Till innehåll på sidan

Kort analys

44 000 barn lever i familjer med varaktigt låg inkomst

Senast uppdaterad: 2019-09-11

Nära 3 procent av Sveriges barn bor i familjer som under lång tid haft svårt att betala det nödvändigaste. Majoriteten har minst en förälder som är född utomlands. Fyra av tio är skrivna hos en ensamstående förälder.

iStock

En del barn i Sverige bor i en familj med låg inkomststandard. Var gränsen går i kronor beror på hur familjen ser ut och var den bor. Men det handlar om att inkomster efter skatt och bidrag inte räcker till vad som räknas som nödvändiga levnadsomkostnader. Dit hör bland annat mat, kläder, lek och fritid, försäkringar, dagstidning och boende.

För vissa barn handlar det om något enstaka år som familjen har så här låga inkomster. Andra barn lever i familjer med låga inkomster under en stor del av sin uppväxt.

Första gången som detta undersöks

SCB har nu för första gången undersökt hur många barn under 18 år som har vad vi kallar varaktigt låg inkomststandard. Det innebär att familjen hade låg inkomststandard både 2017 och minst två av de tre åren före.

Det handlar om 44 000 barn, eller 2,8 procent av de barn som bodde i Sverige hela perioden 2014–2017. Barn som invandrade eller föddes efter 2014 räknas inte in. För dessa 44 000 barn har familjens inkomster alltså under minst tre av dessa fyra år inte räckt för att betala det mest nödvändiga.

Av de här barnen är 75 procent utrikes födda eller har minst en förälder som är född utomlands. Det kan jämföras med att knappt 30 procent av alla under 18 år har en sådan bakgrund. 41 procent av barnen har en ensamstående förälder, att jämföra med 20 procent av alla barn. Dessa grupper är tydligt överrepresenterade bland barn i familjer med varaktigt låga inkomster.

Andel barn 0–17 år som är utrikes födda eller har minst en utrikes född förälder. Procent

Diagram: 44 000 barn lever i familjer med varaktigt låga inkomster

Högst andel bland nyanlända

Men det finns skillnader även inom gruppen med anknytning till ett annat land. Drygt 3 procent av barnen med en förälder född utomlands har varaktigt låg inkomststandard. Andelen är 9 procent om båda föräldrarna är utrikes födda och nära 11 procent för utrikes födda barn. Varaktigt låg inkomststandard är också vanligare om barnen varit en kortare tid i Sverige. Andelen är drygt 14 procent för dem som bott i Sverige i högst fem år och knappt 5 procent för barn som bott i Sverige elva år eller mer.

Om både barnet och båda föräldrarna är födda i Sverige är det 1 procent som har varaktigt låg inkomststandard.

Det finns också skillnader mellan barn födda i olika länder. Vi har jämfört hur det ser ut för barn födda i de tio vanligaste födelseländerna. För barn födda i Sverige är andelen med varaktigt låg inkomststandard lägst, 2 procent. Därefter följer Kina med 4 procent och Storbritannien med 5 procent. En stor del av barnen födda i Kina är adopterade och har föräldrar födda i Sverige.

Det är vanligast med varaktigt låg inkomststandard bland barn födda i Somalia. Andelen är 20 procent, följt av Irak och Syrien med 14 procent. Många barn från dessa länder har ganska nyligen invandrat till Sverige. Norge finns, kanske lite oväntat, med bland de födelseländer som enligt statistiken har en ganska hög andel med låg inkomststandard. En förklaring är att det är vanligt att föräldrar arbetspendlar till Norge och att dessa inkomster inte syns i den svenska statistiken.

Mindre vanligt om ett syskon finns

Hur barnets familj ser ut, och om det är en eller två vuxna som bidrar till familjens inkomster, har betydelse för ekonomin. Bland de barn som har sammanboende föräldrar har 2 procent varaktigt låg inkomststandard. För barn som bor med en ensamstående pappa är det nära 4 procent och för barn med en ensamstående mamma drygt 6 procent.

Barn med två eller fler syskon hemma har oftare varaktigt låg inkomststandard än barn med ett syskon. Det är också vanligare för barn mellan 3 och 5 år än för äldre barn. Däremot finns det ingen skillnad mellan flickor och pojkar.

En vanlig orsak till att familjen har låga inkomster är att föräldrarna ännu inte är etablerade på arbetsmarknaden. Av alla barn med sammanboende föräldrar har 69 procent två föräldrar som förvärvsarbetar. Av barnen med låg inkomststandard är det 2 procent. På samma sätt har 64 procent av alla barn med en ensamstående mamma en mamma som förvärvsarbetar. Av barnen med låg inkomststandard är det 13 procent. För barn med en ensamstående pappa har 85 procent en pappa som arbetar, jämfört med 28 procent av barnen med låg inkomststandard.

Det finns också skillnader mellan barn vars föräldrar har olika hög utbildningsnivå. Varaktigt låg inkomststandard är vanligare om föräldrarna har högst gymnasieutbildning jämfört med om minst en förälder har eftergymnasial utbildning.

Andel barn 0–17 år med varaktigt låg inkomststandard 2017, olika befolkningsgrupper. Procent 

GruppAndel
Samtliga barn 2,8
Flickor 2,8
Pojkar 2,8
3–5 år 3,8
6–12 år 2,8
13–17 år 2,1
Sammanboende föräldrar 2,1
Ensamstående far 3,7
Ensamstående mor 6,5
Inga hemmaboende syskon 2,5
1 hemmaboende syskon 1,6
2+ hemmaboende syskon 4,8
Föräldrar med högst gymnasial utb. 4,6
Föräldrar med eftergymnasial utb. 1,6
Inrikes född med två inrikes födda föräldrar 1
Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder 3,5
Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 9,3
Utrikes född 10,5
Födda i Sverige 2,4
3–5 år i Sverige 14,3
6–10 år i Sverige 10,3
11+ år i Sverige 4,6

Andel barn 3–17 år med varaktigt låg inkomststandard 2017, de tio vanligaste födelseländerna. Procent

FödelselandAndel
Sverige 2,4
Kina 3,9
Storbritannien och Nordirland 5,3
Polen 6,5
Tyskland 7
Thailand 8,5
Norge 8,6
Syrien 13,8
Irak 14,2
Somalia 20,2

Fakta om statistiken

Artikeln bygger på SCB:s Barn- och familjestatistik. Resultaten gäller hemmaboende barn under 18 år. Uppgift om barnens ålder, hur länge de bott i Sverige med mera avser situationen 2017. Statistiken bygger på folkbokföring. Barn med föräldrar som inte bor tillsammans räknas till den förälder där de är folkbokförda, även om de kan bo en del av tiden hos sin andra förälder. Enbart barn födda 2014 eller tidigare och som har bott i Sverige hela perioden 2014–2017 har räknats in.

Det här är låg och varaktigt låg inkomststandard

Låg inkomstandard har ett hushåll där den disponibla inkomsten är lägre än hushållets baskonsumtion. Disponibel inkomst är de pengar som finns efter att skatten är betald och efter eventuella bidrag.

Baskonsumtionen består av riksnormen för försörjningsstöd, schabloniserad boendeutgift, hushållsel, barn­omsorgsutgift, lokala resor, fack- och A-kasseavgift samt hemförsäkring. I riksnormen för försörjningsstöd ingår kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning och telefon. Observera att baskonsumtionen är en skapad norm som inte speglar ett hushålls faktiska utgifter.

Varaktigt låg inkomststandard innebär att man har låg inkomststandard 2017 samt minst två av de tre föregående åren.

För att en familj med två vuxna och två barn (5 och 12 år) ska ha låg inkomst­standard skulle de år 2017 ha en disponibel inkomst under 22 800 kronor per månad. För en vuxen med två barn gick gränsen vid 18 700 kronor. Exemplet avser en familj boende i en kommun med fler än 75 000 invånare som inte tillhör Stor-Stockholm eller Stor-Göteborg.

I redovisningen av varaktigt låg inkomststandard ingår de familjer där de vuxna varit folkbokförda i Sverige 1 januari och 31 december samtliga år under perioden 2014–2017 och där det för varje år finns uppgift om disponibel inkomst.

Uppgifter om inkomst hämtas från Inkomst- och taxeringsregistret, därför saknas till stor del lön för personer som bor i Sverige men arbetspendlar till grannländer.

Som förvärvsarbetande räknas personer 20–64 år som inte räknas som studerande och vars löne- och företagarinkomst överstiger två basbelopp.

Källor
Text- och innehållsansvariga