Miljömotiverade subventioner och preliminära miljöskatter 2018
Fortsatt ökade miljöskatteintäkter 2018
Statistiknyhet från SCB 2019-05-16 9.30
Intäkterna från miljöskatter fortsatte att öka 2018 och uppgick då till 101 miljarder kronor. Det beror på ökade intäkter från energiskatter samt de nya miljöskatterna på flygresor och kemikalier. Även de miljömotiverade subventionerna har ökat. 2018 uppgick dessa till cirka 14 miljarder kronor.
Statens intäkter från miljöskatter uppgick 2018 till nära 101 miljarder kronor, enligt preliminär statistik. Det är en ökning med 2 miljarder kronor, motsvarande 2 procent jämfört med 2017. Efter att ha varit minskande eller stillastående mellan åren 2011-2014 har intäkterna från miljöskatter sedan dess haft en uppåtgående trend. Intäkterna för 2018 är det högsta belopp som uppmätts sedan tidsseriens start 1993.
2018 ökade intäkterna från både energiskatten på bränslen och energiskatten på el med vardera 1,6 miljarder kronor. Samtidigt avvecklades skatten på den termiska effekten i kärnkraftreaktorer, vilket ger en minskning med 2,6 miljarder kronor. Även intäkterna från koldioxidskatten minskade med ungefär 0,5 miljarder kronor.
Att miljöskatteintäkterna 2018 ändå ökar totalt beror på att skatten på kemikalier i viss elektronik ökade, samt den nya flygskatten som implementerades 1 april 2018. Syftet med flygskatten är att flygets klimatpåverkan ska minska. Under 2018 genererade flygskatten miljöskatteintäkter på 1,3 miljarder kronor. Skatten på kemikalier infördes 1 juli 2017, så 2018 är första gången som skatteintäkterna baseras på ett helt år. Intäkterna från kemikalieskatten 2018 blev 1,4 miljarder kronor.
*2017 och 2018 är preliminära
Miljöskatter i EU
Söndag 26 maj 2019 är det dags för val till Europaparlamentet. Skattefrågor är dock en sån fråga där EU:s medlemsländer själva beslutar vilken skatt och vilka skattenivåer medborgarna ska betala. Miljöskatternas storlek och betydelse varierar i olika länder.
Statistik om miljöskatteintäkter finns i alla EU-länder och delas då upp i energirelaterade, transportrelaterade samt föroreningar- och resursskatter. Ofta jämförs miljöskatteintäkter mellan länder som en andel av totala skatteintäkter eller BNP, för att justera för att länderna är olika stora. Grekland, Slovenien och Danmark är de länder som har högst andel miljöskatter av BNP 2017. Sverige återfinns bland de länder som har lägre andel miljöskatter av BNP med 2,2 procent.
En låg eller hög andel kan bero på flera faktorer. Miljöskatteintäkterna beror på vilka miljöskatter som finns, dess skattesatser, undantag för olika sektorer men också användningen av skattebasen. När konsumtionen av exempelvis fossila bränslen minskar så minskar också skatteintäkterna. Även fast Sverige i relation till andra länder i många fall har höga skattesatser, på t.ex. koldioxidutsläpp, finns det andra faktorer som kan spela in. Möjliga förklaringar kan vara låga skatteintäkter från transportrelaterade miljöskatter och låg andel fossila bränslen i den slutliga konsumtionen.
Miljömotiverade subventioner
De miljömotiverade subventionerna uppgick år 2018 till 13,8 miljarder kronor. Det är ökning med cirka 40 procent jämfört med år 2017 och den högsta nivån sedan tidsseriens början år 2000. Den största bidragande orsaken är klimatinvesteringarnas införande, som ska användas på lokal och regional nivå för att minska utsläppen av växthusgaser. De miljömotiverade subventionerna omfattar sådana transaktioner som bidrar till minskad klimat- och miljöpåverkan samt förbättrad hantering av naturresurser. Det är flera områden där subventionerna ökar. Inom jordbruket ökar stöden efter introduktionen av förgröningsstöden år 2015. Även miljöbistånden ökar bland annat med införande av arbete inom ramen för Agenda 2030. Insatser för förnyelsebar energi och energieffektivisering fortsätter att öka, bland annat då en ny premie betalas ut till kommuner för vindkraftsetablering.
Subventionerna, dvs. lämnade bidrag för investeringar och konsumtion kan gå till olika aktörer, både nationell och internationellt. Subventioner till företag, ideella organisationer, hushåll och andra myndigheter fortsätter att öka från 2017 och de står som mottagare för 83 procent av subventionerna. Det är främst subventioner för miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket och energi- och klimatinsatser som företagen har mottagit bidrag för. Subventioner till resten av världen, i form av bistånd och internationellt samarbete kring miljö och klimatet ökar från 1,7 miljarder kronor år 2017 till 2,3 miljarder 2018.
Övriga är hushållen, offentlig sektor och hushållens ideella organisationer
Revidering av miljömotiverade subventioner
Under 2019 skedde en revidering av statistiken. Inom gruppen miljöbistånd har vissa anslagsposter tagits bort för åren 2008-2017. De fokuserade på reformsamarbeten och på ekonomisk och social hållbar utveckling. Det har medfört att en lägre utveckling av miljöbistånden visas i statistiken jämfört med tidigare publicering av statistiken.
Definitioner och förklaringar
Miljöskatter
Den definition av en miljöskatt som används vid SCB är utarbetad av Eurostat och OECD. Den finns idag i den globala statistiska standarden för miljöräkenskaper SEEA Central Framework och möjliggör komparativa studier mellan olika länder. Definitionen lyder:
"...it has been chosen to single out the tax base that seems to have a particular environmental relevance, and to consider all taxes levied on these tax bases as environmentally related regardless of motives behind their introduction, their names etc."
Enligt definitionen är det alltså skattebasen som avgör om skatten är en miljöskatt eller inte.
SCB har statistik på miljöskatter sedan 1993.
Miljömotiverade subventioner
Miljömotiverade subventioner är definierade enligt miljöräkenskapernas statistiska standard, SEEA Central Framework. Den definition som används av miljöräkenskaperna utgår från subventionens motiv. Miljöräkenskapernas definition av en subvention är bredare än den som används av nationalräkenskaperna, dvs miljöräkenskaperna inkluderar kapital och löpande transfereringar samt sociala naturaförmåner .
Miljöräkenskaperna har främst utnyttjat olika års budgetpropositioner som källa till motivet. Statistiken kommer sedan från Ekonomistyrningsverkets (ESV) beräkningar av statsbudgetens utfall där transaktionerna spåras till de statsanslag som de kommer från. SCB har under 2015 genomfört ett utvecklingsprojekt som sett över metodiken till statistiken.
SCB har statistik på miljömotiverade subventioner sedan 2000.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.