Till innehåll på sidan

Intervju: Ny statistik om valdeltagande

Publicerad: 2018-06-04

Inför höstens val arbetar SCB med att ta fram den första totalräknade statistiken över valdeltagande sedan 1940. – SCB har ansvar för den officiella statistiken och har dessutom ett regeringsuppdrag att följa upp hur valdeltagandet ser ut i olika grupper och regioner, säger Mikaela Järnbert på SCB.

Vid årets val kommer röstlängderna, alltså den papperslista med samtliga personer som får rösta som finns i varje vallokal, att användas för ytterligare en uppgift. Efter att valet är genomfört och de röstande har prickats av i röstlängden och all annan information om röstningen förts in och stämts av kommer röstlängderna att skannas in som underlag för den första totalräknade valdeltagandestatistiken sedan 1940. Först efter rösträkning och skanning fraktas de vidare till kommunarkiven.

Valdeltagande ses ofta som den viktigaste indikatorn på politisk delaktighet, och det är också ett uttalat mål från regeringens sida att höja valdeltagandet.

– SCB har ett regeringsuppdrag att följa upp hur valdeltagandet ser ut i olika grupper och regioner, säger Mikaela Järnbert som arbetar med demokratistatistik på SCB. Från 1911 till 1940 genomfördes totalundersökningar av valdeltagandet. Sedan dess har vi använt en urvalsundersökning för att mäta i hur stor utsträckning olika grupper röstar. Men urvalsprinciperna gör att urvalet lokalt och regionalt blir för litet för att dra några slutsatser.

– Samtidigt får vi många frågor om valdeltagandet ute i kommunerna. Vi har ett högt valdeltagande i Sverige, där 86 procent röstade i senaste riksdagsvalet, men mellan valdistrikten kan det skilja drygt 45 procentenheter.

Forskningsprojekt bakgrunden 

Bakgrunden till den nya undersökningen är bland annat ett forskningsprojekt, där de två forskarna Sven Oskarsson och Karl-Oskar Lindgren vid Uppsala universitet skannat hela röstlängden för 2009 och 2010 års val, och kontroller har visat att det digitaliserade materialet håller hög kvalitet.

Projektet har inneburit mycket planering och utvärdering för SCB. Det är till exempel juridisk ny mark att en myndighet digitaliserar en annan myndighets allmänna handling för ett eget syfte. Att länsstyrelserna är de som ska digitalisera röstlängderna beror på statistiksekretessen.

– SCB har rätt att begära ut allmänna handlingar för att göra statistik, men vi har inte rätt att skicka tillbaka dem eftersom det material vi tar in för att framställa statistik faller under absolut sekretess, säger Mikaela Järnbert.

SCB och länsstyrelserna har tillsammans utvärderat skanners och utvecklat en process som kommer att involvera samtliga länsstyrelser ute i landet i skannandet av röstlängderna.

– Jag sitter själv i vallokal på valdagen, och jag kommer att dra ett väldigt tydligt streck med rätt penna, säger Mikaela Järnbert.

Nya statistiken publiceras 2019

Själva skanningen kan inte börja förrän poströsterna och röster från dem som röstat i andra vallokaler än sin lokala, förts in i röstlängden. Men därefter blir det en intensiv aktivitet.

– Det tar 15 sekunder att skanna en sida, och för vissa länsstyrelser kommer det att ta många timmars arbete att skanna in samtliga valdistrikt. Efter skanningen kommer röstlängderna sedan att levereras tillbaka till kommunerna för slutförvaring.

Under 2019 kommer SCB publicera statistik över totalräknat valdeltagande. Vilken är då drömstatistiken från det nya materialet?

– Liknande undersökningar finns redan i flera av våra nordiska grannländer. Bland annat har Danmark gjort många spännande analyser. Det är naturligtvis intressant att titta på valdeltagandet i olika grupper på lokal nivå, men vi vill också lära oss mer om förstagångsväljarna.