” Små förändringar på de flesta poster samtidigt som merchanting minskar med 17,4 miljarder jämfört med det fjärde kvartalet 2024 ger det lägsta bytesbalansöverskottet på tre år”, säger Viktor Penna, ekonom på sektionen för betalningsbalansen. 

Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår vid utgången av kvartalet till
3 640,3 miljarder kronor. En minskning på 179,9 miljarder från föregående kvartal som till stor del förklaras av minskade direktinvesteringar i utlandet. Den finansiella balansen visar en nettoupplåning gentemot utlandet på 89,0 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2025.

Vad är betalningsbalansen?

Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.  

Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP

Sveriges bytesbalans som andel av BNP uppgår till 6,1 procent av landets BNP. Föregående kvartal var motsvarande andel 6,4 procent. Andelen är beräknad som medelvärde över de senaste fyra kvartalen.

Varuexporten och varuimporten minskar

Handelsbalansen visar ett överskott på 67,6 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2025 vilket är en minskning med 19,7 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2024. Varuexporten uppgår till 575,5 miljarder kronor, en minskning med 26,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 507,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 6,7 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Merchanting, som ingår i handelsbalansen, minskar med 17,4 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2024. Överskottet under fjärde kvartalet 2025 uppgår till 41,8 miljarder kronor.

Tjänstebalansen visar ett underskott på 27,6 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 23,8 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2024. Tjänsteimporten uppgår till 374,8 miljarder kronor, en ökning med 9,4 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2024. Samtidigt visar tjänsteexporten en ökning med 5,6 miljarder kronor vid samma jämförelse och uppgår till 347,2 miljarder kronor.

Bidrag från primärinkomster ökar

Primärinkomster, som främst består av kapitalavkastning och löner visar fjärde kvartalet 2025 ett överskott på 74,4 miljarder kronor. Det är en ökning med 4,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Överskottet i kapitalavkastning går från 66,5 miljarder kronor fjärde kvartalet 2024, till 70,3 miljarder kronor aktuellt kvartal.

Kapitalavkastning på portföljinvesteringar bidrar med ett överskott på 13,8 miljarder kronor, vilket är i linje med avkastningen för fjärde kvartalet 2024. Kapitalavkastning på övriga investeringar bidrar med ett underskott på 14,8 miljarder kronor, underskottet har därmed minskat med 3,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Underskottet i sekundärinkomster minskar

Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 36,3 miljarder kronor. Underskottet minskar med 0,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Nettoupplåning i den finansiella balansen

Den finansiella balansen visar en nettoupplåning som uppgår till 89,0 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2025. Med nettoutlåning och nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.

Under det fjärde kvartalet visar portföljinvesteringar och valutareserven nettoutlåning.

Direktinvesteringar ökar i Sverige såväl som i utlandet

Nettoupplåningen inom direktinvesteringar uppgår till 29,3 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 68,7 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 39,4 miljarder kronor.

 Portföljinvesteringar ökar i utlandet men minskar i Sverige

Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar är 103,3 miljarder kronor under kvartalet. Utländska placerare minskar portföljinvesteringar i Sverige med 43,7 miljarder kronor och svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 59,7 miljarder kronor. 

Övriga investeringar minskar i utlandet så väl som i Sverige

Nettoupplåningen inom övriga investeringar uppgår till 153,1 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet minskar med 518,7 miljarder kronor och utländska övriga investeringar i Sverige minskar med 365,6 miljarder kronor.

Finansiella derivat och valutareserv

Nettoupplåningen inom finansiella derivat uppgår till 15,5 miljarder kronor. Valutareserven visar en ökad nettoutlåning motsvarande 5,6 miljarder kronor.

Minskning av svenska nettotillgångar mot utlandet
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgångar gentemot utlandet uppgick till 3 640,3 miljarder kronor vid utgången av fjärde kvartalet 2025. Detta innebär en minskning med 179,9 miljarder kronor jämfört med förgående kvartal, då nettotillgångarna uppgick till 3 820,2 miljarder kronor.

Både svenska tillgångar och skulder minskar

Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 22 026,0 miljarder kronor under det fjärde kvartalet, vilket motsvarar en minskning med 467,5 miljarder jämfört med förgående kvartal. Samtidigt minskade de svenska skulderna gentemot utlandet till 18 385,7 miljarder kronor under fjärde kvartalet, en minskning med 287,6 miljarder kronor.

Revideringar

Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2025. Kvalitetsdeklaration, betalningsbalans och utlandsställning, 2025 (pdf)

Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från första kvartalet 2022.

I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av fjärde kvartalet 2025.

Inom direktinvesteringars avkastning återfinns en mindre diskrepans mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaper för åren 2019-2020. Korrigering i nationalräkenskaper planeras till 2029, i samband med nationalräkenskapernas nästa allmänna översyn.