Jämställdhetsstatistik, kvartal 1 2025
Kvinnor arbetar fortfarande mer deltid än män
Statistiknyhet från SCB 2025-03-26 8.00
Kvinnor och män har fortfarande har olika möjligheter och villkor när det gäller betalt arbete, vilket påverkar deras ekonomiska självständighet livet ut. Det visar jämställdhetsstatistiken som idag publicerar flera indikatorer med Arbetskraftsundersökningarna (AKU) som källa. Redan vid ett barn arbetade större andel kvinnor deltid jämfört med män och hos mammorna finns större skillnader i arbetstid beroende på antal barn och barnens ålder än hos papporna.
Det andra jämställdhetspolitiska delmålet är Ekonomisk jämställdhet. Ekonomisk jämställdhet innebär att Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Med hjälp av SCB:s indikatorer går det att följa upp de jämställdhetspolitiska delmålen.
– Av de personer som hade en sysselsättning arbetade 80 procent av kvinnorna och 90 procent av männen heltid. Mer än dubbelt så stor andel kvinnor som män arbetade lång deltid, dvs 20-34 timmar i veckan, säger Helena Löf, utredare inom jämställdhetsstatistik på SCB.
Procent (%)
| Arbetstidsomfattning | Kvinnor | Män |
|---|---|---|
| Heltid 35+ tim | 80 | 90 |
| Lång deltid 20-34 tim | 16 | 7 |
| Kort deltid 1-19 tim | 4 | 3 |
| Totalt | 100 | 100 |
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Indikator 2.19 i uppföljningen av Ekonomisk jämställdhet.
Orsaken till att personer arbetade deltid varierade, men det vanligaste skälet för både kvinnor och män angavs vara "andra personliga skäl". Den näst vanligaste anledningen för båda könen var att personerna inte fått något heltidsarbete eller att arbetsgivaren endast erbjuder deltidstjänst. Den fjärde vanligaste orsaken för kvinnor var ”tar hand om barn”, och detta skiljer sig mellan könen. Män angav ”Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga” som sin fjärde vanligaste orsak till deltidsarbete.
Procent (%)
| Kvinnor | Män | |
|---|---|---|
| Har inte fått något heltidsarbete / Arbetsgivaren erbjuder bara deltidstjänst | 21 | 24 |
| Andra personliga skäl | 27 | 31 |
| Studier | 16 | 20 |
| Tar hand om barn | 12 | 6 |
| Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga | 10 | 11 |
| Andra familjeskäl | 5 | 2 |
| Arbetet är fysiskt eller psykiskt krävande | 6 | 2 |
| Tar hand om närstående | .. | .. |
| Övrigt, inklusive uppgift saknas | 4 | 5 |
| Totalt | 100 | 100 |
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Indikator 2.26 i uppföljningen av Ekonomisk jämställdhet.
Mammor arbetar deltid, pappor arbetar heltid
Även om anledningen ”Tar hand om barn” inte var den mest förekommande orsaken till deltidsarbete så går det att se att kvinnors och mäns arbetstid påverkas av hushållssituation och ålder på eventuella barn.
– För sysselsatta män som hade hemmavarande barn var det inte så stora skillnader i arbetstid. De flesta arbetade heltid, oavsett hur gamla barnen var eller hur många barn de hade. Men för kvinnor såg det annorlunda ut. Redan vid ett barn arbetade en större andel kvinnor deltid jämfört med män, säger Helena Löf.
Med ett barn i ålder 1-2 år arbetade mer än var fjärde kvinna deltid. Färre än en av tio män med ett barn i samma ålder arbetade deltid.
Av kvinnor som hade tre eller fler barn arbetade ungefär 37 procent deltid när det yngsta barnet var 1-2 år, vilket är mer än var tredje kvinna. I samma familjesituation arbetade något mer än var tionde man deltid.
Även när det yngsta barnet var mellan 11 och 16 år, arbetade kvinnor med tre barn heltid i lägre utsträckning än kvinnor som har färre barn.
Andel (%) av alla i gruppen
| Kvinnor | Män | |||
|---|---|---|---|---|
| 1 barn | Deltid | Heltid | Deltid | Heltid |
| 0 år | 15 | 85 | .. | 95 |
| 1-2 år | 29 | 71 | 8 | 92 |
| 3-5 år | 27 | 73 | 8 | 92 |
| 6-10 år | 20 | 80 | 8 | 92 |
| 11-16 år | 18 | 82 | 4 | 96 |
| 2 barn | ||||
| 0 år | 18 | 82 | .. | 94 |
| 1-2 år | 32 | 68 | 10 | 90 |
| 3-5 år | 32 | 68 | 8 | 93 |
| 6-10 år | 23 | 78 | 7 | 93 |
| 11-16 år | 19 | 81 | 4 | 96 |
| 3 barn eller fler | ||||
| 0 år | .. | 79 | .. | 86 |
| 1-2 år | 37 | 63 | 13 | 87 |
| 3-5 år | 30 | 71 | .. | 93 |
| 6-10 år | 27 | 73 | .. | 95 |
| 11-16 år | .. | 79 | .. | 92 |
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Indikator 2.23 i uppföljningen av Ekonomisk jämställdhet.
Sammanboende kvinnor med barn har högst frånvaro
Genom att jämföra den överenskomna arbetstiden med den faktiskt arbetade tiden går det att se skillnaden mellan den tid som personen enligt sitt avtal eller schema skulle ha arbetat, mot hur den faktiskt arbetade under referensveckan. Frånvaron kan bero på bland annat sjukdom, vård av barn, föräldraledighet eller semester.
I gruppen sammanboende med hemmavarande barn under 7 år hade män en överenskommen arbetstid på 40 timmar per vecka medan den faktiskt arbetade tiden var 31 timmar, en skillnad på 9 timmar. För kvinnorna i samma grupp var den överenskomna arbetstiden 37 timmar medan den faktiskt arbetade tiden var 23 timmar på en vecka. Det är en skillnad på 14 timmar i veckan.
För ensamstående kvinnor och män med hemmavarande barn under sju år går det att se ett liknande mönster. Männen arbetade 7 timmar mindre än överenskommen tid. För de ensamstående kvinnorna skiljde det 10 timmar på överenskommen arbetstid och faktiskt arbetad tid.
Sammanboende kvinnor med barn under sju år var den grupp som hade den lägsta faktiskt arbetade tiden och sammanboende män utan barn under 7 år var de som hade den högsta faktiskt arbetade tiden under referensveckan.
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Indikator 2.24b i uppföljningen av Ekonomisk jämställdhet.
Definitioner och förklaringar
Indikatorer jämställdhet
SCB publicerar indikatorer för att följa upp jämställdhetspolitikens sex delmål. Jämställdhetsstatistik beskriver samhällsutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. Den visar situationen för kvinnor och män, flickor och pojkar, inom ett stort antal områden. Publicering av indikatorerna sker fyra gånger per år och statistiken hämtas från flera olika källor.
Läs mer om jämställdhet på sidan Tema jämställdhet
Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
AKU är en urvalsundersökning som jämställdhetsstatistiken använder som källa till några av de indikatorer som publiceras för att följa upp jämställdhetspolitikens delmål två om Ekonomisk jämställdhet.
Eftersom AKU är en urvalsundersökning är resultaten behäftade med viss osäkerhet. Osäkerhetstal finns publicerade i statistikdatabasen SSD Statistikdatabasen - Välj tabell.
I det fall en skattning är baserad på färre än 40 observationer på årsbasis kan osäkerheten anses vara alltför hög och skattningen redovisas inte. I dessa fall ersätts värdet med två prickar [..].
Med referensvecka menas den vecka som AKU-intervjun avsett.
Totaluppgiften i tabeller stämmer inte alltid med deluppgifterna på grund av avrundningar.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.