There is a license error on this site:
License has expired
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
Värdepappershandel med utlandet genom tiderna Till innehåll på sidan

Värdepappershandel med utlandet genom tiderna

Publicerad: 2018-12-07

All handel med värdepapper med utlandet var i princip förbjuden i Sverige i början av andra världskriget. Denna valutareglering luckrades gradvis upp och fram till nu har såväl omsättningen i handeln med värdepapper som innehav ökat dramatiskt. För helåret 2017 uppgick svenska investerares innehav i utländska värdepapper till drygt 5217 miljarder kronor. Utländska investerares innehav av svenska värdepapper uppgick till 6808 miljarder kronor.

Det fanns dock vissa undantag även före andra världskriget. De som då ägde utländska aktier fick behålla dem och byta ut dem mot andra utländska börsnoterade aktier, så kallade switchrätter. Redan 1986 slapp också svenska företag som var intresserade av att noteras utomlands ansöka om tillstånd att sälja sina egna aktier till utlandet.

Dessutom fick företag redan under valutaregleringen tillstånd att ge ut obligationer i utlandet och att handla i sina egna aktier. De belopp som bokfördes i betalningsbalansen som värdepappershandel gentemot utlandet var däremot tämligen små under många år.

Avreglering 1988

Som ett av de första stegen i den stora valutaavregleringen lämnade Riksbanken i början av 1988 tillstånd att köpa utländska aktier efter anbudsgivning från banker och värdepappersinstitut. Det blev också tillåtet att investera i utländska aktiefonder.

I och med avregleringen började Riksbanken ta in månadsrapporter från banker och mäklare över handeln med aktier och räntebärande värdepapper. Under valutaregleringens tid fanns register över Sveriges transaktioner med utlandet vilka användes som underlag till statistiken.

Gränsöverskridande värdepappersinnehav

Tidsserie över värdepappersinnehav och BNP 1982–2017

Diagram 

Källa: Betalningsbalans och Nationalräkenskaper

Innehav i värdepapper som rapporterades var relativt små fram till år 1993 då insamlingen av själva innehaven, så kalladedepåstockar, i värdepapper startar. År 1997 gjordes en internationell anpassning av statistiken. Det innebar att all handel i värdepapper och innehav sammanställdes under begreppet portföljinvesteringar. Den stora ökning av innehav av värdepapper som skedde år 1997 förklaras bland annat av att upplåningen av värdepapper som tidigare redovisats under övriga lån inför detta år flyttades till portföljinvesteringar.

Upp- och nedgångar i statistiken över värdepapper kan alltså inte enbart tolkas som svängningar i ekonomin. Det kan även bero på den statistiska redovisningen, exempelvis ändringar i internationella manualer.

IT-bubbla och finanskris

Mellan åren 2001–2002 kan vi se en nedgång både när det gäller svenskt innehav av utländska värdepapper och utlandets innehav av svenska värdepapper. Nedgången var en följd av att den så kallade it-bubblan sprack . Värdepapper rasade i värde och många it-företag gick i konkurs, vilket ledde till en global konjunkturnedgång. Trots det gick det relativt bra för Sverige och BNP-utvecklingen var fortsatt positiv under denna tid.

Den kraftiga nedgången 2008 förklaras av finanskrisen som dels visade sig i sjunkande aktiekurser dels i svårigheter med upplåning på den internationella obligationsmarknaden. Banker och företag kunde helt enkelt inte få lån genom att ge ut räntebärande värdepapper.

Nettoskuld till utlandet

Sveriges tillgångar och skulder sammanställs i något som kallas utlandsställning. Den visar förutom Sveriges tillgångar och skulder även nettoställningen mot utlandet. Det vill säga om Sverige har större tillgångar än skulder gentemot utlandet. Svenskt innehav i utländska värdepapper är en tillgång, medan utlandets innehav av svenska värdepapper är en skuld till utlandet.

Nettoställningen för värdepapper har sedan 1982 varit negativ, om än nära noll under 80-talet. Sverige har en stor upplåning på obligationsmarknaderna i utlandet vilket är en av förklaringarna.

Utlandets ägande av svenska räntebärande värdepapper är klart större än det motsatta. När det gäller aktier och fonder investerar Sverige mer i utlandet än vad utlandet investerar i svenska aktier och fonder. Dock inte tillräckligt för att påverka och ändra nettoställningens tecken för värdepapper från negativt till positivt.

Nettoskuld och valutakursutveckling (TCW)

Valutafördelade värdepappersinnehav - tillgångar och skulder i miljarder svenska kronor i vänster axel samt valutautveckling i höger axel

Diagram 

Källa: Betalningsbalans och Riksbanken

Diagrammet visar tillgångar utgivna i svenska kronor respektive utländsk valuta. Tillgångarna satt i utländsk valuta är större än skulderna i utländsk valuta. Det beror på att Sverige har stora innehav i utländska aktier. Sverige har en nettoskuld för värdepapper utgivna i svenska kronor, vilket är rimligt då svenska kronan är en liten valuta och största delen av de värdepapper som emitteras i svenska kronor är svenska.

Noteras bör att denomineringsvaluta avseende aktier och fonder fördelas utifrån om det är en tillgång (utländsk valuta) eller skuld (svenska kronor). Denomineringsvaluta visar om värdepappret är utgivet i svenska kronor eller utländsk valuta.

Värdet på innehavet i värdepapper påverkas då den svenska kronan förändras mot andra valutor. Då kronan stärks minskar värdet på innehavet i värdepapper utgivna i utländsk valuta. Detta gör i sin tur nettoställningen blir mer negativ och nettoskulden mot utlandet ökar då tillgångarna minskar. Skulderna utgivna i utländsk valuta påverkas också men effekten blir inte riktigt lika stor som för tillgångarna vilka beloppsmässigt är större. Valutafördelning av innehaven finns från och med 1997.

Utveckling av Sveriges tillgångar och handel

Förutom faktorer som valutautveckling och börskurser så påverkar givetvis också de investeringar som görs i värdepapper huruvida innehavet stiger eller sjunker. Omsättningen på värdepappershandeln genererar stora belopp men det är endast nettohandeln som faktiskt påverkar innehavet.

Innehav i utländska aktier och fonder

Svenskt innehav i utländska aktier och fonder jämfört med nettohandel och börsutveckling i miljarder svenska kronor i vänster axel

Diagram 

Källa: Betalningsbalans och Macrobond

Investeringarna netto är, med ett fåtal undantag, dock relativt små och värdet på innehavet påverkas oftast mer av utvecklingen på börsen vilket i diagrammet visualiseras med ett börsindex. Ett undantag som sticker ut är år 2001 då innehavet ökar i motsats till värdet på världens börser som då sjönk kraftigt. Ökningen berodde då istället på svenska nettoköp av utländska aktier och fonder.

Fakta: Statistiken över handel med värdepapper

Statistik över handeln med värdepapper över Sveriges gräns förs inom betalningsbalansen och utlandsställningen. Den förstnämnda visar transaktioner medan den senare visar på ställningsvärden per den siste varje månad över tillgångar och skulder. Tillgångar motsvarar svenskt innehav av utländska värdepapper medan skulder är utlandets innehav av svenska värdepapper. Nettoställning mot utlandet visar om tillgångarna är större eller mindre än skulderna.

Handel och innehav i värdepapper samlas under begreppet Portföljinvesteringar, vilket innefattar aktier (med en ägarandel under 10 procent av rösterna), fonder samt räntebärande värdepapper. Statistiken över värdepapper redovisas dessutom efter denomineringsvaluta, det vill säga om värdepapperet är utgivet i svenska kronor eller utländsk valuta.

Riksbanken stod för datainsamling och sammanställning av betalningsbalansen fram till år 2007, då statistikproduktionen flyttades över till SCB.

Kontakt

Lizette Tegbring

Telefon
010-479 46 87
E-post
lizette.tegbring@scb.se

Etiketter