Till innehåll på sidan

Integration och segregation

Artiklar om Integration och segregation

23 000 barn går inte i förskola

Av alla barn i Sverige mellan tre och fem år är det 6 procent som inte går i förskolan. Utrikes födda barn och barn från familjer med låga inkomster är överrepresenterade.

Barn, Familj, Integration och segregation

Så försörjde sig flyktingar de 15 första åren i Sverige

Drygt 30 000 flyktingar i åldern 18–49 år invandrade 1997–2001. Den vanligaste huvudsakliga inkomstkällan deras första 15 år i Sverige var arbete.

In- och utvandring, Inkomst, Integration och segregation, Flyktingar

Genomsnittlig arbetstid densamma för flyktingar som för inrikes födda

Flyktingar och deras anhöriga har lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda och övriga utrikes födda. Men bland dem som är sysselsatta är den genomsnittliga arbetstiden lika stor.

Arbetsmarknad, Integration och segregation, Flyktingar

Fler upplever brottslighet och vandalisering i sitt bostadsområde

Ungefär 13 procent av befolkningen i Sverige upplever problem i det egna bostadsområdet med brottslighet, våld eller vandalisering. Det är en av de högsta andelarna i Europa.

Brott och straff, Integration och segregation, Internationellt

Tydliga skillnader bland unga i särskilt utsatta områden

I Sverige lever 18 680 unga vuxna i ett särskilt utsatt område. Men det innebär inte att de alla lever samma liv. Förutom tydliga skillnader mellan män och kvinnor finns det också skillnader mellan unga i olika särskilt utsatta områden och mellan särskilt utsatta områden och de kommuner där de är belägna.

Arbetsmarknad, Inkomst, Utbildningsnivå, Integration och segregation

Var femte person född utanför Europa är trångbodd

Drygt 20 procent av personer födda utanför Europa är trångbodda, jämfört med 2 procent av inrikes födda. Det är också stor skillnad mellan olika åldersgrupper. Personer under 40 år är i större utsträckning trångbodda än äldre åldersgrupper. I befolkningen över 60 år är trångboddhet ovanligt.

Boende, Integration och segregation

Vanligare med låg ekonomisk standard bland utrikes födda

I Sverige lever ungefär var tionde person som är över 20 år och född i landet i ett hushåll med låg ekonomisk standard. Bland utrikes födda är andelen väsentligt högre. Skillnaderna är stora också mellan olika grupper av utrikes födda.

Inkomst, Integration och segregation

Ökad sysselsättning bland utrikes födda

Sysselsättningen fortsatte att öka under andra kvartalet 2017. Även bland män är nu sysselsättningsgraden i nivå med första halvåret 2008 innan finanskrisen slog till. Det var främst gruppen utrikes födda som bidrog till ökningen.

Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Integration och segregation

Stor andel utrikes födda bland personer med enkla jobb

Drygt 5 procent av de sysselsatta har arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, så kallade enkla jobb. Nivån har varit densamma i över 30 år. Men gruppens sammansättning har förändrats – andelen kvinnor har minskat medan andelen som är födda utomlands har ökat.

Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Yrke, Integration och segregation

Vanligare att kvinnor med utländsk bakgrund är företagare än anställda

Kvinnor med utländsk bakgrund har svårt att komma in på arbetsmarknaden. SCB:s statistik visar att det kan vara lättare för dessa kvinnor att starta företag än att bli anställda.

Arbetsmarknad, Kvinnor och män, Företagande, Integration och segregation

Flyktingar flyttar ofta till Stockholmsområdet

Att hitta boende och arbete präglar flyktingars första tid i Sverige. Det syns inte minst på deras flyttmönster. Flyktingar med anvisat boende flyttar i större utsträckning än de som ordnade sitt eget boende vid invandringen, och många flyttar går till Stockholmsområdet.

Arbetsmarknad, Inrikes flyttning, Integration och segregation, Flyktingar

En av tre födda utanför EU i risk för fattigdom i Sverige

15 procent av Sveriges invånare har en disponibel inkomst som enligt EU:s definition kan innebära risk för fattigdom. Andelen har ökat sedan 2008 då cirka 12 procent hade en inkomst under gränsen för risk för fattigdom.

Arbetslöshet, In- och utvandring, Hushåll och ekonomi, Integration och segregation

Dagens urbanisering – inte på landsbygdens bekostnad

Befolkningen i tätorterna fortsätter att öka samtidigt som landsbygdens befolkning nästan är oförändrad. Urbaniseringen sker inte längre genom stora omflyttningar från landsbygden till städerna. Tätorterna växer främst genom invandring och fler födda.

Befolkning, Glesbygd, Inrikes flyttning, Integration och segregation