2025
Så ser Sveriges barnfamiljer ut
Statistiknyhet från SCB 2026-06-25 8.00
I Sverige finns ca 1,2 miljoner familjer med barn under 18 år. Sju av tio är kärnfamiljer, två av tio är familjer med en ensamstående förälder och knappt en av tio är en ombildad familj. Det är vanligast att det finns ett eller två barn i familjen, det gäller mer än åtta av tio barnfamiljer.
Familjerna ser olika ut. Vanligast är kärnfamiljer, där alla barn är föräldrarnas gemensamma. De utgör 71 procent av alla barnfamiljer. 16 procent av familjerna består av en ensamstående mamma och 5 procent av en ensamstående pappa. Övriga 8 procent är ombildade familjer, där minst en av föräldrarna har barn från en tidigare relation. En halv procent av landets barnfamiljer är ingenting av ovanstående, det kan till exempel vara barn som bor med mor- eller farförälder. Jämfört med år 2015 är det liknande andelar i de olika familjetyperna.
Kärnfamiljer vanligast
Kärnfamiljer är den vanligaste familjetypen i hela Sverige men andelarna varierar mellan landets kommuner. Lägst andel kärnfamiljer finns i Filipstad 55 procent störst andel kärnfamiljer finns i Habo, 83 procent.
De flesta familjer har ett eller två barn – men variationen är stor
Det är något vanligare att familjer har två barn (43 procent) än ett barn (42 procent), en skillnad som motsvarar cirka 14 000 familjer. Tolv procent av familjerna har tre barn, och i ytterligare tre procent bor fyra eller fler barn. Även om majoriteten av familjerna har ett eller två barn finns det familjer som är betydligt större än så. Totalt finns 36 familjer där tio eller fler barn under 18 år bor i samma hushåll.
Ett- och tvåbarnsfamiljer är vanligast
Familjestorleken varierar mellan olika kommuntyper
Storstadskommuner som Solna, Sundbyberg, Stockholm och Mölndal har genomgående högre andelar små familjer. Solna och Sundbyberg ligger i topp med ettbarnsfamiljer de har dessutom de lägsta andelarna trebarnsfamiljer och mycket låga nivåer av familjer med fyra eller fler barn.
I landsbygds- och glesbygdskommuner är variationen större, men de utmärks av högre andelar flerbarnsfamiljer. Ydre och Sävsjö har de högsta andelarna trebarnsfamiljer medan Pajala och Haparanda har de största andelarna familjer med fyra eller fler barn. Detta kontrasterar tydligt mot storstadskommunerna, där stora familjer är ovanliga.
Kommuner med högst respektive lägst andel familjer per familjetyp, 2025
Familjetyp |
Högst andel |
Andel |
Lägst andel |
Andel |
Ett barn |
Solna Sundbyberg |
52% 50% |
Habo Lomma |
33% |
Två barn |
Lomma Vellinge |
52% 51% |
Haparanda Pajala |
33% 34% |
Tre barn |
Ydre Sävsjö |
20% 18% |
Solna Mölndal, Stockholm, Sundbyberg |
7% 9% |
Fyra eller fler barn |
Pajala Haparanda |
12% 10% |
Solna, Täby, Mölndal, Härryda, Partille, Nacka |
1% |
Antalet barn skiljer sig också åt mellan olika familjetyper. I kärnfamiljer är det vanligast att ha två barn, vilket gäller för omkring hälften. Bland familjer med en ensamstående mamma eller pappa är det i stället vanligast med ett barn, något fler än hälften av dessa familjer har ett barn. I ombildade familjer är ett och två barn ungefär lika vanliga, båda runt 35 procent.
Separationer
År 2025 var cirka 55 000 barn under 18 år med om att deras föräldrar separerade. Det motsvarar något över tre procent av alla barn som i början av år 2025 bodde med två föräldrar. Andelen är lägre än år 2015, då den var 3,7 procent. Det är ingen skillnad i andelen pojkar eller flickor som varit med om en separation.
Ny statistik om barn och barnfamiljer
Statistiken om barnfamiljer har hämtats ur statistikdatabasen: Barn- och familjestatistik. I den uppdaterade statistiken kan du hämta uppgifter om barnfamiljer till exempel om familjetyp och syskon, adopterade barn, separationer, barn med svensk och utländsk bakgrund samt boende. I mars så uppdaterades statistiken om barns ekonomiska villkor, till exempel barnfamiljers ekonomiska standard, barn som bor i familjer som fått ekonomiskt bistånd och familjestödets andel av den disponibla inkomsten.