År 2015 sökte över 30 000 ensamkommande barn skydd i Sverige, många av dem pojkar i tonåren. Tio år senare lever litet drygt hälften av dem fortfarande kvar i landet.

– Av dessa ensamkommande pojkar, många nu i 25-årsåldern, är åtta av tio sysselsatta – en stor andel inom vård, omsorg och socialtjänst. Till följd av invandringen 2015 syns fortfarande i dag en topp i befolkningspyramiden för män i 25-årsåldern, säger Karin Lundström, demograf på SCB.

Ovanligt många asylsökande pojkar 2015

År 2015 sökte ett ovanligt stort antal ensamkommande barn asyl i Sverige. Över 30 000 ensamkommande kom då hit, ett betydligt större antal än på mycket länge. Vi behöver gå tillbaka till andra världskriget för att se liknande nivåer. De senaste åren har antalet ensamkommande barn varierat mellan 500 och 1 000 per år. Även 2022 syntes en viss ökning, när många barn från Ukraina sökte skydd i Sverige enligt Massflyktsdirektivet. Sammanlagt kom då 1 400 ensamkommande barn hit, varav drygt hälften var ukrainska medborgare.

Asylsökande ensamkommande barn 2000–2024

Källa: Migrationsverket

De flesta ensamkommande barn som söker skydd i Sverige är i tonåren och en stor majoritet är pojkar. Så har det varit under hela 2000-talet, men könsfördelningen var särskilt skev 2015.

– Av de ensamkommande som sökte skydd i Sverige under 2015 var andelen pojkar 92 procent, en ovanligt hög andel som annars brukar ligga på mellan 70 och 85 procent, säger Karin Lundström.

Knappt 19 000 finns i Sverige i dag

Asylsökande som får uppehållstillstånd kan folkbokföra sig i Sverige och ingår då i SCB:s befolkningsstatistik. Omkring 20 000 av de ensamkommande barn som sökte asyl 2015 fick antingen ett permanent eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. I slutet av 2024 fanns knappt 19 000 av dem kvar i Sverige, det vill säga närmare 95 procent av dem som fått uppehållstillstånd. Av dem som bor kvar i Sverige är nio av tio män och fyra av tio födda 1999.

Eftersom de ensamkommande barnen under 2015 var ovanligt många, och till stor del pojkar i ett fåtal åldrar, har gruppen haft en viss påverkan på Sveriges befolkningsstruktur.

– De barn som kom hit 2015 och som var födda 1999, var 25 år gamla 2024. I en befolkningspyramid för Sverige kan därför en tydlig spets ses för 25-åriga män, medan det inte finns en motsvarande spets för kvinnor, säger Karin Lundström.

Befolkningspyramid för Sverige år 2024

De ensamkommande från 2015 som finns i befolkningen är markerade med röda staplar

Källa: SCB

Större mansöverskott i åldrar kring 25 år

– Av alla 25-åriga män i Sverige har var tionde kommit som ensamkommande barn 2015, och de utgör också en relativt stor andel av 24- och 26-åriga män. Av kvinnorna i samma ålder utgör denna grupp mindre än 1 procent. Gruppen bidrar till en något skev könsfördelning i åldrarna 24–26 år, säger Karin Lundström.

Totalt är andelen män 54 procent bland 25-åringar och 53 procent bland 24- respektive 26-åringar. Som jämförelse är andelen män mellan 51 och 52 procent bland personer födda i Sverige i samma åldrar.

Ensamkommande 2015 i befolkningen 2024, antal och andel av befolkningen i de åldrar de är som flest

Antalen är avrundade, tal under 1 000 till närmaste tiotal och tal över 1 000 till hundratal

	Antal		Andel (procent) av befolkningen		Totalt antal i befolkningen
Ålder	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
20 år	60	210	0,1	0,3	58 400	62 500
21 år	80	450	0,1	0,7	58 400	61 500
22 år	100	970	0,2	1,6	57 800	61 000
23 år	160	1 900	0,3	3,1	56 200	60 400
24 år	340	3 400	0,6	5,5	56 900	63 100
25 år	460	7 300	0,8	10,7	56 900	67 800
26 år	180	2 200	0,3	3,5	57 600	64 200

De ensamkommande från 2015 återfinns i så gott som alla Sveriges kommuner och det varierar hur stor andel de utgör av befolkningen. Som mest utgör de ungefär en femtedel av män i åldrarna 24–26 år. 

– De kommuner där andelen ensamkommande från 2015 är som högst är ofta små kommuner, vilket innebär att det sammantaget rör sig om ett mycket litet antal, i flera fall färre än tio personer, säger Karin Lundström.

Sotenäs, Sala och Mörbylånga är kommuner där andelen är nära 20 procent, samtidigt som det totala antalet män i åldrarna 24–26 år är 100 eller fler. 

I kommuner med högre andel ensamkommande kan en skevare könsfördelning i åldrarna 24–26 år än i riket skönjas, omkring 60 procent män. Kommunerna med skevast könsfördelning i dessa åldrar, med mellan 60 och 70 procent män, tillhör däremot sällan de kommuner med många ensamkommande. Det rör sig i stället ofta om kommuner med ett tydligt mansöverskott bland inrikes födda. 

– I mindre kommuner är det vanligare att jämnåriga kvinnor har flyttat från kommunen, till exempelvis en universitetsort, vilket bidrar till en skev könsfördelning bland inrikes födda, säger Karin Lundström.

Överrepresenterade inom vård och omsorg

De flesta av de ensamkommande barn som kom till Sverige 2015 är i dag sysselsatta.

– Omkring åtta av tio av de ensamkommande från 2015 som fortfarande lever i Sverige och som i dag är i vuxen ålder, är sysselsatta. De vanligaste branscherna att arbeta inom är vård, omsorg och socialtjänst, tillverkning och utvinning, handel samt företagstjänster, säger Karin Lundström. 

Andelen som arbetar inom vård, omsorg och socialtjänst är betydligt större än i befolkningen i stort. Av de sysselsatta ensamkommande arbetar omkring sju av tio kvinnor och knappt fyra av tio män inom den branschen. Det kan jämföras med knappt tre av tio kvinnor och knappt en av tio män av alla sysselsatta i befolkningen. De ensamkommande från 2015 utgör ändå en liten andel av de sysselsatta i branschen, mindre än 1 procent.

 
Fakta

Med ensamkommande menas barn under 18 år som kommer till Sverige utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare. 

Statistiken över antal asylsökande ensamkommande barn kommer från Migrationsverket. År 2000–2021 är källan eLis datalager och åren 2022–2024 SIMBAs datalager. År 2022–2024 ingår även sökande enligt Massflyktsdirektivet.

Uppgifterna om befolkningen har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen och avser 31 december 2024. Uppgifter om sysselsättning kommer från den preliminära statistiken över befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) avseende november 2024. November månad används här eftersom det är tidsmässigt nära befolkningsuppgifterna och också är den månad som används som referensperiod i den slutliga statistiken från BAS.

Av de ensamkommande som sökte asyl 2015 har drygt 20 000 fått uppehållstillstånd, antingen som ensamkommande, cirka 13 000 personer, eller enligt den så kallade gymnasielagen, ca 7 000 personer. De som omfattades av gymnasielagen fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att studera på gymnasiet. De kunde sedan beviljas permanent uppehållstillstånd om de kunde försörja sig genom arbete efter avslutade studier. Gymnasielagen har avvecklats successivt och sedan januari 2025 är det inte länge möjligt att ansöka om permanent uppehållstillstånd.

I en rapport från 2023 studerades bland annat sysselsättning och inkomster för de ensamkommande från 2015 som fanns i Sverige i slutet av 2022. Mellan slutet av 2022 och slutet av 2024 har drygt 900 personer lämnat Sverige. De flesta av dessa är personer som fick uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och som hade låg eller ingen arbetsinkomst år 2022.

Av dem som var folkbokförda i Sverige i december 2024, med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, hade omkring var femte fortfarande ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. En del av dem med tidsbegränsade uppehållstillstånd kan ha ansökt om permanent uppehållstillstånd och vid det tillfället väntat på besked från Migrationsverket. Ungefär hälften av dem hade en arbetsrelaterad inkomst på minst tre inkomstbasbelopp under tolvmånadersperioden december 2023 – november 2024 enligt BAS preliminära statistik, vilket motsvarar i genomsnitt minst 19 000 per månad. Var femte hade inte någon inkomst från arbete under samma period.

Länkar

Ensamkommande barn – hur har asylansökningarna utvecklats de senaste tio åren? – Migrationsverket

Ensamkommande barn 2015. Boende, utbildning och sysselsättning 2022 (SCB)