltagandeundersökningen 2010:

Högre och mer jämlikt valdeltagande

Statistiknyhet från SCB 2012-12-06 9.30

De senaste två valen har andelen röstande ökat. Valdeltagandet har även blivit mer jämlikt. Samtidigt finns fortfarande stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Utrikes födda och unga deltar i lägre grad. Unga är också sämre representerade i valda församlingar och lämnar sina uppdrag i högre grad.

Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av regeringen studerat det svenska valdeltagandet över tid och i olika grupper. Även unga personer i demokratin har studerats. Dessa studier har resulterat i rapporterna "Svenskt valdeltagande under hundra år" och "Ung i demokratin", som SCB publicerar i dag.

Kvinnor röstar i högre grad än män. Skillnaden är i dag endast en procent-enhet totalt sett, men för personer under 60 år är kvinnors valdeltagande klart högre. Sett i ett längre tidsperspektiv innebär detta en stor förändring. År 1921 fick kvinnor för första gången rösta i riksdagsval. Då var valdeltagandet 47 procent bland kvinnor och 62 procent bland män. Under hela första halvan av 1900-talet röstade män i betydligt högre grad än kvinnor. Avståndet minskade dock över tid och sedan 1960-talet har skillnaderna mellan könen varit små.

Valdeltagande i riksdagsval efter kön, 1911–2010. Procent

Diagram

Det finns tydliga skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsgrupper. Andelen röstande är betydligt mindre bland ensamstående, lågutbildade, låginkomsttagare, arbetare, arbetslösa och personer utanför arbetskraften. Omvänt är andelen röstande större bland sammanboende, högutbildade, höginkomsttagare, tjänstemän och sysselsatta.

Valdeltagandet är betydligt lägre bland personer som är utländska medborgare och bland utrikes födda svenska medborgare. Detta förhållande gäller även när hänsyn tas till en lång rad andra egenskaper, såsom utbildning och inkomst.

Mellan 1994 och 2002 sjönk valdeltagandet kraftigt i svenska val, vilket innebar ett på många sätt mer ojämlikt valdeltagande. Detta eftersom nedgången i valdeltagande framför allt skedde i de grupper som redan tidigare deltog i mindre utsträckning. De senaste två valen har andelen röstande ökat. I 2010 års riksdagsval uppgick valdeltagandet till 84,6 procent, vilket innebar en ökning med 4,5 procentenheter i förhållande till 2002 års val.

Ökningen har framför allt skett i de grupper som har en jämförelsevis liten andel röstande, vilket har inneburit att valdeltagande blivit mer jämlikt. Skillnaderna i valdeltagande mellan olika grupper är trots detta större i dag än vad de var i början av 1990-talet.

Lägre valdeltagande bland unga

Sett till åldersgrupper är valdeltagandet lägre bland de yngsta och de äldsta. Skillnaderna med avseende på ålder är mindre i dag än vad de var när SCB för 60 år sedan började studera andelen röstande efter ålder, men de är större än vad de var under 1970-talet då valdeltagande totalt sett var som högst.

En grupp av särskilt intresse är förstagångsväljare i riksdagsval, dvs. personer som uppnått rösträttsålder sedan föregående riksdagsval. Det är en grupp där valdeltagandet utvecklar sig på samma sätt som bland övriga, men förändringarna mellan olika val är större. Exempelvis var den nedgång i valdeltagande som skedde mellan 1994 och 2002 betydligt kraftigare bland förstagångsväljare. Samtidigt är den uppgång som har skett i och med de senaste två valen på motsvarande sätt mer markant. I riksdagsvalet 2010 röstade 80 procent av förstagångsväljarna, vilket var 5 procentenheter lägre än i övriga åldersgrupper. I 2002 års val var skillnaden 10 procentenheter.

Bland förstagångsväljare röstar kvinnor i högre grad än män. Avståndet är ungefär 3–4 procentenheter de senaste tre riksdagsvalen.

Valdeltagande i riksdagsval. Förstagångsväljare och övriga, 1976–2010. Procent

Diagram

Få unga bland folkvalda

Intresse för att diskutera politik är inte mindre bland unga personer än i övriga åldersgrupper. Däremot är unga personer jämförelsevis dåligt representerade bland de folkvalda. I 2010 års allmänna val utgjorde personer under 30 år 19 procent av de röstberättigade. Bland dem som valdes in i riksdagen var dock bara 5 procent under 30 år. Motsvarande andel i landstingsfullmäktige var 6 procent och i kommunfullmäktige 7 procent.

Det är vanligare bland unga än bland äldre personer att lämna sin plats i kommun- eller landstingsfullmäktige innan mandatperiodens slut. Det gäller särskilt unga kvinnor. Få riksdagsledamöter lämnade sina uppdrag under föregående mandatperiod och bland dem är det mindre skillnader med avseende på ålder och kön.

Publikation

Resultat från undersökningarna och information kring upplägg presenteras i rapporterna Svenskt valdeltagande under hundra år och Ung i demokratin.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för demokratistatistik

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm
fax 08-506 947 72

Förfrågningar

Richard Öhrvall

Telefon
010-479 41 58
E-post
richard.ohrvall@scb.se

Jonas Olofsson

Telefon
010-479 47 18
E-post
jonas.olofsson@scb.se