Till innehåll på sidan

Undersökningen om den lokala demokratin i kommuner och regioner 2020

Lokal demokrati i kommuner och regioner

Statistiknyhet från SCB 2021-03-17 9.30

I undersökningen om den lokala demokratin i kommuner och regioner undersöker SCB vilka möjligheter medborgarna har att påverka mellan valen. Även uppgifter om bland annat nämndorganisation, trygghetsarbete för de förtroendevalda, revision och samhällsinformation ingår i resultaten.

Några av resultaten:

I tre av fyra kommuner finns en utsedd funktion dit förtroendevalda kan vända sig om de utsätts för hot, hat eller våld. Samtidigt har fyra av tio kommuner beslutat om utökat ansvar för de förtroendevaldas trygghet. I nio av tio kommuner finns det medborgarråd. Sju av tio kommuner anordnade minst en medborgardialog under 2019 och i sex av tio kommuner finns möjlighet att lämna medborgarförslag. I princip alla kommuner använder sociala medier.

Trygghetsarbete för de förtroendevalda i kommunerna

Nya frågor i undersökningen handlar om funktioner som ansvarar för frågor om hot, hat och våld mot de förtroendevalda politikerna. Av de kommuner som besvarat undersökningen är det 185 kommuner, motsvarande 76 procent, som svarade att kommunen tydliggjort för de förtroendevalda vart de ska vända sig för att få stöd i frågor som rör hot, hat och våld. En lägre andel av kommunerna, 42 procent, uppgav att de hade beslutat om ett utökat ansvar för förtroendevaldas arbetsmiljö och trygghet i deras förtroendeuppdrag.

Medborgardialoger, medborgarförslag och allmänhetens frågestund i kommunerna

Att medborgarna kan kommunicera direkt med förtroendevalda och tjänstemännen i kommunerna, exempelvis i form av dialogmöten, fokusgrupper eller genom medborgarpaneler går under namnet medborgardialog. I 73 procent av kommunerna som medverkade i undersökningen förekom det under 2019 en eller flera medborgardialoger. Av de kommuner som hade en medborgardialog var det 38 procent som uppgav att det var möjligt att medverka via kommunens webbplats.

Medborgare kan också väcka ärenden i fullmäktige vilket kallas medborgarförslag. Totalt 149 kommuner, 60 procent av dem som svarade på frågan, uppgav att det var möjligt att lämna medborgarförslag till kommunen under 2019. Det är en minskning med dryga 12 procentenheter jämfört med föregående undersökning.

En ny fråga i undersökningen rörde huruvida det finns e-förslag i kommuner och regioner. Ett e-förslag är en idé eller ett förslag från en medborgare som publiceras på en webbsida och som andra medborgare kan ge sitt stöd till genom någon form av digital signering. I 20 procent av kommunerna förekommer e-förslag.

Ytterligare en ny fråga i denna undersökning rörde om kommunerna hade en så kallad allmänhetens frågestund vid fullmäktigemöten. Totalt 64 procent av kommunerna uppgav detta. Det var något vanligare att det förekommer vid samtliga fullmäktigemöten, 38 procent, jämfört med vid utvalda fullmäktigemöten, vilket 26 procent av kommunerna angav.

Förekomst av medborgardialog, medborgarförslag, e-förslag och allmänhetens frågestund, 2019 och 2015, Andel kommuner (%)

Förekomst av medborgardialog, medborgarförslag, e-förslag och allmänhetens frågestund, 2019 och 2015, Andel kommuner (%)

Nio av tio kommuner har minst ett medborgarråd

Kommunerna kan också låta olika grupper av medborgare vara med och påverka genom medborgarråd. Det kan röra sig om unga, äldre, utrikes födda, nationella minoriteter eller personer med funktionsnedsättning. Medborgarråden består vanligen av förtroendevalda och företrädare för olika intressegrupper. Av kommunerna som deltog i undersökningen uppgav 92 procent att de hade någon form av medborgarråd. Det är på en liknande nivå som i föregående undersökning. Vanligast var det med medborgarråd för äldre personer, vilket fanns i 90 procent av kommunerna under 2019. Nästan lika många kommuner, 85 procent, hade medborgarråd för personer med funktionsnedsättning. I årets undersökning var det 40 procent av kommunerna som angav att det fanns ett medborgarråd för ungdomar.

Nästan alla kommuner använder sociala medier

Det är ett stort genomslag för användandet av sociala medier i kommunerna, samtliga förutom två kommuner uppger att de använder sociala medier. Men syftet kan vara varierande. Vanligaste syftet till att använda sociala medier är att informera kommuninvånarna, 96 procent av kommunerna uppgav detta. Därefter att kontakta invånarna, vilket 68 procent av kommunerna angav. Att ge invånarna möjlighet att påverka beslut var det 15 procent av kommunerna som erbjöd via sociala medier. I föregående undersökning från 2015 var det nio av tio kommuner som använde sociala medier i stort.

Definitioner och förklaringar

SCB publicerar resultat från 2020 års undersökning om den lokala demokratin i kommuner och regioner. Det är femte mandatperioden som SCB genomför undersökningen. Enkäter skickas ut till samtliga 290 kommuner och 20 regioner. Totalt deltog 247 kommuner samt 16 regioner. Utöver frågor om demokrati, medborgarrelationer och trygghet ingår frågor om vilka partier som ingår i det politiska styret, informationskanaler till medborgarna, samarbetsformer med privata och ideella organisationer, kommunala företag, brukarrelationer, information och service med mera.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för demokratistatistik

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna
fax 08-506 947 72

Förfrågningar

Jonas Olofsson

Telefon
010-479 47 18
E-post
jonas.olofsson@scb.se