Både marknadsutvecklingen och nettosparandet bidrog positivt till ökningen på 190 miljarder vid utgången av kvartal 3. Marknadsutveckligen bidrog med 168 miljarder och det totala nettosparandet med 22 miljarder kronor. Det var framförallt aktiefonderna och fond-i-fonderna som bidrog till nettosparandet på 22 miljarder. Nettoinflödet under tredje kvartalet kommer framförallt från svenska finansiella företag som hade ett nettosparande på 23 miljarder kronor. En del av detta är hushållens indirekta fondinnehav av premiepension och fondförsäkring, vars nettosparande landade på 9 respektive 2 miljarder kronor. Utländska innehavare var den enda sektorn som sålde mer än vad de köpte för under kvartal 3 2016.

Hushållens fondsparande

Hushållens direktägda fondförmögenhet i svenskregistrerade fonder ökade med 31 miljarder kronor under det senaste kvartalet och uppgick till 619 miljarder kronor vid utgången av september. Nettosparandet under kvartalet var positivt och uppgick till 2 miljarder kronor efter de två senaste kvartalens negativa nettosparande. Resterande 29 miljarder av hushållens ökade fondförmögenhet berodde på den positiva marknadsutvecklingen. De fondkategorier som hade högst nettosparande hos hushållen var blandfonder, fond-i-fonder och aktiefonder. Hushållen sålde däremot mer än de köpte av räntefonder och övriga fonder under det tredje kvartalet och nettoförsäljningen blev sammanlagt 1 miljard kronor.

Fondkategorierna

Aktiefonderna är den fondkategori som har ökat mest under kvartalet. Fondförmögenheten för aktiefonderna ökade med 145 miljarder kronor under kvartalet till totalt 1 627 miljarder kronor. 18 miljarder av ökningen berodde på ett positivt nettoinflöde och sparande. Fondförmögenheten för fond-i-fonder och blandfonder ökade också, med drygt 27 respektive 24 miljarder kronor. Räntefondernas fondförmögenhet däremot minskade från 450 till 441 miljarder kronor på grund av en nedgång i korta räntefonder.

Kronan försvagades

För en euro var genomsnittskursen 9,51 kronor under det tredje kvartalet, jämfört med 9,27 kronor under det andra kvartalet.

Under det tredje kvartalet försvagades även kronan gentemot den amerikanska dollarn. Genomsnittskursen för en amerikansk dollar var under det tredje kvartalet i år 8,52 kr, jämfört med 8,21 kr under det andra kvartalet.

Placeringar i utländsk valuta påverkas av växelkursens utveckling där en svagare krona ökar värdet av innehaven omräknat i kronor. Kronans utveckling gentemot euron under kvartalet har bidragit till att värdet av placeringar i euro har ökat. Kronans utveckling gentemot den amerikanska dollarn har bidragit till det samma.

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i ett Statistiskt meddelande

Nästa statistiknyhet i serien publiceras 2017-02-20 klockan 09.30.