Finansmarknadsstatistik, januari 2026
Andelen bolån med rörlig ränta fortsätter öka
Statistiknyhet från SCB 2026-02-26 8.00
Bolåneräntorna för samtliga räntebindningstider steg marginellt i januari 2026. Den genomsnittliga rörliga bolåneräntan ökade till 2,66 procent, jämfört med 2,65 procent i december 2025. Samtidigt ökar andelen bolån med rörlig ränta och passerar för första gången 75 procent.
- I januari hade över 75 procent av hushållens bolån rörlig ränta, vilket är den högsta nivån som uppmätts i statistiken, säger Andrea Schöldtz, nationalekonom på SCB.
Utvecklingen januari 2026 i korthet
Utlåning
Den årliga tillväxttakten för de monetära finansinstitutens (MFI) totala utlåning till hushåll uppgick i januari 2026 till 3,0 procent, och bostadslånen, som står för 83 procent av hushållens totala lån, hade en tillväxttakt på 2,9 procent. Konsumtionslånen, som i januari utgjorde 6 procent av hushållens lån, hade en tillväxttakt på 3,2 procent.
Utlåningen till icke-finansiella företag hade i januari 2026 en tillväxttakt på 3,7 procent, vilket kan jämföras med samma månad året innan då tillväxttakten var -0,5 procent.
Den totala utlåningen från MFI till hushåll och icke-finansiella företag uppgick till 8 164 miljarder kronor. Av detta stod lån till hushåll för 63 procent och lån till icke-finansiella företag för 37 procent. Hushållens utestående bostadslån uppgick till 4 258 miljarder kronor, varav 75 procent hade rörlig ränta (3 203 miljarder kronor).
Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, årlig tillväxttakt
Bostadslån från andra aktörer än MFI på bolånemarknaden, s.k. bostadskreditinstitut, hade en årlig tillväxttakt på -4,2 procent i januari 2026. Bostadskreditinstitut stod för 1,0 procent av hushållens bostadslån, motsvarande 43 miljarder kronor.
Inlåning
MFI:s totala inlåning från hushåll fortsatte att öka i januari 2026 och uppgick till 2 888 miljarder kronor. Avistakonton stod för 75 procent av den totala inlåningen, motsvarande 2 157 miljarder kronor.
Allmänhetens innehav av sedlar och mynt, tidigare definierat som penningmängdsmåttet M0, minskade till 54 miljarder kronor i januari från 56 miljarder i december. Penningmängden M3 uppgick till 5 213 miljarder kronor och hade en årlig tillväxttakt på 5,1 procent för januari.
Utlåningsräntor
Den genomsnittliga räntan på hushållens nya avtal för bostadslån ökade marginellt i januari 2026 till 2,70 procent. Den genomsnittliga rörliga räntan för bostadslån låg på 2,66 procent, en uppgång från 2,65 i december. För bostadslån med bindningstider mellan ett och fem år steg den genomsnittliga räntan till 2,98 procent i januari 2026, jämfört med 2,93 procent månaden innan.
MFI:s bolåneräntor till hushållen, nya avtal
Räntan på nya avtal för utlåning till icke-finansiella företag var i januari 2026 i genomsnitt 3,40 procent, att jämföra med 3,33 procent i december 2025.
Räntor bostadslån och lån till icke-finansiella företag, nya avtal
Inlåningsräntor
Hushållens genomsnittliga ränta på nya insättningar på bankkonton steg till 0,48 procent i januari 2026 från 0,47 procent i december 2025. Detta kan också jämföras med januari 2025 då samma ränta var 1,03 procent.
Räntan på konton med bindningstid eller begränsat antal fria uttag låg kvar på 1,22 procent vilket kan jämföras med januari 2025 då den var 1,91 procent.
Genomsnittsräntan för nya insättningar på bankkonton för icke-finansiella företag var 0,87 procent i januari. Motsvarande ränta på konton med bindningstid eller begränsat antal fria uttag var 1,59 procent för samma period.
Räntor nya insättningar hos banker, hushåll och icke-finansiella företag
Definitioner och förklaringar
Finansmarknadsstatistiken avser i huvudsak monetära finansinstitut (MFI), men även nya aktörer på bolånemarknaden, s.k. bostadskreditinstitut. Om inget annat anges avses i denna statistiknyhet MFI.
Statistiken omfattar balansräkningsstatistik (inkl. ut- och inlåning), räntor, samt penningmängdens utveckling.
Finansmarknadsstatistiken sammanställs månatligen. Det förekommer att revideringar sker.
Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).
Bostadskreditinstitut är institut som inte är MFI, men som har tillstånd att ge ut bostadskrediter enligt Finansinspektionen. Vanligtvis säljer bostadskreditinstituten vidare lånen till så kallade alternativa investeringsfonder (AIF). De AIF som ingår i Finansmarknadsstatistiken är kopplade till bostadskreditinstitut och har tillgångar som i huvudsak består av bostadslån.
Tillväxttakt är ett procentuellt mått som visar hur mycket en variabel har förändrats under en viss tidsperiod. I Finansmarknadsstatistiken används tillväxttakter för att illustrera utvecklingen av transaktioner sedan motsvarande period föregående år. Tillväxttakten beräknas utifrån förändringar i stockar och justeras för att inte påverkas av faktorer som inte är relaterade till den faktiska tillväxten. För beräkningar och ytterligare information, se del 4 i publikationen Finansmarknadsstatistik.
Lån till hushåll delas i statistiken in i bostadslån, konsumtionslån och övriga lån. Vilket ändamål lånen har mäts inte direkt utan approximeras genom att dela in lånen efter säkerhet. Bostadslån (bolån) är lån till privatpersoner eller företagarhushåll med en bostad som säkerhet. Konsumtionslån är lån till privatpersoner som framförallt ges utan säkerhet. I övriga lån ingår allt annat, till exempel alla lån till hushållens icke vinstdrivande organisationer.
Nya avtal avser avtal som ingåtts under den aktuella månaden. Syftet med att föra räntestatistik på nya låneavtal är att mäta prisbildningen på in- och utlåning under en specifik period. Här ingår alla finansiella avtal där villkor som påverkar räntan på in- eller utlåning för första gången bestäms. Dessutom ingår t.ex. omförhandlingar av existerande lån och flytt av lån. Förändringar i rörlig ränta (automatiska justeringar) betraktas inte som nya avtal.
Rörlig ränta avser ränta med bindningstid upp till och med tre månader.
Avistakonton avser inlåning utan överenskommen löptid, uppsägningstid eller betydande restriktioner i uttagsvillkoren. Till avistakonton räknas exempelvis lönekonton, sparkonton med fria uttag och dagslån.
Penningmängdsmått
-
M0: Tidigare mått som motsvarar sedlar och mynt hos svensk allmänhet.
-
M1: Sedlar och mynt hos svensk allmänhet (tidigare M0), plus avistainlåning (pengar som finns på exempelvis lönekonton och sparkonton) i svenska MFI och Riksgäldskontoret.
-
M2: M1 plus inlåning med vissa villkor i svenska MFI och Riksgäldskontoret, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med tre månader eller en löptid upp till och med två år.
-
M3: M2 plus repor (exklusive centrala motparter), andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med två år utgivna av svenska MFI och som innehas av svensk allmänhet.