Till innehåll på sidan

Lokalt demokratiarbete vanligt i kommunerna

Publicerad: 2018-01-08

Medborgarförslag, medborgarråd, medborgardialog och medborgarundersökningar är vanligt förekommande i kommunerna. Många kommuner har även ett politiskt organ för demokratifrågor och utveckling. En av tjugo gör allt.

Vart fjärde år väljer vi de politiker som företräder oss i allmänna val. Den som får rösta får också kandidera. Det är en grundbult i den parlamentariska demokratin på samtliga nivåer i det svenska styret. Men utöver den parlamentariska demokratin finns det olika möjligheter för kommuner och landsting att verka för fördjupade demokratiska processer. I den här artikeln tittar vi närmare på vilket lokalt demokratiarbete som pågår, eller inte pågår, i landets kommuner. Det handlar om hur kommunerna sätter demokratiarbete på dagordningen och hur de arbetar för att involvera kommuninvånarna i beslutsprocesser.

Kommuner sätter demokratiarbete på dagordningen

Hur kommuner sätter demokratiarbete och demokratiutveckling på dagordningen kan ske på lite olika sätt. I 37 procent av Sveriges kommuner finns det under innevarande mandatperiod ett politiskt organ som särskilt arbetar med demokratifrågor eller demokratiutveckling. Det är ungefär samma andel som under de två tidigare mandatperioderna, men något färre jämfört med mandatperioden som inleddes 2002. Även andelen kommuner som anger att de har en särskild strategi för demokratiarbete och demokratiutveckling ligger på motsvarande nivå som tidigare mandatperioder, 23 procent. Kommuner som avsätter särskilda medel för demokratiarbete har ökat något över tid och är under innevarande mandatperiod 29 procent.

Drygt var tredje kommun har ett politiskt organ som jobbar med demokratifrågor

Former för demokratiarbete och demokratiutveckling, mandatperioderna 2002-2006 - 2014-2018. Andel kommuner. Procent.

Diagram: Former för demokratiarbete och demokratiutveckling, mandatperioderna 2002-2006 - 2014-2018. Andel kommuner.

Kommentar: frågorna lyder ”Har kommunen i dagsläget något politiskt organ som särskilt arbetar med/ särskilda medel avsatta för arbete med/ en strategi för arbete med demokratifrågor/demokratiutveckling?”

Sammantaget är det 10 procent av kommunerna som samtidigt har ett politiskt organ, en strategi och avsätter medel för demokratiarbete och demokratiutveckling. Något fler, 15 procent av kommunerna, tillämpar två av tre former för att stärka demokratiarbetet (varav politiskt organ och avsatta medel är den vanligaste kombinationen) och 27 procent av kommunerna praktiserar en av de tre delarna. Nästan hälften av kommunerna, 48 procent, har varken ett politiskt organ, en strategi, eller avsätter medel för demokratiarbete eller demokratiutveckling. 

Fyra sätt att involvera kommuninvånare i beslutsprocesser

Men att lyfta upp demokrati och demokratiutveckling på dagordningen är inte det enda kommunerna kan göra för att främja demokratiarbetet på lokal nivå. Det finns olika vedertagna åtgärder som kommunerna kan använda för att involvera kommunmedborgare för att ta tillvara på deras åsikter under mandatperioden. Hit räknas möjligheter för kommuninvånare att lämna medborgarförslag, att kommunerna använder sig av medborgarråd eller medborgardialoger samt om de genomför medborgarundersökningar.

I sju av tio kommuner kan invånarna lämna medborgarförslag

Medborgarförslag innebär att kommuninvånarna kan väcka ett ärende i fullmäktige. Den möjligheten finns i 72 procent av landets kommuner. Det är samma nivå som föregående mandatperiod. Över tid har andelen kommuner där det är möjligt att lämna medborgarförslag ökat. Ökningen jämfört med mandatperioden dessförinnan var särskilt stor mandatperioden som började 2006.

Möjligheten att lämna medborgarförslag har ökat

Möjligheter att lämna medborgarförslag, mandatperioderna 2002-2006 - 2014-2018. Andel kommuner. Procent.

Diagram: Möjligheter att lämna medborgarförslag, mandatperioderna 2002-2006 - 2014-2018. Andel kommuner.

Kommentar: frågan lyder ”Har allmänheten i dagsläget möjlighet att lämna in medborgarförslag?”

Medborgarråd för äldre vanligt i kommunerna

För att olika grupper i befolkningen ska ha möjlighet att komma till tals kan kommuner arrangera medborgarråd. Medborgarråden består vanligen av förtroendevalda och företrädare för olika intressegrupper. 91 procent av kommunerna har minst ett medborgarråd av något slag. Det är en liten minskning jämfört med föregående mandatperiod.

Vanligast är det med medborgarråd för äldre, något som 87 procent av kommunerna har, följt av råd för personer för med funktionsnedsättning som finns i 85 procent av kommunerna. Minst vanligt är det med medborgarråd för personer med utländsk bakgrund, något som 8 procent av kommunerna har under innevarande mandatperiod. Jämfört med föregående mandatperiod är det framför allt andelen medborgarråd med ungdomar som har minskat medan övriga typer har ökat något eller är oförändrade.

Medborgarråd för äldre i nära nio av tio kommuner

Förekomst av olika typer av medborgarråd, mandatperioderna 2010-2014 - 2014-2018. Andel kommuner. Procent.

Diagram: Förekomst av olika typer av medborgarråd, mandatperioderna 2010-2014 - 2014-2018. Andel kommuner.

Kommentar: frågan lyder ”Använde sig kommunen av ett råd med grupper av medborgare under år 2015”

Allt fler kommuner beslutar om medborgardialog

Kommunerna kan också bjuda in medborgare att delta i olika typer av dialogmöten för att diskutera särskilda frågor. Det kan röra sig om bland annat fokusgrupper, så kallad open space, och medborgarpaneler. Allt detta går under namnet medborgardialog. 75 procent av kommunerna har genomfört minst en medborgardialog under 2015. Det är en ökning med 10 procentenheter jämfört med föregående mandatperiod. Det är också betydligt fler kommuner denna mandatperiod som anger att de har fattat beslut om medborgardialoger jämfört med föregående mandatperiod.

Medborgardialog i tre av fyra kommuner

Medborgardialoger, mandatperioderna 2010-2014 – 2014-2018. Andel kommuner. Procent. 

Diagram: Medborgardialoger, mandatperioderna 2010-2014 – 2014-2018. Andel kommuner.

Kommentar: frågorna lyder ”Har kommunen i dagsläget tagit beslut om medborgardialoger ?” samt ”Anordnade kommunen någon medborgardialog under år 2015?”

Medborgarundersökningar vanliga i kommunerna

Den sista formen av medborgarinvolverande åtgärder som vi studerar här är medborgarundersökningar. Det är enkätundersökningar som riktar sig till kommuninvånarna med syfte att ta reda på hur de ser på kommunens verksamhet och service. Den innevarande mandatperioden har 60 procent av kommunerna genomfört en medborgarundersökning. Det är en något mindre andel än vid motsvarande tidpunkt under föregående mandatperiod, men en större andel jämfört med mandatperioderna dessförinnan.

Medborgarundersökning i sex av tio kommuner

Förekomst av medborgarundersökningar, mandatperioderna 2002-2006 – 2014-2018. Andel kommuner. Procent. 

Diagram: Förekomst av medborgarundersökningar, mandatperioderna 2002-2006 – 2014-2018. Andel kommuner.

Kommentar: frågan lyder ”Genomförde kommunen någon medborgarundersökning under år 2015?”

Fem procent av kommunerna får full pott

Alla kommuner som ingår i studien använder sig av minst en av de fyra medborgarinvolverande åtgärder vi undersökt. Totalt är det 33 procent av kommunerna som tillämpar alla fyra åtgärderna för att involvera kommuninvånarna, 40 procent tillämpar tre av fyra åtgärder, 22 procent tillämpar två av fyra och resterande 4 procent tillämpar alltså en av fyra åtgärder.

Hur många kommuner är det då som gör allt? Jo, totalt är det 5 procent av kommunerna som får ”full pott”. Det vill säga de uppfyller de tre olika agendasättande arbetssätten, samtidigt som de också använder de fyra involverande åtgärder vi studerar i denna artikel.

Utifrån andelen kommuner som tillämpar olika typer av involverande åtgärder tycks tendensen vara att möjligheterna för kommuninvånare att bli delaktiga i kommunernas beslutsprocesser ökar över tid. Däremot ser det inte ut som att demokratifrågor är på dagordningen i större utsträckning idag jämfört med tidigare mandatperioder. Med visst undantag för att andelen kommuner som avsätter medel för demokratiarbete och demokratiutveckling har ökat något.

I den här artikeln har vi studerat enkelt mätbara aspekter av kommunernas demokratiarbete. Avslutningsvis är det därför viktigt att understryka att det utifrån denna artiklar inte går att uttala sig om vad som är ett bra eller dåligt demokratiarbete i kvalitativa termer. Inte heller om det blir bättre eller sämre över tid. För det krävs mer ingående studier av det demokratiarbete som bedrivs i kommunerna.

Undersökningen om den lokala demokratin

Artikeln bygger på undersökningen om den lokala demokratin i kommuner och landsting som SCB genomför en gång per mandatperiod. SCB har genomfört undersökningen vid fyra tillfällen varav den senaste 2016. Insamlingsperiod för undersökningen är vår, sommar och tidig höst två år efter valåret. Därmed kommer inte hela mandatperioden med i resultaten.

Resultat från undersökningen redovisas i Statistikdatabasen i huvudsak i form av förekomst, eller inte förekomst av olika företeelser för kommuner och landsting.

Artikeln bygger på beräkningar som har gjorts för alla kommuner sammantaget. Bortfall i undersökningen har exkluderats vid andelsberäkningarna för kommunerna.

Kontakt

Jonas Olofsson

Telefon
010-479 47 18
E-post
jonas.olofsson@scb.se