Läsförståelse bland studenter i högskolan
Inga tydliga tecken på förändringar i studenters läsförståelse
Statistiknyhet från SCB 2026-04-01 8.00
Befintlig statistik visar inga tydliga tecken på att prestationsgraden i högskolan, mätt i andel avklarade poäng, har förändrats de senaste åren. Det finns heller inga tydliga trender när det gäller läsförståelse för dem som skrivit högskoleprovet under åren 2016–2024. Hälften av den undervisande personalen svarar att de är nöjda med studenternas läs- och skrivkompetens.
Det visar en rapport som SCB tagit fram inom ramen regeringsuppdraget att kartlägga utvecklingen av läsförståelsen bland studenter i högskolan, samt följa upp dess effekter på bland annat genomströmning.
Bra betyg i svenska – högre prestationsgrad i högskolan
Bra betyg i svenska från grund- och gymnasieskolan visar på högre prestationsgrad i högskolan. Kvinnor har högre prestationsgrad än män och inrikes födda har högre prestationsgrad än utrikes födda. Oavsett om tidigare skolresultat avsåg betyg i svenska eller jämförelsetal var mönstret detsamma. Ju bättre betyg, desto högre prestationsgrad.
Resultaten från högskoleprovets läsförståelse är på ungefär samma nivå, både för samtliga som skrivit provet och för de som senare har börjat på ett högskoleprogram. De som har börjat på ett högskoleprogram har ett något högre resultat än samtliga som skrivit provet men mönstret är detsamma för båda grupperna.
Stor skillnad i prestationsgrad mellan betyg för Svenska 3, gymnasieskolan
Upplevd kompetens ökar på högre nivåer
SCB:s enkätundersökning visar att drygt hälften av den undervisande personalen på högskolan upplever att både skriv- och läskompetens i svenska är tillfredsställande. Ju högre nivå de undervisar på desto större andel anser att kompetensen är tillfredsställande. Samtidigt upplever fyra av tio att det har skett en försämring av skriv- och läskompetensen under de senaste fem åren.
När det gäller engelska upplever nästan sex av tio att studenternas läskompetens är tillfredsställande och ju högre nivå desto större andel av personalen är nöjda med läskompetensen.
Personalen på avancerad och forskarnivå svarade i högre grad att de är mer tillfredsställda med läsning på engelska än med läsning på svenska. Utvecklingen vad gäller läsning på engelska skiljer sig markant från läsning på svenska så till vida att en större andel av personalen upplever att läsförståelse i engelska har förbättrats .
Läskompetens i svenska och engelska mer tillfredsställande på högre undervisningsnivåer
Många använder källor på internet som alternativ till kurslitteratur
Den undervisande personalen upplever att många, åtta av tio, vänder sig till källor på internet som alternativ till kurslitteraturen. Samtidigt svarade sex av tio att studenterna läser den obligatoriska kurslitteraturen åtminstone till viss del. Det gäller läsning på både svenska och engelska.
Åtta av tio svarade att studenterna i mycket eller ganska hög utsträckning vänder sig till källor på internet som alternativ till kurslitteraturen
Undersökningen omfattade även frågor om personalen genomfört förändringar i undervisningen och frågor om studenternas studieteknik. I rapporten finns även uppgifter från de internationella undersökningarna PIAAC och PISA.
Definitioner och förklaringar
Definitioner och förklaringar
Prestationsgrad visar andelen avklarade poäng i förhållande till vad en person ska ha klarat av (antal registrerade poäng på högskolan).
Jämförelsetal är en genomsnittlig betygspoäng från gymnasiet som har viktats utifrån kursernas storlek. Ju mer omfattande kurs, desto större inverkan på jämförelsetalet.
Genomströmning visar hur studenter fullföljer sin utbildning och kan mätas på flera sätt. Det kan till exempel vara i form av examensfrekvens eller prestationsgrad.
De som har svarat mycket eller ganska tillfredsställda på en fyrgradig skala redovisas som tillfredsställda när det gäller läskompetens i svenska respektive engelska.
Undersökningen genomfördes som en webbenkät bland undervisande personalen på högskolan under hösten 2025. Syftet var att undersöka högskolestuderandes läs- och skrivkompetens utifrån den undervisande personalens perspektiv. Det fanns även frågor om eventuella förändringar som de har genomfört i sin undervisning samt frågor om studenternas studieteknik. Undersökningen avgränsades till professorer, lektorer och adjunkter och omfattade 11 400 individer. Svarsfrekvensen var 40 procent.
Under arbetets gång har SCB fört en dialog med Universitetskanslersämbetet (UKÄ) eftersom de haft i uppdrag att kartlägga hur studenternas tillgång till och användning av kurslitteratur har förändrats över tid.
Publikation
Läsförståelse bland studenter i högskolan