Hushållens boendeutgifter 2024
Hushåll i hyresrätt lägger störst andel av sin inkomst på boendet
Statistiknyhet från SCB 2025-11-19 8.00
År 2024 gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet. Det finns skillnader mellan de olika upplåtelseformerna. För hushåll i hyresrätt är andelen 27 procent, jämfört med 21 procent för hushåll i bostadsrätt och 18 procent för hushåll i ägt småhus.
Att boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten är större för hushåll i hyresrätt beror inte på att de har högre boendeutgift utan på att de i genomsnitt har lägre disponibel inkomst.
Boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten är tämligen konstant över tid och har bara rört sig marginellt de senaste 10 åren. Den största skillnaden ser vi på hushåll i äganderätt, där andelen ökat från 15 till 18 procent.
– Trots stora händelser i omvärlden, som pandemi och förändringar i pris- och räntenivåer så är andelen av inkomsten som hushållen lägger på boendet relativt stabil över tid, säger Marcus Vingren, utredare på SCB.
| 2015 | 2017 | 2020 | 2021 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Hyresrätt | 28 | 28 | 27 | 27 | 27 |
| Bostadsrätt | 21 | 20 | 21 | 19 | 21 |
| Äganderätt | 15 | 16 | 16 | 16 | 18 |
| Samtliga upplåtelseformer | 21 | 21 | 22 | 21 | 23 |
Andelen av inkomsten som går till boendet beror även på hushållets sammansättning. Störst andel har de ensamstående, både med och utan barn, med 28 respektive 29 procent. Då ensamstående delas upp i kön och ålder visar det sig att ensamstående kvinnor över 64 år är den grupp som använder störst andel av inkomsten för sitt boende. Det gäller i alla upplåtelseformer. Störst andel betalar ensamstående kvinnor över 64 år i hyresrätt, 37 procent av den disponibla inkomsten. Motsvarande andel för samma grupp i bostadsrätt är 28 procent och i ägt småhus 26 procent.
Hushåll med fler vuxna, och därmed fler möjliga inkomster, lägger i genomsnitt en mindre andel av inkomsten på boendet. Minst andel betalar hushållstyperna sammanboende utan barn samt övriga hushåll (exempelvis hushåll med vuxna barn) med runt 17 procent.
Definitioner och förklaringar
Äganderätt: Med äganderätt avses friliggande enfamiljshus, parhus, radhus eller kedjehus som hushållet äger.
Bostadsrätt: En bostadsrätt är en bostad i flerbostadshus eller radhus/småhus som ägs av en bostadsrättsförening i vilken man själv är medlem.
Hyresrätt: Med hyresrätt avses hyresrätt i första hand, både i flerbostadshus och småhus.
Boendeutgift
Hyresrätt: Boendeutgift utgörs av summan av hyran och hushållets egna utgifter för underhåll och reparation.
Bostadsrätt: Boendeutgift avser summan av avgift till bostadsrättsförening, ränteutgift och amortering samt hushållets egna utgifter för underhåll och reparation och är korrigerad med hänsyn till skatteeffekt.
Ägt småhus: Boendeutgift avser summan av ränteutgift, amortering, driftutgift (t.ex. uppvärmning, vatten, avlopp och sophämtning) samt utgift för underhåll och reparation och är korrigerad med hänsyn till skatteeffekt.
Med skatteeffekt avses en minskning eller ökning av skatt på grund av ränteavdrag, ROT-avdrag för underhåll och reparation som avser bostaden samt hushållets fastighetsavgift för bostaden. I beräkningarna för 2015–2020 ingår även eventuell ränta på uppskovsbelopp efter försäljning av tidigare bostad.
Disponibel inkomst är summan av skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och negativa transfereringar.
Hushållstyperna som redovisas definieras utifrån begreppet kosthushåll. Med kosthushåll menas de personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. I kosthushållet ingår även barn som är 20 år eller äldre och bor hemma. Ett kosthushåll kan också bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.