Till innehåll på sidan

Mätteknik – att kommunicera med uppgiftslämnare

Publicerad: 2017-10-04

Mycket av den statistik som produceras bygger på frågor som ställs i undersökningar. För att få god kvalitet i statistiken krävs att de som deltar i undersökningen förstår frågorna på rätt sätt. Välfärds statistikskola berättar mer om frågekonstruktion.

Statistik baseras ofta på undersökningar i vilka personer fått besvara frågor. För att få statistik med god kvalitet är det viktigt att de som svarar på undersökningen, våra respondenter, har förstått frågorna på rätt sätt. Att ställa frågor är dock ingen enkel konst, det finns många fallgropar som man bör vara medveten om och försöka undvika. Gör man inte det finns risk för att det uppstår mätfel som inte går att korrigera i efterhand.

Språket är vårt verktyg när vi ställer frågor i undersökningar. Språkets möjligheter och begränsningar sätter ramarna och är ständigt närvarande när man skriver frågor. Detta blir extra tydligt i så pass begränsad kommunikation som den via ett frågeformulär.

I stort sett alla behärskar språket, kan läsa och skriva. Den skriftliga kommunikationen med respondenterna kan därför framstå som given, naturlig och oproblematisk. Varför kan det då vara svårt att kommunicera med respondenter?

Begränsad bakgrundsinformation försvårar

När vi kommunicerar med personer vi känner har vi förutom språket en hel del annan information tillgänglig som kan kompensera för språkets brister. Vi har bakgrundsinformation om både personen vi pratar med och ofta även om ämnet ifråga. Därutöver har vi möjlighet att försäkra oss om att vi har förstått varandra rätt genom fortsatt dialog. I kommunikation med respondenter saknas ofta all denna hjälpinformation och denna kommunikation är därför mer utsatt för språkets brister.

När vi konstruerar frågor måste vi därför vara extra tydliga. De ska kunna förstås korrekt av alla respondenter, oavsett bakgrund, kunskap, referensramar eller andra egenskaper som varierar mellan olika respondenter. Begrepp och enskilda ord som används ska vara tydliga och inte ge utrymme för alltför olika tolkningsmöjligheter. Därtill behöver intentionen och det grundläggande syftet med frågan framgå tydligt.

Alternativa tolkningar vanligt problem

Ett vanligt problem med enkätfrågor är alternativa tolkningar. Med det menas att olika respondenter förstår samma fråga på lite olika sätt. Utvärderingar av frågan Tror du att barn tar skada av att titta på program med våld i …? visade att begrepp såsom ”barn” och ”tar skada” uppfattades väldigt olika av olika respondenter. Barn är ett otydligt begrepp. Det syftar dels på ett släktled – vi är alla våra föräldrars barn. Det beskriver också ett utvecklingsstadium – barn är någonting man är när man är liten – och det finns ingen given gräns när barnstadiet övergår i nästa stadium. Vilken ålder är det som faktiskt avses? ”Tar skada” är också otydligt. Tolkningarna kan variera från mildare oro till allvarligare psykiska skador. Vad är det för tidsperspektiv som avses, tillfälliga skador eller långsiktiga konsekvenser?

Frågan är alltså inte tillräckligt specifik utan innehåller flertalet otydligheter som kan leda till att respondenter tolkar frågan på olika sätt. Det viktiga för den som konstruerar frågor är att förstå varför – vad är det som tillåter denna mängd av tolkningar och vilka egenskaper i begreppen ger en tolkningsrymd?

Exemplet ovan visar på när ett eller flera ord i frågan har en otydlig innebörd. I andra frågor däremot kan varje enskilt ord vara tydligt medan helheten är otydlig. Frågan Vad gjorde du igår? är inte svår att förstå språkligt, men vad är syftet och meningen med frågan? Ska man räkna upp allting som hände under gårdagen? Det framstår förmodligen som orimligt. Om man till exempel får frågan av en arbetskamrat när man kommer till jobbet på morgonen har man i samtalet ett gemensamt sammanhang som gör frågan mer hanterbar. I ett frågeformulär blir dock frågan svår trots att den är språkligt enkel eftersom det är otydligt vad frågeställaren är ute efter.

Otydliga frågor

Ett annat problem uppstår om man ställer flera frågor i samma fråga. Då går det inte att veta vilken av frågorna som respondenterna faktiskt har svarat på. På frågan Tycker du att lärare och elever ska ha längre vinterlov? kanske respondenten håller med om att elever ska ha längre lov men inte att lärarna ska ha det. Det kan leda till att de hoppar över frågan, eller att de markerar något som inte stämmer (till exempel att de svarar ”Ja” trots att det bara stämmer för eleverna i frågan, inte för lärarna).

På liknande sätt kan det bli svårt för respondenterna att svara på en fråga som innehåller antaganden som kanske inte stämmer. Frågan Vilka arbetstider har du? har det inbyggda antagandet att respondenten har ett arbete. Problemet kan exempelvis lösas genom en inledande filterfråga (Har du något arbete?) eller genom att inkludera svarsalternativet ”Jag har inget arbete”. Dessutom förutsätts att arbetstiderna är någorlunda regelbundna, vilket gör frågan svår för de respondenter som har oregelbundna arbetstider.

Ledande frågor sätter en norm

Ledande frågor är när frågan leder respondenten mot ett visst svar, till exempel genom att hänvisa till vad de flesta människor känner, olika normer eller värderingar. Ett exempel är frågan De flesta föräldrar tycker det är viktigt att barnen håller på med någon idrott, tycker du att det är viktigt eller mindre viktigt? Frågan sätter en norm för vad de flesta föräldrar tycker och där den som svarar ”mindre viktigt” måste avvika från den normen och svara att de är annorlunda.

En fråga måste också avgränsas i tid och rum. Det ska vara tydligt för respondenten om frågan gäller en viss tidsperiod som exempelvis förra veckan eller den senaste månaden eller om man mäter ett ”normalläge” – hur det oftast är. Hur länge har du bott här? är ett exempel på en fråga som saknar rumslig förankring, avser ”här” hur länge man bott i bostaden, staden eller kommunen?

Problemen som nämns här är endast några av många möjliga exempel för att illustrera att det krävs eftertanke för att så entydigt som möjligt kommunicera vad det är man vill veta. Det är inte alltid så lätt att veta vilka ord eller meningar som är svåra att förstå eller som är öppna för olika tolkningar. Varje frågeformulär bör därför testas på ett antal personer som är representativa för dem som sedan ska besvara undersökningen.

Att tänka på vid konstruktion av frågor

  • Definiera och förtydliga begrepp som kan uppfattas och tolkas på olika sätt.
  • Undvik att ställa två frågor i en. Lösningen kan vara att dela upp dem på flera frågor.
  • Det ska inte finnas implicita antaganden i frågan (till exempel att respondenten har ett arbete). Lös detta genom en filterfråga (Har du något arbete?) eller ett svarsalternativ för dem som förutsättningarna inte gäller.
  • Definiera frågan i tid och rum, gäller frågan situationen en viss vecka, det senaste året eller ett ”normalläge”.
  • Undvik ledande frågor.

Illustration

Illustrationen visar ett exempel från en kognitiv testintervju där ett barn besvarar en fråga utan att förstå dess egentliga syfte. Ordet ”nära” öppnade upp för en alternativ tolkning.

Kontakt

Fredrik Scheffer

Telefon
010-479 49 25
E-post
fredrik.scheffer@scb.se

Andreas Persson

Telefon
010-479 62 48
E-post
andreas.persson@scb.se