Pressmeddelande

Flyktingar deltar oftare i sfi

Senast uppdaterad: 2026-05-11

Andelen som deltar i svenska för invandrare (sfi) är högre för personer som invandrat som flyktingar, anhöriga till flyktingar eller anhöriga till personer bosatta i Sverige, jämfört med övriga utrikes födda. Det visar ny statistik från SCB.

De som invandrat som flyktingar, eller som anhöriga till dem, har sällan arbete när de kommer till Sverige. De omfattas av etableringsprogrammet, där sfi ingår som en aktivitet, säger Karin Lundström, demograf på SCB.

Andelen som deltar i sfi är högre för personer födda i Afrika jämfört med andra födelseregioner. Andelen som deltagit i sfi är också genomgående högre för kvinnor än för män. Könsskillnaderna är minst inom gruppen flyktingar och deras anhöriga och störst inom gruppen övriga utrikes födda.

Andel som påbörjat sfi senast sex år efter invandringsåret 2014–2018

Högre sysselsättning

– Bland dem som fått godkänt i någon kurs i sfi är sysselsättningen högre, säger Karin Lundström.

Men sysselsättning är även på likartad nivå bland dem som deltagit i andra studier i Sverige, men inte deltagit i sfi. Förhållandet är tydligast för personer som invandrat som flyktingar och anhöriga till flyktingar, men gäller i stort sett inom alla grupper.

Studietid har betydelse

Det finns också ett tydligt samband där andelen sysselsatta är högst för dem som godkänts i den fjärde och högsta kursen i sfi, kurs D, och lägst för dem som endast godkänts i den lägsta kursen, kurs A.

Ta del av rapporten för en utförligare analys: Analys om sfi och integration

Om statistiken

Rapporten bygger på uppgifter från flera av SCB:s totalräknade register. I rapporten ingår personer som:

  • invandrat till Sverige för första gången under perioden 2014–2018
  • som var i åldrarna 20–59 år i slutet av invandringsåret
  • och som fanns kvar i Sverige sex år senare, alltså åren 2020–2024.

Dessutom har norska och danska medborgare exkluderats, med antagandet om att dessa talar norska eller danska och därmed inte har rätt till sfi. Med dessa avgränsningar ingår totalt drygt 300 000 personer i populationen.

I rapporten delas de utrikes födda in i tre grupper:

  • Flyktingar och deras anhöriga
    Flykting/skyddsbehövande eller anhörig till flykting som grund för bosättning.
  • Anhöriga till bosatta i Sverige
    Anhörig som grund för bosättning, undantaget anhöriga till flyktingar och till arbetstagare. Här ingår såväl anhöriga till personer födda i Sverige som till utrikes födda, som kan ha bott en kortare eller längre tid i Sverige.
  • Övriga utrikes födda
    I gruppen ingår bosättningsgrunderna arbete, anhörig till arbetstagare, studier samt varaktigt bosatta i EU. Dessutom ingår medborgare i EU/EES. De behöver inte uppehållstillstånd för att bosätta sig i Sverige och för dem saknas därför uppgift om grund för bosättning.

Deltagande och resultat i sfi

Deltagande i sfi mäts här som att en person har påbörjat en kurs under uppföljningsperioden, exempelvis till och med år 2020 för invandrade år 2014. Deltagandet redovisas efter studieväg för den första kurs en person påbörjat, som en indikator på utbildningsbakgrund vid invandringen.

Det finns tre studievägar på sfi, där studieväg 1 i första hand vänder sig till personer som har mycket kort skolbakgrund och studieväg 3 vänder sig till personer som är vana att studera.

Länkar

Analys om sfi och integration

Nästan alla flyktingar har läst sfi

Statistik om integration

Fler nyheter, pressmeddelande och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB