Till innehåll på sidan

Allmänna val, valdeltagandeundersökningen:

Lägre valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning

Statistiknyhet från SCB 2015-04-16 9.30

Valdeltagandet var något lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen vid både riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet 2014. Framför allt var det personer med nedsatt rörelseförmåga, synnedsättning eller besvär av oro och ångest som röstade i lägre grad.

Statistiska centralbyrån (SCB) fick hösten 2014 ett regeringsuppdrag att genomföra en studie om valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning. Valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning har inte studerats tidigare i Sverige. Denna studie är den första i sitt slag.

Lägre valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning

Valdeltagandet var något lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen vid såväl Europaparlamentsvalet som riksdagsvalet 2014. I Europaparlamentsvalet var valdeltagandet 49 procent bland dem med funktionsnedsättning jämfört med 53 procent i övriga befolkningen. Vid riksdagsvalet var motsvarande andelar 85 respektive 88 procent. Denna skillnad i valdeltagande vid 2014 års val mellan personer med funktionsnedsättning och övriga är som mest tydlig bland dem 65 år och äldre samt ensamstående.

Valdeltagandet varierar med typ av funktionsnedsättning

Gruppen personer med funktionsnedsättning är heterogen och studerar man valdeltagandet efter typ av funktionsnedsättning kan man se att det framförallt är personer med nedsatt rörelseförmåga, med besvär av oro och ångest och med synnedsättning som röstade i lägre grad än personer utan dessa besvär eller nedsättningar vid 2014 års val.

Nedsatt rörelseförmåga

Personer med nedsatt rörelseförmåga röstade i lägre utsträckning jämfört med personer utan nedsatt rörelseförmåga vid såväl Europaparlamentsval som riksdagsval år 2014. Lägst var valdeltagandet bland dem med svårt nedsatt rörelseförmåga, 64 procent i riksdagsvalet och 30 procent i Europaparlamentsvalet jämfört med 88 respektive 53 procent bland dem utan nedsatt rörelseförmåga.

Besvär av oro och ångest

Analyser av valdeltagandet bland personer som har besvär av ängslan, oro eller ångest visar att valdeltagandet var lägst bland dem som har svåra besvär och högst bland dem helt utan besvär. Valdeltagandet bland personer med svåra besvär var i riksdagsvalet 82 procent jämfört med 89 procent bland dem utan några besvär. Motsvarande andelar i Europaparlamentsvalet var 43 procent jämfört med 54 procent.

Nedsatt syn

Studien visar en skillnad i valdeltagande vid 2014 års val mellan personer med och utan synnedsättning, där personer med nedsatt syn röstar i mindre utsträckning. Skillnaden i valdeltagande går att notera både i valet till Europaparlamentet och i riksdagsvalet 2014. Vid riksdagsvalet var det 85 procent av röstberättigade personer med synnedsättning som gick och röstade jämfört med 88 procent av dem som inte hade någon synnedsättning. Motsvarande andelar vid Europaparlamentsvalet var 43 procent jämfört med 53 procent.

Kompletterande analys

En komplettende analys av valdeltagandet i riksdagsvalet 2006 och Europaparlamentsvalet 2009 utifrån undersökningen av situationen på arbetsmarknaden bland personer med funktionsnedsättning bekräftar bilden av ett lägre valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Här kan man även se att skillnaden mellan personer med funktionsnedsättning och övriga är större bland personer som inte är sysselsatta jämfört med sysselsatta.

Denna analys visar att valdeltagandet var lägst bland personer med utvecklingsstörning. I riksdagsvalet 2006 var valdeltagandet i denna grupp 43 procent, vilket var ungefär hälften så högt som valdeltagandet hos övriga i befolkningen. Valdeltagandet var även lägre jämfört med övriga i befolkningen bland personer med astma, dyslexi, dövhet, hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom, psykisk funktionsnedsättning, rörelsenedsättning, stamning, språk, talsvårigheter samt personer med synnedsättning/blindhet.

I 2009 års Europaparlamentsval var valdeltagandet lägre bland personer med epilepsi, mag- och tarmsjukdom, psoriasis, psykisk funktionsnedsättning och personer med rörelsenedsättning jämfört med övriga i befolkningen. Valdeltagandet kunde inte redovisas för personer med utvecklingsstörning och personer med stamning, språk, talsvårigheter på grund av för få svarande med denna typ av funktionsnedsättningar.

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för demokratistatistik

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm
fax 08-506 947 72

Förfrågningar

Mikaela Järnbert

Telefon
010-479 42 43
E-post
mikaela.jarnbert@scb.se