Under 2025 minskade antalet som försörjdes via sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsmarknadsåtgärder, medan arbetslöshetsersättning, ekonomiskt bistånd och etableringsersättning ökade.

Det totala antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag minskade förra året med 0,6 procent till 728 802.

– Det motsvarar 11,9 procent av Sveriges befolkning i arbetsför ålder, säger Johan Lindberg, utredare på SCB. 

Antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag har haft en nedåtgående trend under lång tid. Mellan 2019 och 2020 ökade dock antalet i samband med pandemin då fler erhöll ersättningar avseende arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder. Den högre nivån låg kvar även 2021, för att därefter falla tillbaka under 2022 och 2023, till de lägsta nivåerna sedan mätningarna startade i början av 1990-talet.

Under 2024 ökade antalet återigen, främst på grund av en kraftig uppgång av antalet som försörjdes av arbetslöshetsersättning. Trots fortsatt ökning av arbetslöshetsersättningen under 2025 bröts uppgången av det totala antalet helårspersoner som en följd av att färre försörjdes via sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsmarknadsåtgärder.

– Antalet helårspersoner som försörjs genom arbetslöshetsersättning har ökat tre år i rad, med en sammanlagd ökning på 56 procent sedan 2022. Sjuk- och aktivitetsersättning har däremot minskat under lång tid, men är alltjämt den största ersättningsformen och stod för 29,6 procent av det totala antalet helårspersoner under 2025, säger Johan Lindberg. 

Fler kvinnor än män

Av totala antalet helårspersoner år 2025 var 54,4 procent kvinnor och 45,6 procent män. Fördelningen mellan kvinnor och män har varit ungefär densamma sedan 2006, då statistiken började redovisas efter kön. Fler män än kvinnor försörjdes genom arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, medan kvinnorna är i majoritet bland övriga ersättningar. 

Störst andel bland äldre

Andelen helårspersoner som försörjs av sociala ersättningar och bidrag ökar med stigande ålder. I åldersgruppen 60–65 år uppgick denna andel till nästan 20 procent, eller nära var femte person. Motsvarande andel i åldersgruppen 20–29 år var 8 procent, eller ungefär var tolfte person.

I den yngre åldersgruppen var sjuk-och aktivitetsersättning den största ersättningsformen, följt av arbetsmarknadsåtgärder. Även bland de äldre utgjorde sjuk- och aktivitetsersättning den största ersättningsformen med nästan hälften av totala antalet helårspersoner. 

Stora regionala skillnader

Andelen helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag fördelar sig inte lika över landet. Av befolkningen 20–65 år var andelen lägst i Stockholms län med 9,7 procent följt av Norrbottens län med 10,3 procent. I andra änden återfinns Gävleborgs län och Södermanlands län, med 15,8 respektive 15,0 procent.

På kommunal nivå är skillnaderna ännu större. Andelen helårspersoner år 2025 var lägst i Danderyd (5,5 procent) och högst i Perstorp (20,8 procent), vilket är samma kommuner som låg i toppen och botten både 2023 och 2024.