Två av tre nyanlända flyktingar bor kvar i samma kommun efter tre år i Sverige
Statistiknyhet från SCB 2020-10-15 9.30
Nästan var tredje flykting och anhörig till flykting som mottogs i en kommun 2016 hade flyttat till en annan kommun tre år senare. De som mottogs i en större stad bor i hög grad kvar i kommunen och det är också till kommuntypen större städer och kommuner nära större städer som det är vanligast att flytta.
I rapporten ”Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige” som presenteras i dag ges en beskrivande bild av nyanlända flyktingar och deras anhöriga (kommunmottagna) och deras flyttmönster de första åren i Sverige.
Vanligare att bo kvar i en större stad
Av de nära 70 000 personer som mottogs i en kommun under 2016 bodde 68 procent i samma kommun även i slutet av 2019. Det finns vissa skillnader mellan olika grupper. Andelen kvarboende är exempelvis något högre bland kvinnor än bland män och högre bland sammanboende och barn än bland ensamboende.
Kommunmottagna kan antingen själva ordna ett eget boende eller erbjudas en anvisad kommun genom Migrationsverket. Kommunen är i det senare fallet då skyldig att ordna med boende. Av de kommunmottagna 2016 var det inga större skillnader i flyttmönster mellan de som ordnat eget boende i en kommun och de som hade anvisats ett boende.
Tydligast skillnad märks efter vilken typ av kommun de nyanlända flyktingarna och deras anhöriga först mottogs i. Av de som mottogs i kommuntypen större städer, där exempelvis Norrköping, Helsingborg och Östersund ingår, bodde 82 procent kvar i samma kommun medan 50 procent av de som mottogs i en pendlingskommun nära en storstad gjorde det.
Vanligt att flytta till samma typ av kommun
Många av de kommunmottagna 2016 som flyttat har flyttat till samma typ av kommun som de mottogs i. Det gäller särskilt de som flyttat från större städer och kommuner nära en större stad. Drygt hälften av dem har flyttat till en kommun av samma typ. Diagrammet nedan visar flyttar från mottagningskommunen efter kommuntyp och till vilken kommuntyp flytten gick. Storleken på bubblorna i diagrammet motsvarar antalet personer som flyttat mellan respektive typ av kommun. Flest personer har flyttat inom gruppen större städer och kommuner nära större stad och från mindre städer och landsbygdskommuner till större städer och kommuner nära större stad, omkring 3 600 personer. Minst antal personer har flyttat från en storstad till en annan, omkring 80 personer gjorde det.
Det är vanligt att flyttarna är relativt korta. Flyttar inom gruppen större städer och kommuner nära större stad sker exempelvis ofta från en närliggande kommun till den större staden. Samma mönster syns bland dem som flyttat från pendlingskommuner nära storstäder, de har ofta flyttat till en annan pendlingskommun eller till storstaden.
Flyttströmmarna går mot större städer
Av de som har flyttat till en annan kommun har 46 procent bosatt sig i kommuntypen större städer och kommuner nära en större stad, 28 procent i mindre städer och landsbygdskommuner, 14 procent i en pendlingskommun nära en storstad och 12 procent i en storstadskommun.
Flyttarna har lett till att en större andel av de kommunmottagna bor i större städer medan andelen som bor i mindre städer och storstadsområden minskat.
Definitioner och förklaringar
Med kommunmottagna avses personer som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande, enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen (2005:716), och deras anhöriga och som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.
Kommunerna grupperas enligt Sveriges Kommuner och Regioners kommungruppsindelning 2017 som baseras på kriterier som tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmönster.
Publikation
Nästa publiceringstillfälle
Den 20 november uppdateras Statistikdatabasen med statistik om integration och redovisningen utökas också med nya tabeller.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.