Till innehåll på sidan

Demografiska statistikområden, en ny regional indelning under kommuner

Publicerad: 2018-06-04

Den 1 januari 2018 inrättade SCB en ny regional indelning, DeSO – Demografiska Statistikområden. DeSO gör det möjligt att på ett bättre sätt göra analyser utifrån statistik på små geografiska områden.

Olika sätt att dela in Sverige i mindre områden kallas för regionala indelningar. De vanligaste indelningarna SCB och andra myndigheter använder när de publicerar statistik är län och kommun. Men det finns användare av statistik, exempelvis forskare, myndigheter eller företagare, som behöver kunna bryta ner statistiken på ännu mindre områden.

De flesta kommuner är ganska stora avseende befolkning och yta, och det kan finnas skillnader i exempelvis befolkningens sammansättning mellan olika stadsdelar och tätorter och glesare bebyggelse. Behovet av att få tillgång till statistik på låg regional nivå för att exempelvis följa upp segregation och socioekonomisk utveckling har under senare år ökat. För att underlätta dessa analyser har SCB skapat en ny regional indelning, DeSO – Demografiska Statistikområden.

Undviker för små befolkningar

Det fanns flera krav på DeSO. De viktigaste var att indelningen skulle vara stabil över tid, både avseende befolkningsmängd och att gränserna inte ska ändras. Områdena skulle dessutom följa kommungränserna så att de kan aggregeras till kommun, län och riket. Det var också viktigt att samma metod användes över hela landet. De kriterier som användes för att skapa DeSO var att ta hänsyn till befolkningens storlek och rumsliga barriärer. Dessutom skulle bebyggelsekoncentrationer och bebyggelsemönster byggas in.

Områdena behöver ha en minsta storlek för att undvika att statistiken avser för få personer. Det kan lätt hända om ett litet antal invånare ska redovisas uppdelat på olika bakgrundsvariabler som till exempel kön, ålder och utbildningsnivå. Men områdena bör inte heller vara för stora befolkningsmässigt. Därför har det byggts in ett tak för att undvika att framtida områden blir för stora. Om ett kommande område går över taket ska det vara möjligt, via kodsättningen av DeSO, att dela området till två delområden. Flertalet DeSO ligger befolkningsmässigt omkring 1 500 invånare, men en undre gräns har satts till cirka 600 och en övre till cirka 3 500 invånare.

När DeSO skapades tog man hänsyn till rumsliga barriärer. DeSO tar hänsyn till de geografiska förutsättningarna så att gränserna i stor utsträckning följer gator, vattendrag och järnvägar som exempel på naturliga avgränsare mellan områden.

DeSO följer naturliga avgränsningar

DeSO för delar av Hammarby sjöstad och Södermalm i Stockholm.

Bilden över en del av Stockholms tätort visar att DeSO följer gator och  vattendrag.

Källa: Bearbetningar © SCB, övrig geodata © SCB, Lantmäteriet

Bilden över en del av Stockholms tätort visar att DeSO följer gator och
vattendrag.

Vid den senaste tätortsavgränsningen 2015 fanns 1 979 tätorter i riket. Över tid förändras dessa genom både tätortsexpansion och att tätorter uppgår i andra större orter. Men det finns även tätorter som upphör att vara tätorter och nya tätorter som uppstår.

Den nya områdesindelningen utgår så långt det är möjligt från den senaste tätortsindelningen, men ger också utrymme för en expansion av tätorterna då en tillväxtzon byggts in runt landets större tätorter.

Klassas efter bebyggelse

Ett ursprungligt önskemål från bland annat forskare har varit att försöka ta hänsyn till parametrar som bebyggelsens ålder, typ av byggnader och upplåtelseform i respektive område. Faktorerna är möjliga att ta hänsyn till vid skapandet av områden. men risken är att områdens struktur förändras över tid och då tappar områdena sin stabilitet. För att ändå kunna följa bebyggelsen inom DeSO kan områdena klassas utifrån vilken huvudsaklig bebyggelse som finns där.

DeSO har inga namn utan identifieras enbart med hjälp av en kod. Koden innehåller en hel del information för att underlätta för dem som använder indelningen. De första positionerna utgörs av läns- och kommunkoden så att det ska vara enkelt att placera eller gruppera DeSO geografiskt. Sedan innehåller koden också en bokstav (A, B eller C) som grupperar DeSO i tre olika kategorier.

Ett DeSO i kategori A ligger till största delen utanför större befolkningskoncentrationer eller tätorter. DeSO i kategori B ligger till största delen i en befolkningskoncentration eller tätort, men inte i kommunens centralort. I kategori C finns DeSO som till största delen ligger i kommunens centralort. Efter bokstaven kommer ett löpnummer inom varje kategori inom kommunen och koden avslutas sedan med en reservplats som möjliggör att DeSO delas i de fall där befolkningstillväxten är stor.

DeSO-koden är informationsbärande

Exempel på kodsättning av DeSO i Lessebo kommun

Exempel på kodsättning av DeSO i Lessebo kommun

Källa: Bearbetningar © SCB, övrig geodata © SCB, Lantmäteriet

Lessebo kommun består av sex DeSO: Två DeSO bestående av kommunens centralort (C), tre DeSO där två av kommunens större befolkningskoncentrationer utanför centralorten ingår (B), och resten av kommunen där befolkningskoncentrationen är lägre (A).

Finns som öppen data

Gränserna till DeSO finns som öppen data och  får man också med totalbefolkningen per 2016-12-31.

Öppna data för DeSO - Demografiska statistikområden

DeSO ersätter SAMS

SAMS - Small Areas for Market Statistics är en indelning som SCB skapade tillsammans med kommunerna år 1994. Den skiljer sig dock mycket åt över landet eftersom olika metoder användes i olika kommuner.

Därutöver har bebyggelse och infrastruktur förändrats mycket de senaste 20 åren. Det har lett till att SAMS inte längre fyller de behov som finns. DeSO ersätter därför SAMS som kommer att upphöra som indelning år 2020.

Kontakt

Gunilla Sandberg

Telefon
010-479 65 82
E-post
gunilla.sandberg@scb.se

Stefan Palmelius

Telefon
010-479 60 17
E-post
stefan.palmelius@scb.se

Etiketter