Betalningsbalansen, 3:e kvartalet 2025
Svenska portföljinvesteringar i utlandet fortsätter att öka
Statistiknyhet från SCB 2025-12-04 8.00
Under det tredje kvartalet 2025 uppgår överskottet i bytesbalansen till 93,2 miljarder kronor, en ökning med 5,1 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2024. Samtidigt visar den finansiella balansen en nettoutlåning på 155,8 miljarder kronor där portföljinvesteringar är den starkast bidragande faktorn.
”Svenska investerare köper utländska aktier och fonder i större utsträckning än vad utländska investerare köper i Sverige, vilket bidrar till en positiv finansiell balans”, säger Janina Ullrich, ekonom på sektionen för betalningsbalansen.
Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår vid utgången av kvartalet till 3 824,4 miljarder kronor. En ökning på 295,7 miljarder från föregående kvartal som till stor del förklaras av värdeökningar på portföljinvesteringar i utlandet. Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 155,8 miljarder kronor under tredje kvartalet 2025. Utländska investeringar i Sverige minskar mer än svenska investeringar i utlandet.
Vad är betalningsbalansen?
Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.
Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP
Sveriges bytesbalans som andel av BNP uppgår till 6,3 procent av landets BNP. Även för andra kvartalet 2025 uppgick andelen till 6,3 procent. Andelen är beräknad som medelvärde över de senaste fyra kvartalen.
Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.
Varuexporten ökar medan varuimporten minskar
Handelsbalansen visar ett överskott på 90,7 miljarder kronor under tredje kvartalet 2025 vilket är en ökning med 28,2 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2024. Varuexporten uppgår till 550,4 miljarder kronor, en ökning med 12,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 459,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 15,4 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 2,5 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2024. Överskottet under tredje kvartalet 2025 uppgår till 55,9 miljarder kronor.
Tjänstebalansen visar ett underskott på 51,3 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 28,7 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2024. Tjänsteimporten uppgår till 367,1 miljarder kronor, en ökning med 32,3 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2024. Samtidigt visar tjänsteexporten en ökning med 9,6 miljarder kronor vid samma jämförelse och uppgår till 315,7 miljarder kronor.
Bidrag från primärinkomster ökar
Primärinkomster, som främst består av kapitalavkastning och löner visar tredje kvartalet 2025 ett överskott på 81,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 5,1 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Överskottet i kapitalavkastning går från 76,9 miljarder kronor tredje kvartalet 2024, till 80,8 miljarder kronor aktuellt kvartal.
Kapitalavkastning på portföljinvesteringar bidrar med ett överskott på 24,6 miljarder kronor, en ökning med 5,1 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2024. Kapitalavkastning på övriga investeringar bidrar med ett underskott på 15,2 miljarder kronor, underskottet har därmed minskat med 1,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Underskottet i sekundärinkomster ökar
Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 27,5 miljarder kronor. Underskottet ökar med 5,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Nettoutlåning i den finansiella balansen
Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 155,8 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2025. Med nettoutlåning och nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Under det tredje kvartalet visar direkta investeringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar och valutareserven nettoutlåning.
Direktinvesteringar ökar i Sverige såväl som i utlandet
Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 17,5 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 25,0 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 42,5 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar ökar i utlandet och i Sverige
Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar är 142,7 miljarder kronor under kvartalet. Utländska placerare ökar portföljinvesteringar i Sverige med 60,6 miljarder kronor och svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 203,3 miljarder kronor.
Övriga investeringar ökar i utlandet och minskar i Sverige
Nettoutlåningen inom övriga investeringar uppgår till 19,7 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet ökar med 12,4 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige minskar med 7,3 miljarder kronor.
Finansiella derivat och valutareserv
Nettoupplåningen inom finansiella derivat uppgår till 28,4 miljarder kronor. Valutareserven visar en ökad nettoutlåning motsvarande 4,2 miljarder kronor.
Ökning av svenska nettotillgångar mot utlandet
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgångar gentemot utlandet uppgick till 3 824,4 miljarder kronor vid utgången av tredje kvartalet 2025. Detta innebär en ökning med 295,7 miljarder kronor jämfört med förgående kvartal, då nettotillgångarna uppgick till 3 528,7 miljarder kronor.
Både svenska tillgångar och skulder ökar
Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 22 467,4 miljarder kronor under det tredje kvartalet, vilket motsvarar en ökning med 449,8 miljarder jämfört med förgående kvartal. Samtidigt ökade de svenska skulderna gentemot utlandet till 18 643,1 miljarder kronor under tredje kvartalet, en ökning med 154,2 miljarder kronor.
Svenska portföljinvesteringar i utlandet ökar mer än de utländska portföljinnehaven i Sverige. Svenska investeringar i finansiella derivat minskar, så även utländska investeringarna i svenska derivat. Övriga investeringar i utlandet minskar. Även de utländska övriga investeringarna i Sverige minskar. Svenska direktinvesteringar i utlandet minskar vilket även utländska direktinvesteringar i Sverige gör. Sveriges valutareserv i utlandet ökar under perioden.
Revideringar
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2025.
Kvalitetsdeklaration, betalningsbalans och utlandsställning, 2025 (pdf)
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från första kvartalet 2019.
I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av tredje kvartalet 2025.
Under kvartalet har revideringar av emitterade värdepapper inkommit, dessa har tagits in i betalningsbalansen från första kvartalet 2019. Revideringarna påverkar utlandets innehav och transaktioner i svenska räntebärande värdepapper. Till föjd av reviderade ställningsvärden, revideras även kapitalavkastning i primärinkomsten.
Mer information om nationalräkenskapernas allmänna översyn från maj 2024 och mindre översyn från maj 2025 finns att läsa i Reviderade tidsserier i maj (pdf).
Inom direktinvesteringars avkastning återfinns en mindre diskrepans mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaper för åren 2019-2020. Korrigering i nationalräkenskaper planeras till 2029, i samband med nationalräkenskapernas nästa allmänna översyn.
Definitioner och förklaringar
Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.
Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.
Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.
Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.
Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.
Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.
Nästa publiceringstillfälle
2026-01-26.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.