Största handelsområdena finns i storstadsområden

Handelsområdena samlar en stor del av den yta som utgörs av detaljhandel i Sverige, men utgör totalt sett en mycket liten del av Sveriges landyta, mindre än 1 promille. De enda län där handelsområdena överstiger 1 promille av landytan är Stockholms län (2 promille) samt Skåne och Hallands län (båda 1 promille). Om vi däremot tittar på enskilda kommuner överskrider handelsområdena i tolv av landets kommuner mer än 0,5 procent av den totala landytan. Åtta av dessa kommuner ligger i Stockholmsområdet, tre i Skåne och en i Göteborg.

Av Sveriges 290 kommuner saknade 47 kommuner helt handelsområden. Det motsvarar 16 procent av alla kommuner i landet.

De tre storstadslänen, Stockholm, Västra Götaland och Skåne, har flest arbetsställen inom detaljhandel som ligger i ett handelsområde. Minst antal finns i Gotland och Jämtlands län.

Antalet anställda inom detaljhandel i handelsområden uppgick 2015 till 152 000 personer (varav 99 procent inom tätort). Av dessa arbetade mer än hälften, 55 procent, i något av de tre storstadslänen Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län.

Nästan alla handelsområden ligger i tätorter

I allmänhet är handelsområdena i Sverige belägna inom tätorter, där också huvuddelen av landets befolkning bor. Av den totala yta som Sveriges tätorter upptar utgör handelsområdena 1,1 procent.

Handelsområden – ett sätt att mäta detaljhandelns utveckling

SCB:s handelsområden är geografiska områden som består av antingen minst fem detaljhandelsföretag inom ett begränsat avstånd eller fyra detaljhandelsföretag som tillsammans har minst 100 anställda. Handelsområdena kan bestå både av områden med centrumhandel i centrala delar av städer och externhandel i form av köpcentrum och handelsplatser. Handelsområdena för 2015 är framtagna i en automatiserad process vilket innebär att alla handelsområden har avgränsats på ett systematiskt och jämförbart sätt.

Baserat på uppgifter om detaljhandelsföretagen som ingår i handelsområdena har statistik producerats, som kan användas som underlag för analyser av detaljhandelns utveckling i Sverige. Statistiken kan exempelvis utgöra grund för fysisk planering och för att följa utvecklingen av handelns geografiska mönster över tid. En aspekt inom detaljhandelns utveckling som handelsområdena möjliggör är att över tid studera den pågående strukturomvandlingen där handeln koncentreras till färre men större handelsplatser, eller där viss fysisk detaljhandel övergår till handel över nätet.