Betalningsbalansen, 1:a kvartalet 2023
Ökad export av varor stärker överskottet i Sveriges bytesbalans
Statistiknyhet från SCB 2023-06-02 8.00
Överskottet i bytesbalansen uppgår till 88,6 miljarder kronor, en ökning med 12,9 miljarder jämfört med första kvartalet 2022. En stark varuexport, som ökar mer än varuimporten, är den främsta anledningen till det ökade överskottet. Ökningen av bytesbalansöverskottet dämpas av en negativ tjänstebalans, där importen ökar mer än exporten.
”En stark varuexport under första kvartalet är den främsta anledningen till att överskottet i bytesbalansen ökar med 12,9 miljarder jämfört med motsvarande kvartal 2022.” säger Isak Werner, ekonom på sektionen för Betalningsbalansen.
Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår vid utgången av kvartalet till 2 445,4 miljarder kronor. Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 113,0 miljarder kronor under första kvartalet 2023.
Vad är betalningsbalansen?
Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.
Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP
Sveriges bytesbalans som andel av BNP uppgår till 4,8 procent av landets BNP, vilket är i nivå med föregående kvartal. Andelen är beräknad som medelvärde över de senaste fyra kvartalen.
Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.
Export och import av varor ökar
Handelsbalansen visar ett överskott på 74,7 miljarder kronor under första kvartalet 2023. Det är en ökning med 14,0 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2022. Varuexporten uppgår till 589,3 miljarder kronor, en ökning med 64,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 514,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 50,1 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 13,1 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2022. Därmed uppgår överskottet, under första kvartalet 2023, till 62,4 miljarder kronor.
Tjänstebalansen visar ett underskott på 12,6 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 8,7 miljarder kronor under det första kvartalet 2022. Tjänsteimporten uppgår till 258,4 miljarder kronor, en ökning med 45,9 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2022. Samtidigt visar tjänsteexporten en ökning med 42,0 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 245,8 miljarder kronor.
Små förändringar i primärinkomster
Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar första kvartalet 2023 ett överskott på 55,1 miljarder kronor. Överskottet i primärinkomster minskar med 0,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Överskottet i kapitalavkastning går från 54,0 miljarder kronor första kvartalet 2022, till 52,3 miljarder kronor aktuellt kvartal.
De största förändringarna i kapitalavkastning sker inom övriga investeringar samt valutareserven. Kapitalavkastning på övriga investeringar bidrar med underskott på 10,1 miljarder kronor, en minskning med 6,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning på valutareserven bidrar med ett överskott på 6,5 miljarder kronor, en ökning med 5,5 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Underskottet i sekundärinkomster minskar
Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 28,5 miljarder kronor. Underskottet minskar med 3,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Nettoutlåning i den finansiella balansen
Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 113,0 miljarder kronor under det första kvartalet 2023. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Under det första kvartalet visar direktinvesteringar, portföljinvesteringar och finansiella derivat en nettoutlåning. Övriga investeringar visar nettoupplåning medan valutareserven visar en minskad nettoutlåning under samma kvartal.
Direktinvesteringar ökar både i Sverige och i utlandet
Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 104,0 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 17,2 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 121,2 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar minskar i Sverige och ökar i utlandet
Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar är 88,2 miljarder kronor under kvartalet. Utländska placerare minskar portföljinvesteringar i Sverige med 37,5 miljarder kronor medan svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 50,7 miljarder kronor.
Övriga investeringar ökar både i Sverige och i utlandet
Nettoupplåningen inom övriga investeringar är 72,2 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet ökar med 131,2 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige ökar med 203,4 miljarder kronor.
Finansiella derivat och valutareserv
Nettoutlåningen i finansiella derivat uppgår till 19,2 miljarder kronor. Valutareserven visar en minskad nettoutlåning motsvarande 26,1 miljarder kronor.
Ökning av svenska nettotillgångar mot utlandet
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 2 445,4 miljarder kronor. Det är en ökning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 2 352,6 miljarder kronor.
Svenska tillgångar och skulder i utlandet ökar
Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 19 726,0 miljarder kronor under det första kvartalet, vilket är en ökning med 451,3 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Svenska skulder mot utlandet ökar med 358,4 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 17 280,5 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar och övriga investeringar ökar såväl i Sverige som i utlandet. Svenskars tillgångar i utlandet gällande direktinvesteringar ökar, medan det utländska innehavet i Sverige minskar. Finansiella derivat minskar både i utlandet och i Sverige. Valutareservens tillgångar minskar i utlandet. De största nettotillgångarna mot utlandet finns i direktinvesteringar och valutareserven.
Revideringar
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från första kvartalet 2019.
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2022 (pdf).
Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om nya data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.
I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av första kvartalet 2023.
Definitioner och förklaringar
Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.
Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.
Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.
Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.
Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.
Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.