Bland förstagångsväljarna var det inbördes skillnader i valdeltagande mellan olika grupper. Exempelvis röstade kvinnor i högre grad än män och inrikes födda i högre utsträckning än utrikes födda. En annan skillnad finns det om vi jämför inriktning på gymnasiestudierna, där elever som valt studieförberedande inriktning hade ett högre valdeltagande än de som valt en yrkesförberedande inriktning. Valdeltagandet var även högre bland dem som fortfarande gick på gymnasiet, jämfört med dem som hade avslutat en gymnasieutbildning.

Den allra tydligaste skillnaden avseende valdeltagande bland förstagångsväljare finns mellan de som har föräldrar som röstade i valet respektive de som har föräldrar som inte röstade. Av de som har minst en förälder som röstade i EU-valet, röstade 64 procent, jämfört med enbart 11 procent av de med föräldrar som inte röstade i EU-valet.

Fler resultat

I samband med publiceringen av Valdeltagandeundersökningen har SCB också levererat en studie av det svenska valdeltagandet i Europaparlamentsvalet till regeringen, en rapport finns publicerad på SCB:s webbplats. Här är några övergripande resultat från rapporten:

• Totalt sett är valdeltagandet bland kvinnor och män ungefär lika högt, men det skiljer sig åt mellan olika åldrar.
• I åldrarna under 70 år har män ett lägre valdeltagande än kvinnor. För personer som är 70 år eller äldre är det i stället män som har ett högre valdeltagande.
• Högst var valdeltagandet i åldern 70–75 år.
• Sammanboende har ett högre valdeltagande än ensamstående.
• Personer med högre utbildningsnivå och högre inkomster röstade i större utsträckning.
• Utrikes födda har ett lägre valdeltagande än inrikes födda oavsett ålder. Skillnaderna är som störst i åldrarna 30 till 50 år. Efter 75 års ålder minskar skillnaden i valdeltagande mellan grupperna.
• Bland unionsmedborgare som anmält att de vill rösta i Sverige var valdeltagandet 64 procent.
• Av svenska medborgare folkbokförda utomlands röstade 15 procent.
• Av dem som var röstberättigade även 2019 har 45 procent röstat i båda EU-valen och i det mellanliggande riksdagsvalet. Vanligast var det i åldern 70–84 år.
• Det är 21 procent som röstade i riksdagsvalet, men inte i något av EU-valen och 11 procent som inte har röstat i något val.
• Valdeltagandet var 40 procent bland personer med funktionsnedsättning jämfört med 56 procent i övriga befolkningen, vilket var en större skillnad än i senaste riksdagsvalet.