Färdigheter, utbildning och arbete bland utrikes födda
Färdigheterna ökar med fler år i Sverige
Statistiknyhet från SCB 2026-01-29 8.00
Att komma till ett nytt land innebär ofta att börja om – med språket, med utbildningen och med arbetslivet. Resultaten från PIAAC 2023 visar att utrikes födda i genomsnitt har lägre läs- och räknefärdigheter än inrikes födda, men att färdigheterna stärks tydligt med fler år i Sverige, högre utbildning och etablering på arbetsmarknaden.
Resultaten från PIAAC 2023 visar att utrikes födda som varit i Sverige tio år eller kortare har både lägre genomsnittliga resultat och större variation i färdigheter än de som varit i Sverige längre. Efter tio år i Sverige har spridningen minskat och färdigheterna ökat tydligt. Färdigheterna påverkas inte bara av hur länge en person har bott i Sverige, utan också av när i livet personen anlände. De som kom till Sverige som barn har i genomsnitt högre färdigheter än de som kom i tonåren eller som vuxna.
Mönstret i läsfärdigheter är liknande vid en jämförelse mellan kvinnor och män. Kvinnor har signifikant lägre andel med bristande färdigheter (nivå 1 och lägre) jämfört med män bland dem som är födda utomlands och varit i Sverige mellan 6 och 10 år.
Befolkningen 16–65 år, 2023
Källa: PIAAC 2023
Olika utbildningsbakgrunder ger olika förutsättningar
Bland utrikes födda finns dessutom en stor variation i utbildningsbakgrund – från personer som aldrig gått i skolan till personer med högre utbildning. De här skillnaderna speglar både kvaliteten i utbildningssystemen i olika delar av världen och vilka möjligheter människor haft att delta i utbildning före migrationen.
Födelselandets utvecklingsnivå är en viktig del av bakgrunden. När länder grupperas efter Human Development Index (HDI) framträder tydliga skillnader i färdigheter. Personer från länder med lägre HDI‑nivåer har i genomsnitt betydligt lägre resultat i både läsning och räkning än personer från länder med högre HDI. Skillnaderna är stora; i PIAAC 2023 skiljer det omkring 80 poäng i genomsnittspoäng i läsning mellan de högst och lägst placerade regionerna. Den här variationen illustrerar hur utbildningssystemens kvalitet och tillgången till utbildning före migrationen påverkar förutsättningarna att utveckla färdigheter i svenska efter ankomsten till Sverige.
Utrikes födda studerar mer än inrikes födda
Utrikes födda i åldern 25–65 år deltar i formell utbildning i betydligt högre utsträckning än inrikes födda. Skillnaden syns inom samtliga färdighetsnivåer. Många påbörjar sina studier i Sverige genom Svenska för invandrare (SFI) och en del fortsätter därefter inom komvux eller högskola. Resultaten tyder på att många som påbörjat SFI går vidare till andra utbildningsformer.
Utöver formell utbildning deltar många också i icke‑formell utbildning, ofta i form av kurser kopplade till arbetslivet. Deltagandet är högt inom den här typen av utbildning såväl bland inrikes födda som utrikes födda. Tillsammans visar resultaten att vuxnas lärande sker på flera sätt och att både utbildningsbakgrund, arbetsmarknadens krav och tid i Sverige påverkar vilka utbildningsvägar som blir aktuella.
Källa: PIAAC 2023. SCB, Befolkningens studiedeltagande Färdighetsnivåer har delats in efter kunskapsnivåer för både läsning och räkning. Det innebär att vi kan studera deltagandet för de med bristande läs- och räknefärdigheter (nivå 1 eller lägre) samt de som har goda eller mycket goda läs- och räknefärdigheter (nivå 3 eller högre).
Färre arbetar heltid bland utrikes födda kvinnor med bristande färdigheter
Bland kvinnor födda utomlands arbetar 54 procent av dem med bristande läs- eller räknefärdigheter vanligen minst 36 timmar per vecka. Motsvarande andel bland kvinnor födda utomlands med goda eller mycket goda färdigheter är betydligt högre, 81 procent. Ett liknande mönster finns bland inrikes födda kvinnor.
Det finns också tydliga skillnader mellan utrikes födda kvinnor och män med bristande färdigheter när det gäller andelen som arbetar minst 36 timmar i veckan. Män arbetar i betydligt högre utsträckning heltid än kvinnor i samma grupp. Bland utrikes födda med goda eller mycket goda färdigheter finns däremot inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män.
För personer födda i Sverige syns inga skillnader i veckoarbetstid bland dem med bristande färdigheter. Bland dem med goda eller mycket goda färdigheter (nivå 3, 4 och 5) arbetar dock kvinnor i lägre utsträckning minst 36 timmar i veckan jämfört med män.
Andel sysselsatta personer med olika veckoarbetstimmar, 25–65 år, 2023
Källa: PIAAC 2023 Färdighetsnivåer har delats in efter kunskapsnivåer för både läsning och räkning. Det innebär att vi kan studera andelen för de med olika veckoarbetstider för de med bristande läsfärdigheter i antingen läsning eller räkning (nivå 1 eller lägre kombinerat med 2) samt de som har goda eller mycket goda läs- och räknefärdigheter (nivå 3 eller högre).
Färdigheter hänger ihop med socioekonomiska villkor i bostadsområdet
Bland utrikes födda som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar har omkring hälften bristande läsfärdigheter. I områden med god socioekonomi är motsvarande andel betydligt lägre, 26 procent. Skillnaderna i genomsnittliga färdigheter mellan bostadsområden beror till stor del på demografiska skillnader, framför allt invånarnas utbildningsnivå, utländska bakgrund, vistelsetid i Sverige och utvecklingsnivå i födelselandet.
Definitioner och förklaringar
I undersökningen skattas grundläggande färdigheter i att läsa, räkna och lösa problem. Inom varje område tilldelas personer poäng på en skala från 0 till 500. Skalorna har delats in i olika kunskapsnivåer, definierade av bestämda poängintervall och av svårighetsgraden på uppgifterna. För läs- och räknefärdigheter finns sex kunskapsnivåer och för problemlösningsförmåga finns fem nivåer.
Undersökningen har genomförts på svenska, vilket innebär att goda kunskaper i det svenska språket var avgörande för att klara av övningarna i att läsa, räkna och lösa problem. Det innebär att personer som ännu inte har tillräckliga kunskaper i svenska har hamnat på låga färdigheter inom respektive kunskapsområde.
| Kunskapsnivå | Benämning | Poängintervall |
| Nivå 1 eller lägre | Bristande färdigheter | Lägre än 226 poäng |
| Nivå 2 | Tillräckliga färdigheter | 226 till lägre än 276 poäng |
| Nivå 3 | Goda färdigheter | 276 till lägre än 326 poäng |
| Nivå 4 eller högre | Mycket goda färdigheter | 326 poäng och högre |
Publikation
En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i en temarapport.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.