Det saknas samordnad statistik för samtliga vuxna utrikes födda om deltagande och studieresultat från utbildning i Sverige samt om deras förankring på arbetsmarknaden, som även omfattar personer som inte deltagit i utbildning i Sverige. För att ge en sådan samlad bild kring deltagande i utbildning, studieresultat och arbetsmarknadsutfall har SCB genomfört en registerstudie bland utrikes födda i åldern 16–65 år utifrån befintlig statistik. I rapporten visas hur deltagande i studier och studieresultat skiljer sig mellan olika befolkningsgrupper.

– Av de utrikes födda är det 80 procent som har ett registrerat deltagande i någon form av utbildning i Sverige. Andelen som deltagit i utbildning är högre för kvinnorna än för männen, 86 respektive 75 procent, säger Annica Wallerå, utbildningsstatistiker på SCB.

I SCB:s register över studiedeltagande finns uppgifter om deltagande i olika utbildningsformer inom det svenska utbildningssystemet tillbaka till 1995. För drygt 340 000 personer finns det ingen information om deltagande i utbildning. Många av dem har bott i Sverige en relativt kort tid, över 40 procent har invandrat under de senaste fem åren. Nästan 20 procent av dem utan information om utbildningsdeltagande invandrade för mer än 30 år sedan. De kan därmed ha deltagit i utbildning i Sverige men då tidigare än vad som täcks i registret över befolkningens studiedeltagande. Bland de äldre är det en större andel som bott i Sverige länge och som vi därmed kan sakna utbildningsuppgifter för.

Över 90 procent av utrikes födda i åldern 16–24 år har deltagit i någon form av utbildning i Sverige. Av dem har 85 procent deltagit i utbildning på gymnasial eller eftergymnasial nivå. Andelen som har deltagit i en gymnasial eller eftergymnasial utbildning är på en markant lägre nivå för de över 24 år och sjunker med stigande ålder.

Andelen som har uppgift om deltagande i någon utbildningsform sjunker med stigande ålder. En anledning är att en större andel kommit till Sverige för att arbeta och att de då avklarat sin utbildning innan de invandrat. Det gäller framför allt personer upp till 54 års ålder.

Att endast ha deltagit i Svenska för invandrare (sfi) är vanligast bland personer i åldern 35–44 år, medan att ha läst en eftergymnasial utbildning i Sverige är vanligast bland de som är 25–34 år.

60 procent var förankrade på arbetsmarknaden

Av de vuxna utrikes födda var 60 procent förankrade på arbetsmarknaden. Utöver dem deltog knappt 20 procent i någon form av studier och drygt 20 procent var varken förankrade på arbetsmarknaden eller i studier.

Andelen som varken är förankrade eller studerade skiljer sig åt beroende på den högsta utbildningsnivå de deltagit i. Andelen ej förankrade är högst, 35 procent bland de som inte har någon uppgift om utbildning i Sverige. Det är även en relativt stor andel ej förankrade bland de som endast läst sfi, de som studerat på grundskolenivå eller de med eftergymnasiala studier utanför universitet eller högskola. Lägst är andelen bland de med eftergymnasiala studier i Sverige vid universitet eller högskola.

De 20 procent som varken är förankrade eller i studier är en heterogen grupp med olika sysselsättning och försörjning. Bland dem är 30 procent sysselsatta, men med en lägre inkomst än vad som krävs för att klassas som förankrad och nästan 20 procent är arbetslösa. En stor grupp av dem, 37 procent, saknar uppgift om arbetsmarknadsstatus. De kan till exempel försörjas av någon annan, försörjas av kapitalinkomster eller ha lämnat landet.