Sverige har länge ansetts vara ett av världens mest jämställda länder. Trots detta har kvinnor i vårt land, precis som i stora delar av övriga världen, generellt sett lägre inkomst än män. SCB har undersökt hur jämställdheten ser ut i enskilda hushåll mellan sammanlevande kvinnor och män. Vi har också tittat på eventuella skillnader utifrån ålder och utbildningsnivå, samt hur den ekonomiska jämställdheten påverkas av om det finns barn eller inte i familjen.
 
– I bara ungefär var fjärde familj som består av en man, en kvinna och barn har kvinnan mer pengar, så kallad disponibel inkomst, än mannen. Det innebär att i nästan tre av fyra familjer har mannen högre disponibel inkomst än kvinnan, säger Fredrik W. Andersson, nationalekonom på SCB.

Att kvinnan är högre utbildad än den man hon lever tillsammans med spelar ofta ingen roll för hennes inkomstnivå jämfört med mannens.

– Av de undersökta familjerna har kvinnan i 41 procent av fallen en högre utbildningsnivå än sin man – men endast i 27 procent av fallen har kvinnan mer pengar än mannen att röra sig med, säger Fredrik W. Andersson.

Högutbildade kvinnor mer jämställda än lägre utbildade

Kvinnor med högre utbildningsnivå är trots allt mer ekonomiskt jämställda än kvinnor med lägre utbildningsnivå. Skillnaden ligger på omkring tio procentenheter mellan de olika utbildningsnivåerna.
 
Om vi analyserar jämställdheten inom familjen utifrån hur mycket pengar kvinnan har att röra sig med – den disponibla inkomsten – jämfört med hennes löne- och kapitalinkomst, är det i regel yngre kvinnor med låg utbildningsnivå som mer ökar sin jämställdhet gentemot männen. Detta eftersom dessa kvinnor oftare har en lägre inkomstnivå där till exempel föräldrapenningen i högre grad utjämnar, än vad som är fallet för kvinnor med högre utbildning.

Frågan är då om jämställdheten skiljer sig beroende på vilken utbildningsnivå mannen och kvinnan har.

– I de inkomstmässigt mest jämställda hushållen har kvinnan högre utbildningsnivå (minst treårig eftergymnasial utbildning) än mannen (gymnasial eller tvåårig eftergymnasial utbildning) och inga barn som bor hemma. I dessa fall har kvinnan drygt 94 procent av mannens disponibla inkomst, säger Fredrik W. Andersson.

När ett barn tillkommer till familjen minskas dock jämställdheten till kvinnans nackdel med ytterligare 10 procentenheter. Ofta för att det är vanligare att hon tar en större andel av föräldraledigheten än mannen och också vabbar mer än han gör.

Lägre utbildning och barn minskar jämställdheten

Kvinnors ekonomiska situation och jämställdhet inom familjen styrs alltså i hög grad av vilken livssituation de befinner sig i, till exempel om de har barn eller inte.
 
För par där kvinnan och mannen har samma utbildningsnivå och inga hemmavarande barn är kvinnans andel 83,2 procent av mannens disponibla inkomst. När vi i stället studerar samma familjekonstellation fast med ett barn, minskar jämställdheten med sex procentenheter.
 
– Kontentan är att ojämlikheten är större för kvinnor med lägre utbildningsnivå, särskilt om deras män är högre utbildade, och att den ökar ytterligare om de också har hemmavarande barn. Kvinnor med eftergymnasial utbildning lever i regel mer ekonomiskt jämlikt med sina män, säger Fredrik W. Andersson.

Kvinnans andel av mannens disponibla inkomst inom familjen uppdelat efter kvinnans utbildningsnivå och hennes relativa utbildningsnivå. Medianvärde, procent, 2020

Mannens utbildningsnivå i förhållande till kvinnans	Kvinnans utbildningsnivå	0 barn	1 barn	2 barn	3+ barn
Högre	Förgymnasial	65	58	61	58
	Gymnasial	69	66	68	67
	Eftergymnasial	68	69	73	71
Samma	Förgymnasial	71	63	62	62
	Gymnasial	78	71	72	71
	Eftergymnasial	83	77	80	77
Lägre	Förgymnasial	76	55	59	63
	Gymnasial	83	77	77	75
	Eftergymnasial	94	84	86	84

Kvinnors inkomst minskar flera år efter barnafödandet

Forskningen pekar på att när kvinnor får sitt första barn minskar deras inkomst, inte bara under barnets första år utan effekten kvarstår under en längre tid.
 
En familj strävar ofta efter att maximera hushållsinkomsterna. Ibland uppstår det då en målkonflikt mellan denna strävan och ambitionen att familjen ska vara ekonomiskt jämställd.

– Vid köksbordet, när det ska beslutas exempelvis om vem som ska vara hemma med sjukt barn, är det kortsiktigt ofta mest gynnsamt att låta personen med lägst lön vara hemma, säger Fredrik W. Andersson. 

Kvinnor i barnfamiljer minst jämställda

Vår undersökning visar att en kvinna som lever tillsammans med en man, men utan barn, i genomsnitt tjänar 81 procent av vad mannen tjänar. Jämställdheten inom familjen är generellt lägre för kvinnor med barn, i de fallen tjänar kvinnan 66 procent av vad mannen tjänar.

Minskade inkomster på grund av föräldraledighet kompenseras delvis genom föräldraförsäkringen och i slutändan har kvinnan 76 procent av mannens inkomster.

– När vi tittar på hur välfärdsmodellen omfördelar resurser ser vi att minst 10 procent av de sammanboende kvinnorna har så lite som 2,7 procent eller mindre av mannens inkomster, men när vi tittar på de pengar de har att röra sig med är motsvarande andel 31,9 procent, säger Fredrik W. Andersson.

Resultatet i undersökningen blir då att yngre kvinnor som har barn är mindre ekonomiskt jämställda gentemot sina män än kvinnor som inte har barn, i förhållande till de män de lever tillsammans med. För kvinnor runt 28 år är skillnaden i jämställdhet gentemot sina män ungefär 20 procentenheter. Efter 35-årsåldern minskas ofta gapet.

– Mammor som efter småbarnsåren återigen börjar arbeta mer förbättrar sin jämställdhet så pass att de då har kommit upp i något högre eller liknande nivå som kvinnor utan barn, säger Fredrik W. Andersson.

Fakta

I tidigare studier har inkomstskillnader mellan könen studerats utifrån ett individuellt perspektiv. Det vill säga medianinkomsten har först beräknats för kvinnor respektive män och sedan har inkomstskillnaden mellan grupperna beräknats. Men om skillnader mellan män och kvinnor i olika hushållstyper studeras på gruppnivå går det inte att besvara den grundläggande frågan om hur den ekonomiska jämställdheten inom familjerna ser ut.

Denna korta analys utgår därför ifrån skillnaden inom familjerna eftersom det ofta är där beslut fattas som påverkar individernas arbetsutbud. Beräkningen sker i två steg. I ett första steg beräknas inkomstskillnaden inom respektive familj. Undersökningen gäller endast heterosexuella par eftersom det handlar om olika kön, kvinnor och män, och i slutänden kvinnans andel av mannens inkomst. Undersökningspopulationen utgår ifrån de familjer där kvinnans ålder är mellan 20 och 64 år, oavsett mannens ålder. Utifrån dessa skillnader beräknas sedan t.ex. resultatet för den mittersta familjen, det så kallade medianvärdet, som beskriver könsskillnader inom familjer i respektive hushållstyp. På grund av kravet att varje familj ska ha ett värde av kvinnas andel av mannens inkomst exkluderas drygt 54 000 familjer på grund av någon eller både individerna i familjen saknar en marknadsinkomst som är större än noll.

Den familjepopulation som undersöks består av 1 160 000 familjer som utgör totalt 2 320 000 vuxna individer och drygt 1 500 000 hemmavarande barn. I undersökningspopulationen är den genomsnittliga åldersskillnaden mellan sammanboende kvinnor och män 2,7 år, där mannen oftare är äldre än kvinnan. Vi har undersökt par i åldrarna och funnit att den vanligaste familjekonstellationen är att kvinnan har en eftergymnasial utbildning och mannen en lägre utbildningsnivå samt att de har två hemmaboende barn som är 19 år eller yngre.  

Länkar

Denna korta analys är en sammanfattning av tredje kapitlet av Medlingsinstitutets rapport om Inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Kapitlet är skrivet av Fredrik W. Andersson, SCB.

Forskningen visar bland annat att kvinnors inkomster påverkas negativt av barnafödande och det tar flera år innan deras inkomstnivå återhämtat sig. Se bl.a. Mothers' income recovery after childbearing, Working Paper, No. 2012:20, Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU), Uppsala.

Tidigare forskning visar även kvinnor tar ett större familjeansvar, både i form längre föräldraledighet samt högre andel vabbande. Se bl.a. Familjebildning och karriär – konsekvenser av oförutsägbar frånvaro, Rapport, No. 2020:11, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Uppsala.