I en ny rapport beskriver SCB utvecklingen av inkomstskillnaderna i Sverige sedan början av 1990-talet fram till 2023, med utgångspunkt i den officiella inkomstfördelningsstatistiken. Deciler och Gini-koefficient är exempel på inkomstfördelningsmått som redovisas i rapporten.

Inkomsterna har ökat för alla grupper sett över en längre tidsperiod. Mellan 1991 och 2023 ökade medianvärdet på den ekonomiska standarden, mätt som disponibel inkomst med hänsyn tagen till hushållets försörjningsbörda, med drygt 60 procent för befolkningen som helhet. Inkomsterna har inflationsjusterats genom att tidigare års belopp har räknats upp till 2023 års prisnivå.

Men samtidigt som den ekonomiska standarden har ökat har också skillnaderna blivit större. Inkomstökningen har alltså inte varit lika stor för alla grupper. Ett sätt att åskådliggöra detta är förändringen för varje inkomstdecil. Deciler innebär att befolkningen delas in i tio lika stora grupper efter nivån på ekonomisk standard. För decil 1, den grupp med lägst ekonomisk standard, ökade medelvärdet med 32 procent mellan 1991 och 2023, när alla kapitalinkomster inkluderas. För decil 10 var ökningen 127 procent. I diagrammet nedan visas också utvecklingen för den procent av befolkningen med högst inkomster, percentil 100. För denna grupp har den ekonomiska standarden ökat 224 procent sedan 1991.

– Ett tydligt mönster är att ökningen för varje decil är större än för decilen under, det vill säga att ju högre upp i inkomstfördelningen desto mer har inkomsterna ökat, säger Peter Gärdqvist, utredare på SCB.

Jämnare fördelning utan kapitalinkomster

Gini-koefficienten är ett sammanfattande mått på inkomstfördelningen i hela befolkningen. Koefficienten kan anta värden mellan 0 och 1. Ju högre värde, desto större är inkomstojämlikheten.

Gini ökade från 0,226 år 1991 till 0,310 år 2023. Ökningen har dock skett i olika takt under perioden, vilket diagrammet nedan visar. Under 1990-talet ökar inkomstskillnaderna fram till den dittillsvarande toppnoteringen 2000. Därefter planar ökningen ut. Under andra halvan av 00-talet sker återigen en tydlig ökning av inkomstojämlikheten, som därefter avstannar något.

Realiserade kapitalvinster, vid försäljning av till exempel bostad och värdepapper, samt övriga kapitalinkomster har betydelse för inkomstskillnaderna. Inkomsten är mer ojämnt fördelad om kapitalinkomsterna inkluderas. Det beror på att en stor del av kapitalinkomsterna tillfaller en liten del av befolkningen högst upp i inkomstfördelningen.

Inkomstskillnaderna har också ökat mer när kapitalinkomster inkluderas, vilket betyder att dessa inkomster har drivit på utvecklingen mer än exempelvis löneinkomster.

– När det gäller de övergripande inkomstskillnaderna har det inte hänt särskilt mycket efter 2009 om man exkluderar kapitalinkomsterna, säger Peter Gärdqvist.