Miljömotiverade subventioner och preliminära miljöskatter 2017:
Miljöskatteintäkterna fortsätter att öka
Statistiknyhet från SCB 2018-05-17 9.30
Svenska statens intäkter från miljöskatter uppgick 2017 till 98,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,6 miljarder kronor sedan 2016 men ökningen är lägre jämfört med de föregående åren. Då ökade intäkterna med mer än 11 miljarder från år 2014. De miljömotiverade subventionerna uppgick år 2017 till 10,1 miljarder kronor och är den högsta nivån sedan tidsseriens början år 2000. Det är en ökning med cirka 7 procent jämfört med 2016.
98,6 miljarder kronor betalades in i miljöskatter 2017. Det är en mindre ökning från 2016 med 0,6 miljarder. De föregående två åren, 2015 och 2016, ökade miljöskatteintäkterna med 6,1 och 5,1 miljarder kronor. Då var det olika energiskatter och fordonskatten som drev ökningen av intäkterna.
2017 ökade intäkten från energiskatten på el med 1,9 miljarder kronor efter att skattesatsen på el höjts under året. Samtidigt minskade intäkten från skatten på den termiska effekten i kärnkraftreaktorer med 1,7 miljarder till följd av att skatten gradvis ska avvecklas. Även koldioxidskatten gav lägre intäkter under 2017. Koldioxidskatten har varit den enskilt största miljöskatteintäkten för staten sedan 2003 men numera är energiskatten på bränsle marginellt större, 23,6 miljarder kronor jämfört med 23,5 miljarder kronor.
En ny miljöskatt infördes i juli 2017, det är skatten på kemikalier i viss elektronik. Syftet med skatten är att minska mängden av farliga flamskyddsmedel. Den resulterade i en intäkt på 0,7 miljarder till staten.
Norge har högre andel miljöskatter
Andelen miljöskatter av de totala skatteintäkterna är en indikator som kan jämföras mellan europeiska länder. Eurostat samlar in statistik på detta årligen och den senast tillgängliga statistiken är från 2016.
Idag är det den 17:e maj, Norges grundlagsdag, och en jämförelse med grannlandet visar att Norge har en högre nivå av miljöskatteintäkter jämfört med Sverige. Av alla skatteintäkter i Sverige är 5,0 procent miljöskatter medan motsvarande i Norge är 6,2 procent. Trenden går dessutom i motsatt riktning där andelen har ökat de senaste åren i Norge medan den minskat i Sverige sedan 2009. Även per person har Norge högre miljöskatteintäkter. Cirka 1 500 euro per person mot 1 000 euro per person i Sverige 2016.
Vidare kan fyra olika huvudgrupper av miljöskatter jämföras med Norden och EU. Miljöskatterna är på energi, transport, naturresurser och föroreningar. Energiskatten står för den största andelen för majoriteten av EU-länderna, cirka 4,7 procent. Bara Finland ligger något högre av länderna, sei figuren nedan, med 4,8 procent av de totala skatteintäkterna. Sverige har en lite högre andel av energiskatter jämfört med Norge, men ligger i övrigt lägre än våra nordiska grannar.
Miljömotiverade subventioner
De miljömotiverade subventionerna uppgick år 2017 till 10,1 miljarder kronor. Det är ökning med cirka 7 procent jämfört med år 2016 och är den högsta nivån sedan tidsseriens början år 2000. De miljömotiverade subventionerna omfattar sådana transaktioner som bidrar till minskad klimat- och miljöpåverkan samt förbättrad hantering av naturresurser. Det är flera områden som ser ökade subventioner. Inom jordbruket ökar stöden efter introduktionen av förgröningsstöden år 2015. Stöd för klimatinsatser såsom miljöbilspremien ökar också och även energiforskning.
Subventionerna, det vill sägalämnade bidrag för investeringar och konsumtion kan gå till olika aktörer, både nationellt och internationellt. Subventioner till företag, ideella organisationer, hushåll och andra myndigheter har ökat kraftigt från 2016. De står som mottagare för 83 procent av subventionerna. Det är främst subventioner för miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket och energi- och klimatinsatser som företagen har mottagit bidrag. Subventioner till resten av världen, i form av bistånd och internationellt samarbete kring miljö och klimatet minskar återigen från 1,9 miljarder kronor år 2016 till 1,8 miljarder 2017.
Övriga är hushållen, offentlig sektor och hushållens ideella organisationer
Definitioner och förklaringar
Miljöskatter
Den definition av en miljöskatt som används vid SCB är utarbetad av Eurostat och OECD. Den finns idag i den globala statistiska standarden för miljöräkenskaper SEEA Central Framework och möjliggör komparativa studier mellan olika länder. Definitionen lyder:
"...it has been chosen to single out the tax base that seems to have a particular environmental relevance, and to consider all taxes levied on these tax bases as environmentally related regardless of motives behind their introduction, their names etc."
Enligt definitionen är det alltså skattebasen som avgör om skatten är en miljöskatt eller inte.
SCB har statistik på miljöskatter sedan 1993.
Miljömotiverade subventioner
Miljömotiverade subventioner är definierade enligt miljöräkenskapernas statistiska standard, SEEA Central Framework. Den definition som används av miljöräkenskaperna utgår från subventionens motiv. Miljöräkenskapernas definition av en subvention är bredare än den som används av nationalräkenskaperna, dvs miljöräkenskaperna inkluderar kapital och löpande transfereringar samt sociala naturaförmåner.
Miljöräkenskaperna har främst utnyttjat olika års budgetpropositioner som källa till motivet. Statistiken kommer sedan från Ekonomistyrningsverkets (ESV) beräkningar av statsbudgetens utfall där transaktionerna spåras till de statsanslag som de kommer från. SCB har under 2015 genomfört ett utvecklingsprojekt som sett över metodiken till statistiken.
SCB har statistik på miljömotiverade subventioner sedan 2000.
Europeisk statistik:
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.