Andel återvunnet material i produktionen har legat mellan 6,3 och 8,2 procent åren 2010 till 2020. Ett tidsseriebrott har skett mellan 2020 och 2022 på grund av en metodförbättring i insamling se sida 18 i Naturvårdsverkets rapport:

Avfall i Sverige 2022

Ökning mellan 2020 och 2022 beror delvis på metodförbättringen men även på grund av en ökad andel återvunnet material.

Andel återvunnet material i produktionen benämns på engelska Circular Material Usage Rate (CMU).

Andel återvunnet material i produktionen beräknas genom att dividera mängden återvunnet material med mängden återvunnet material samt inhemsk råmaterialkonsumtion. Det ingår också en korrigering för import och export av material ämnat för materialåtervinning.

Mängden återvunnet material hämtas ifrån statistik över behandling av avfall. De behandlingstyper som inkluderas är: konventionell materialåtervinning, biologisk behandling och annan återvinning. I datat exkluderas ett flertal avfallsslag av mineraliskt avfall (jordmassor, mineraliskt bygg- och rivningsavfall, mineralavfall och muddermassor). Mängden återvunnet avfall är officiell statistik och Naturvårdsverket är statistikansvarig myndighet.

Data rörande import och export av material ämnade för återvinning innefattar 142 varukoder (KN-koder, kombinerad nomenaklatur) definierade av Eurostat. Information om mängd (ton) på exporterade och importerade varor i dessa 142 KN-kodkategorier hämtas från SCB. Mängden importerade och exporterade varor är officiell statistik (Utrikeshandel med varor) och Statistikmyndigheten SCB är statistikansvarig myndighet.

Inhemsk råmaterialkonsumtion (benämns på engelska Domestic Material Consumption (DMC)) motsvarar den mängd material (ton) som utvinns i landet, dvs material som flödar från naturen i Sverige in i det svenska samhället, plus det material som importerats in i Sverige minus det material som exporterats ut från Sverige. Inhemsk råmaterialkonsumtion är officiell statistik (Miljöräkenskaper) och tas fram av Statistikmyndigheten SCB.