Till innehåll på sidan

Färre röker, fler snusar

Publicerad: 2018-12-10

Andelen svenskar som röker varje dag har mer än halverats sedan slutet av 1980-talet. Samtidigt har andelen som snusar dagligen ökat, framför allt bland kvinnor.

Sedan många år tillbaka pågår i Sverige, liksom i flera andra länder, ett tobaksförebyggande arbete med målsättningen att minska användningen av tobak. Sedan 1977 är det i Sverige krav på att cigarettpaket ska vara försedda med varningstext. Anpassningen till EU:s tobaksdirektiv innebär bland annat att dessa varningstexter har blivit större och även ska omfatta en varningsbild. Direktreklam för tobak är förbjudet i Sverige sedan 1993. Ytterligare ett exempel på en åtgärd mot tobaksanvändning i Sverige är det rökförbud som infördes år 2005 i bland annat restauranger och lokaler som används av dem som reser med kollektivtrafik. Den nya tobakslag som regeringen har föreslagit innebär bland annat att rökförbudet ska utökas och även omfatta vissa allmänna platser utomhus, som till exempel lekplatser, uteserveringar, busshållplatser och tågperronger.

Det tobaksförebyggande arbetet tycks ha gett önskad effekt. Enligt en statistiksammanställning från OECD har andelen av befolkningen i OECD-länderna som röker dagligen minskat från i genomsnitt 26 till 18 procent sedan tiden kring millennieskiftet. Störst minskning under denna period återfinns i Norge, där andelen som röker dagligen har minskat från 32 till 12 procent. Bland de länder som omfattas av OECD:s statistiksammanställning utgör Österrike och Indonesien undantag i detta sammanhang. I Österrike är andelen som röker dagligen oförändrad i tidsjämförelsen, medan andelen dagligrökare istället har ökat från 31 till 40 procent i Indonesien.

Låg andel dagligrökare i Norden

Andel dagligrökare av befolkningen 15 år och äldre. Urval av länder, procent, 2015
Diagram Andel dagligrökare av befolkningen 15 år och äldre Urval av länder, procent, 2015

I Europa är andelen dagligrökare högst i Turkiet, Grekland och Österrike, medan Island, Sverige och Norge har lägst andel som röker dagligen. Sett till alla länder i OECD:s statistiksammanställning har Indonesien högst andel dagligrökare, 40 procent. Merparten av dessa är män: i Indonesien röker 76 procent av männen och 4 procent av kvinnorna.

I 2016 års rankning av 35 länder i Europa, baserat på olika aspekter av deras tobaksförebyggande arbete, får Österrike lägst poäng (36) utifrån den så kallade Tobacco Control Scale, som ger som mest 100 poäng. Norges 63 poäng ger en femteplats i rankningen, som toppas av Storbritannien med 81 poäng. Sverige har 53 poäng i jämförelsen och delar niondeplatsen med Nederländerna, Turkiet och Ungern.

Snusning stor del av svenska tobaksbruket

I internationella jämförelser av tobaksanvändning avser statistiken andelen som röker dagligen. I dessa jämförelser framstår Sverige som ett land med en förhållandevis låg andel tobaksanvändare. Bilden av tobaksanvändningen i Sverige blir dock en annan när man inte enbart beaktar andelen som röker varje dag utan dessutom inkluderar andelen som snusar dagligen. Då är andelen dagliga tobaksanvändare i Sverige dubbelt så hög som när enbart rökning inkluderas. På samma sätt ger inte de internationella jämförelserna en helhetsbild av tobaksanvändningen i Norge, där andelen som röker har minskat samtidigt som andelen som snusar har ökat.

I undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) får personer i Sverige svara på frågor om både rökning och snusning. År 2016–17 uppgav 11 procent i befolkningen 16–84 år att de röker dagligen. Det är en minskning sedan slutet av 1980-talet, då motsvarande andel var 27 procent. Minskningen har skett i en förhållandevis jämn takt år för år. Andelen som snusar dagligen har istället ökat i Sverige under samma tidsperiod, från 9 till 13 procent. Andelen dagliga tobaksanvändare, det vill säga de som röker och/eller snusar varje dag, har sammantaget minskat i Sverige, från 34 till 23 procent sedan slutet av 1980-talet. Det innebär att ungefär 1,8 miljoner personer i Sverige röker och/eller snusar varje dag.

Andelen dagliga tobaksanvändare har minskat

Andel dagliga tobaksanvändare, kvinnor och män 16–84 år. År 1988–89 och 2016–17. Procent.
Diagram Andel dagliga tobaksanvändare, kvinnor och män 16–84 år.  År 1988–89 och 2016–17. Procent.
Andelen som röker varje dag har minskat sedan slutet av 1980-talet bland såväl män som kvinnor. Andelen som snusar dagligen har istället ökat, i synnerhet bland kvinnor. Sammantaget har dock andelen dagliga tobaksanvändare – de som röker och/eller snusar varje dag –minskat bland både män och kvinnor.

Små skillnader mellan könen i Sverige

Andelen som röker varje dag skiljer sig i Sverige inte åt mellan kvinnor och män. Inga eller små skillnader i andel dagligrökare bland kvinnor och män återfinns även i Danmark, Norge, Island och USA. I flera av de länder som omfattas av OECD:s statistiksammanställning är det emellertid vanligare att män röker dagligen än att kvinnor gör det. I Indonesien röker exempelvis 76 procent av männen varje dag jämfört med 4 procent av kvinnorna. Andra exempel på länder där det är mycket vanligare att män röker dagligen än att kvinnor gör det är Kina och Ryssland.

I såväl Sverige som Norge är det däremot vanligare att män snusar än att kvinnor gör det. I Sverige snusar 22 procent av männen varje dag, jämfört med 5 procent av kvinnorna. I slutet av 1980-talet snusade 17 procent av männen och knappt 1 procent av kvinnorna. Eftersom daglig snusning är betydligt vanligare bland män än kvinnor är andelen dagliga tobaksanvändare högre bland män än kvinnor: 31 respektive 15 procent.

Drygt tre av tio män använder tobak dagligen, och det är lika vanligt bland inrikes som utrikes födda. Det är dock vanligare att inrikes födda män snusar, medan det är vanligare att utrikes födda män röker. Även bland kvinnor snusar inrikes födda i större utsträckning än utrikes födda.

Snusning vanligare bland inrikes än utrikes födda

Andel dagliga tobaksanvändare, efter födelseland. Kvinnor och män 16–84 år. År 2016–17. Procent.
Diagram Andel dagliga tobaksanvändare, efter födelseland. Kvinnor och män 16–84 år. År 2016–17. Procent.

Att använda tobak varje dag är ungefär lika vanligt bland inrikes och utrikes födda. Det är dock vanligare att inrikes födda snusar än att utrikes födda gör det. Bland män röker utrikes födda i större utsträckning än inrikes födda.

En jämförelse mellan grupper med olika utbildningsnivå visar att det är vanligare att röka dagligen bland kvinnor och män som har högst gymnasial utbildning jämfört med personer som har en eftergymnasial utbildning. Att snusa dagligen är däremot vanligare bland kvinnor med minst gymnasial utbildning jämfört med kvinnor med förgymnasial utbildning. En genomsnittlig snusare är dock en man i åldern 25–54 år som är född i Sverige och som har en gymnasial utbildning.

Rökning minst vanligt bland personer med eftergymnasial utbildning

Andel dagliga tobaksanvändare, efter utbildningsnivå. Kvinnor och män 16–84 år. År 2016–17. Procent.

Diagram Andel dagliga tobaksanvändare, efter utbildningsnivå. Kvinnor och män 16–84 år. År 2016–17. Procent.

Att röka dagligen är vanligare bland kvinnor och män som har högst gymnasial utbildning jämfört med personer som har en eftergymnasial utbildning.
Andelen som snusar är högst bland män som har en gymnasial utbildning.

Fakta

De svenska resultaten baseras på Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) för åren 1988–2017 och avser, om inget annat anges, personer 16–84 år som fått besvara frågorna:

  • Röker du dagligen?
  • Snusar du dagligen?

Resultaten för övriga länder än Sverige är hämtade från OECD:s Health at a Glance 2017, som avser andel i befolkningen 15 år och äldre (eller närliggande åldersgrupp) som röker dagligen år 2000 respektive 2015 (eller närliggande år). Resultat gällande snusning i Norge är hämtat från Folkehelseinstituttet.

Tobak och hälsa

Forskning visar att rökning och snusning ökar risken för olika sjukdomar. Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att drygt sex miljoner människor dör varje år som ett resultat av sin tobaksrökning, medan passiv rökning resulterar i uppskattningsvis 900 000 dödsfall per år. WHO uppmärksammar även de negativa hälsoeffekterna för dem som arbetar med att skörda tobaksblad – utan skyddsutrustning drabbas de av nikotinförgiftning.

Enligt en studie av socialstyrelsen dödade tobaksrökning uppskattningsvis 12 000 rökare per år i Sverige under perioden 2010–2012, varav ungefär 8 000 personer per år i lungcancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), stroke eller hjärtinfarkt. Enligt samma studie insjuknade omkring 100 000 personer per år i Sverige i rökrelaterade sjukdomar under denna period. I SCB:s senaste rapport om dödlighetens utveckling konstaterar man att betydelsen av rökning för den totala dödligheten har minskat och antas fortsätta minska framöver.

Hälsoeffekterna av snus är i dagsläget inte lika tydligt belagda som för tobaksrökning. Enligt en litteraturöversikt som det norska Folkehelseinstituttet publicerade år 2014 finns det vetenskapligt stöd för ett samband mellan snusbruk och typ 2 diabetes, cancer i bukspottkörteln, matstrupen och munhålan samt en ökad risk att dö om man drabbas av en hjärtinfarkt eller en stroke.

Kontakt

Charlotte Samuelsson

Telefon
010-479 48 17
E-post
charlotte.samuelsson@scb.se

Etiketter