År 2019 överskred andelen personer med låg ekonomisk standard i Sverige 15 procent. Det var första gången det hände sedan mätningarna påbörjades 1975.

Andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat över tid. Under 1990-talet låg andelen kring 8 procent. Under 2000-talets första decennium ökade andelen till 14 procent och har därefter legat på en relativt stabil nivå.

Så vad innebär det att ha låg ekonomisk standard? År 2019 låg gränsen för låg ekonomisk standard för en ensamstående person på 157 000 kronor, vilket motsvarar en disponibel inkomst på 13 000 kronor i månaden. För ett hushåll bestående av två vuxna och två barn låg gränsen på 385 000 kronor, eller 32 000 kronor i månaden i disponibel inkomst.

Skillnaden mellan personer som är födda i Sverige och personer som är födda utomlands är stor. Av dem som var födda i Sverige låg knappt 12 procent under gränsen för låg ekonomisk standard, medan andelen bland de utrikes födda var 31 procent.

För barn är skillnaderna ännu större. Av de som fötts i Sverige hade knappt 16 procent låg ekonomisk standard, medan andelen bland de utrikes födda barnen var 54 procent. Närmare 20 procent, eller vart femte barn, hade låg ekonomisk standard år 2019.

Hällefors har störst andel barn med låg ekonomisk standard

Tittar vi närmare på barnen är skillnaderna mellan kommunerna också stora. I ungefär var fjärde av landets alla 290 kommuner levde över 70 procent av de utrikes födda barnen med låg ekonomisk standard. I 15 kommuner låg andelen på över 80 procent. Allra störst var andelen i Hällefors i Örebro län, med nästan 90 procent.

Kommunerna som har störst andelar utrikes födda barn med låg ekonomisk standard är spridda över landet. Det de har gemensamt är att de ligger långt från storstadsområdena.

I endast sju kommuner hade mindre än 25 procent av de utrikes födda barnen låg ekonomisk standard. Allra minst andel hade Vaxholm i Stockholms län, med 17 procent.

Kommunerna som har de minsta andelarna utrikes födda barn med låg ekonomisk standard ligger i storstadsområdena. Lägst andel utanför storstadsområdena hade Kiruna med 32 procent.

Kommunerna med störst respektive minst andel med låg ekonomisk standard bland utrikes födda barn 0-19 år

Källa: Inkomstregistret, 2019.

Också bland barn födda i Sverige hade Hällefors störst andel med låg ekonomisk standard, 33 procent. I drygt 20 kommuner låg andelen på över 25 procent och i cirka 15 kommuner låg andelen under 7 procent. Också bland de svenskfödda barnen ligger kommunerna med de minsta andelarna i storstadsområdena.

Kommunerna med störst respektive minst andel med låg ekonomisk standard bland svenskfödda barn 0-19 år

Källa: Inkomstregistret, 2019.

Större skillnader i många kommuner

I genomsnitt skiljer det 38 procentenheter mellan barn födda i Sverige och barn födda utomlands när det kommer till låg ekonomisk standard. I många kommuner är skillnaden betydligt större än så.

I Ronneby i Blekinge län och i Kungsör i Västmanlands län är skillnaden över 60 procentenheter. I de kommunerna har drygt 20 procent av barnen födda i Sverige och över 80 procent av de utrikes födda barnen låg ekonomisk standard.

Skillnaden är betydligt mindre i till exempel Södertälje i Stockholms län. Även här är andelen bland barn födda i Sverige drygt 20 procent, men bland utrikes födda är den mindre än 40 procent.

I kommuner nära gränserna till grannländerna överskattas andelen med låg ekonomisk standard. I dessa kommuner arbetar många utomlands och de inkomsterna de har där ingår inte i detta underlag. Som exempel kan nämnas Malmö, Årjäng och Haparanda.

Hur ser det ut i din kommun?

I en interaktiv karta kan du se siffror för alla kommuner i landet. Kartan fungerar bäst att öppna i exempelvis Microsoft Edge, Gooogle Chrome eller Mozilla Firefox.

Statistiken berättar historier

Läs fler korta analyser