Till innehåll på sidan

Svenskarna äter ute mer

Publicerad: 2016-04-19

Varje månad köper vi mat för strax över 3 000 kronor per person. De senaste åren har vi lagt allt mer pengar på att äta ute. Men restaurang­branschen påverkas mer av konjunktur­förändringar än livsmedels­branschen.

I Sverige omsatte livsmedelsbranschen 261 miljarder och restaurangbranschen 99 miljarder under 2015. Det motsvarar cirka 3 000 kronor per person och månad, eller 18 procent av den totala hushållskonsumtionen. Samtidigt var ökningstakten 5 gånger så stor i restaurangbranschen (15,6 procent) som för livsmedelbranschen (3,2 procent) mellan 2007 och 2015 med hänsyn tagen till prisförändringar. Det bör dock påpekas att omsättningen inom restaurangbranschen även innefattar alkoholhaltiga drycker.

Trend per månad för försäljning inom livsmedel och restaurang

2010=100

Linjediagram över trend per månad för försäljning inom livsmedel och restaurang

Se faktaruta för en beskrivning av händelserna. Trendlinjen är baserad på ett index som är fastprisberäknat, kalenderkorrigerat och säsongsrensat. Detta för att enklare kunna jämföra livsmedel och restaurang mot varandra.

Om vi studerar en långsiktig trend är det tydligt att allt mer pengar läggs på restaurangmat. Livsmedelsbranschen uppvisar en stabil trendlinje med svag positiv trend, medan restaurangbranschen uppvisar en tydlig koppling till konjunkturen och är mer beroende av omvärldsfaktorer.

Under 2007–2015 har det skett två uppmärksammade händelser: finanskrisen och den sänkta restaurang­momsen. Under finanskrisen var det en tydlig nedåtgående trend för restaurang­branschen samtidigt som livsmedel upplevde en svagt positiv trend. Under andra halvan av 2011 stannade utvecklingen av och ökade sedan från och med 2012 i samband med den sänkta restaurang­momsen. Restaurang­branschen har haft en kraftigare ökning än livsmedels­branschen sedan momssänkningen.

Procentuell fördelning av omsättning under 2007–2015

Genomsnittlig omsättning per månad, korrigerat för prisförändringar och kalendereffekter

Linjediagram över genomsnittlig omsättning per månad, korrigerat för prisförändringar och kalendereffekter

Omsättningen i både restaurang- och livsmedels­branschen varierar stort över ett år, men det finns både likheter och skillnader. Den absoluta höjdpunkten för båda branscherna är i december. I restaurang­branschen beror ökningen på julbords­försäljningen och i livsmedels­branschen är det julmaten som förklarar ökningen. Över 9 procent av all omsättning i livsmedels­branschen sker i december, medan restaurang ligger strax under 9 procent för samma månad.

Som kontrast och som en reaktion på toppen i december utmärker sig januari med en låg andel av restaurang (6,7 %) och livsmedels­försäljning (7,7 %).

Påsken är också en stor mathögtid, framförallt i hemmet. Eftersom påsken infaller i antingen mars eller april varje år så kan en påskeffekt utläsas. Omsättningen i livsmedels­branschen var i genomsnitt 3,8 procent högre under en påskmånad medan den var 1,3 procent lägre i restaurang­branschen.

Under sommarmånaderna upplever både restaurang- och livsmedels­branschen toppar. Detta kan delvis förklaras av turismen. Uteserver­ingarna öppnar och middags­gästerna strömmar till. I livsmedels­branschen bidrar grillfester och semestrar till en hög omsättning.

Genomsnittlig månadsomsättning per person 2007–2015

Korrigerat för prisförändringar

Linjediagram över genomsnittlig månadsomsättning per person 2007–2015

Om vi tittar på hur omsättningen fördelas uppdelat per person och månad så ser vi att restaurang ökar och livsmedel minskar. Skillnaden mellan 2007 och 2015 inom livsmedel är dock endast 51 kronor per person och månad, medan det spenderas 80 kronor mer på restaurang­besök. Dessa tar ut varandra och matkontot har endast ökat med 29 kronor (3 017 kronor jämfört med 3 046 kronor) mellan 2007 och 2015. Bottennoteringen sker under finanskrisen år 2009 då vi handlade mat för cirka 50 kronor mindre än tidigare år.

Det finns även regionala skillnader när vi tittar på omsättning per person och månad. Omsättningen i restaurang­branschen i de tre största städerna är tre gånger högre än i övriga Sverige. Samtidigt är omsättningen per person i livsmedel högre i övriga landet jämfört med de tre största städerna. Totalt omsätter dock livsmedel och restaurang cirka 1 000 kronor mer per person och månad i storstäderna jämfört med övriga landet.

Fakta

I livsmedel ingår dagligvaru­handeln exklusive System­bolaget. Detta innebär livs­medels­handeln, samt special­iserad butiks­handel med livsmedel och tobak. SNI-koderna: 47.11+47.21-47.24, 47.26 och 47.29.

För att räkna på omsättning per person har vi använt definitionen befolkning den 31 december för varje år.

Lagen om personalliggaren

Infördes 1 januari 2007. Innebär att varje företag inom restaurang-, frisör-, eller tvätteri­branschen måste föra en personal­liggare där de antecknar vilka som är verksamma i företagets lokaler och när.

Kassaregisterlagen

Infördes i juni 2007. Syftet är att försvåra fusk och underlätta kontroll av kassaregister.

Finanskris

Finanskrisen började på den amerikanska låne­marknaden och fördjupades med Lehman Brothers konkurs i september 2008.

Sänkt restaurangmoms

1 januari 2012 sänktes momsen på restaurang­mat från 25 procent till 12 procent.

Kontakt

Stefan Björnsbacka

Telefon
010-479 69 51
E-post
stefan.bjornsbacka@scb.se