Hälsoräkenskaper 2022
Hälso- och sjukvårdens andel av BNP var 10,5 procent 2022
Statistiknyhet från SCB 2024-03-27 8.00
Hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten, BNP, var 10,5 procent år 2022. Det visar beräkningar av Hälsoräkenskaperna. De offentliga myndigheterna finansierade 86 procent av de totala utgifterna, medan hushållen genom patientavgifter och andra avgifter stod för 13 procent.
Data finns endast tillgängligt i löpande priser vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser.
2022 var hälso- och sjukvårdens andel av BNP 10,5 procent vilket var en lägre andel än åren 2021 och 2020 då andelen uppgick till 11,1 respektive 11,3 procent. Perioden från 2012 fram till och med 2019 varierade andelen mellan 10,7 och 10,9 procent.
Totalt ökade utgifterna för hälso- och sjukvård under 2022 med 3,2 procent jämfört med föregående år.
Inom botande och rehabiliterande sjukvårdstjänster ökade utgifterna för dagsjukvård mest, 10,4 procent. Den största delen inom området botande och rehabiliterande sjukvårdstjänster är sluten vård som ökade med 1,7 procent jämfört med 2022. Utgifterna för tandvård, som minskade under 2020 för att sedan öka kraftigt 2021, ökade med 2,4 procent 2022.
Utgifterna för hälso- och sjukvård för äldre och för personer med funktionsnedsättning ökade med 5,7 procent jämfört med föregående år. Den del som steg mest var utgifter för personer som bor på särskilt boende, som ökade med 6,0 procent jämfört med 2021.
Utgifter för receptförskrivna mediciner ökade med 6,8 procent jämfört med året innan. Ökningen av utgifterna för receptfria mediciner var 2,0 procent jämfört med året innan.
Som en konsekvens av Covid-19 ökade utgifterna för förebyggande vård kraftigt under 2021 då såväl utgifter för testning som vaccineringen återfinns delvis under detta ändamål. Under 2022 minskade utgifterna inom förebyggande vård med drygt 13 procent jämfört med året innan.
Offentlig förvaltning ökade totalt sett sina utgifter för hälso- och sjukvård med 3,0 procent under 2022, medan hushållen ökade sina utgifter med 3,7 procent jämfört med 2021. Övriga finansiärer, som inkluderar företag, privata sjukvårdsförsäkringar samt hushållens icke-vinstdrivande organisationer, ökade sina utgifter med 8,1 procent. Den gruppen stod dock enbart för 1 procent av finansieringen av hälso- och sjukvård.
Hälso- och sjukvårdens huvudområden
Hälso- och sjukvårdens utgifter kan, grovt sett, delas in i sju huvudområden. Över hälften av alla utgifter går till den botande och rehabiliterande vården. En fjärdedel av vården avser hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning. I de utgifterna ingår även omvårdnadsutgifter. Den tredje största utgiften är läkemedelsutgifter till öppenvårdspatienter, vilket omfattar både receptbelagda och receptfria läkemedel. Hushållen betalar knappt hälften av de totala läkemedelsutgifterna.
Hälso- och sjukvårdens största finansiärer är offentliga myndigheter, som år 2022 stod för 86 procent av de totala utgifterna. Även hushållen stod för en stor del, utgiftsandelen uppgick till 13 procent. Bland de övriga finansiärerna, som tillsammans står för dryga 1 procent, fanns företag, privata sjukvårdsförsäkringar samt hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Andelarna är oförändrade jämfört med 2021.
Definitioner och förklaringar
Hälsoräkenskaperna grundas på Nationalräkenskapernas begrepp. Basen för beräkningarna utgörs till stor del av den offentliga förvaltningens konsumtions- och investeringsutgifter för hälso- och sjukvård. Dessutom ingår hushållens konsumtion av hälso- och sjukvård, som utgörs bland annat av patientavgifter samt utgifter för läkemedel, både receptbelagda och receptfria. Samtliga hälso- och sjukvårdsutgifter redovisas utifrån dess ändamål, finansiär och producent. Data finns endast tillgängliga i löpande priser, vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser. Data för år 2022 är att betrakta som preliminära.
Statistiska centralbyrån har beräknat och redovisat Hälsoräkenskaper sedan 2008. Beräkningarna sker i enlighet med manualen A System of Health Accounts 2011 (SHA 2011), vilken är gemensam för OECD, Eurostat och WHO.
Data redovisas för åren 2001–2022. Dock är inte perioden 2001–2010 helt jämförbar med åren 2011–2022, vilket innebär att tidsserien innehåller ett tidsseriebrott. Tidsseriebrottet avser området hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning.
Med omvårdnadsutgifter, även benämnda ADL-utgifter, menas personliga omvårdnadstjänster som exempelvis hjälp med att äta, påklädning samt personlig hygien.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet i serien publiceras under 2025.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.