Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper - Miljöpåverkan från konsumtion 2019

Växthusgasutsläpp från inhemsk efterfrågan i Sveriges ekonomi minskade 2019

Statistiknyhet från SCB 2021-09-30 9.30

2019 var växthusgasutsläppen från inhemsk efterfrågan i Sveriges ekonomi 9,0 ton koldioxidekvivalenter per capita. Detta är en minskning med 5 procent jämfört med 2018, och en minskning med 24 procent jämfört med 2008.

I absoluta termer uppgick växthusgasutsläppen från den inhemska efterfrågan i Sveriges ekonomi, dvs. de konsumtionsbaserade utsläppen från hushåll, offentlig sektor och investeringar exklusive export, till 93 miljoner ton koldioxidekvivalenter (9 ton per capita) året 2019. Detta är en minskning från 109 miljoner ton koldioxidekvivalenter (12 ton per capita) 2008. Den minskande trenden under perioden beror både på minskade utsläpp från svensk produktion och minskade utsläpp från Sveriges import. Till årets publicering har revideringar skett i hela tidsserien 2008 – 2018 (se även revideringar nedan).

Växthusgasutsläpp från inhemsk efterfrågan* i Sveriges ekonomi, Svensk produktion och BNP, 2008-2019**

diagram: Växthusgasutsläpp från inhemsk efterfrågan* i Sveriges ekonomi, Svensk produktion och BNP, 2008-2019**

Källa: SCB * Med inhemsk efterfrågan avses här privat och offentlig konsumtion samt investeringar exklusive export. ** Tidsseriebrott 2015 (pga. allmän översyn inom Nationalräkenskaperna).

Hushållens konsumtion och export är viktiga faktorer

Växthusgasutsläpp från hushållens konsumtion uppgår till drygt 55 miljoner ton koldioxidekvivalenter för 2019. Jämfört med 2008 är det en minskning med 19 procent. Mellan 2018 och 2019 minskade utsläppen med 6 procent.

Svenska exportprodukter är också en stor källa till växthusgasutsläpp men som inte räknas in som en del av de totala utsläppen från inhemsk efterfrågan. Även dessa utsläpp har gått ned ur ett längre tidsperspektiv, från 111 miljoner ton år 2008 till 86 miljoner ton år 2019.

Växthusgasutsläpp från efterfrågan i Sveriges ekonomi per komponent i total slutlig efterfrågan, 2008 till 2019

diagram: Växthusgasutsläpp från efterfrågan i Sveriges ekonomi per komponent i total slutlig efterfrågan, 2008 till 2019

Källa: SCB
Hushållen inkluderar de ideella organisationerna

Minskande trend för utsläpp från hushållens konsumtion inom alla områden

Växthusgasutsläppen från hushållens konsumtion minskade mellan 2008 och 2019 inom alla områden, dvs. inom livsmedel, transporter, boende, textilier och skor och inom övriga produkter. 

Växthusgasutsläpp från hushållens konsumtion – per område, 2008 till 2019

diagram: Växthusgasutsläpp från hushållens konsumtion – per område, 2008 till 2019

Källa: SCB

2019 uppstod 31 miljoner ton växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter från produkter som importerades för att tillfredsställa hushållens konsumtion. Detta kan jämföras med 24 miljoner ton koldioxidekvivalenter som uppstod i samband med inhemsk produktion för att tillfredsställa hushållens konsumtion.

Växthusgasintensitet för den inhemska efterfrågan minskar

2019 var växthusgasintensiteten för den inhemska efterfrågan i Sveriges ekonomi 21 kg CO2-ekv./1000 SEK. Det är en minskning med 32 procent jämfört 2008. Minskningen av växthusgasutsläppen i absoluta tal mellan 2008 och 2019 är mindre än minskningen i utsläppsintensiteten. Detta beror på att den totala inhemska efterfrågan i Sveriges ekonomi också har ökat under tiden.

Växthusgasintensiteten för den inhemska respektive importerade produktionens andelar av total efterfrågan skiljer sig åt avsevärt. 2019 låg växthusgasintensiteten för den inhemska produktionens andel av total slutlig efterfrågan på 12 kg CO2-ekv./1000 SEK. Samma år var växthusgasintensiteten för den importerade produktionens andel 62 kg CO2-ekv./1000 SEK. Mellan 2008 och 2019 minskade växthusgasintensiteten för den inhemska respektive importerade produktionens andelar med 35 respektive 40 procent.

Växthusgasutsläppsintensitet för inhemsk efterfrågan i Sveriges ekonomi, svensk produktion och import av varor och tjänster, 2008 – 2019

diagram: Växthusgasutsläppsintensitet för inhemsk efterfrågan i Sveriges ekonomi, svensk produktion och import av varor och tjänster, 2008 – 2019

Källa: SCB
*Tidsseriebrott 2011 och 2015.

Revideringar

Vid denna publicering har revideringar skett i underlagsdata, vilket leder till skillnader jämfört med tidigare publiceringar.

Revideringar av Nationalräkenskapernas ekonomiska data

För varje årlig publicering, implementeras revideringar för hela tidsserien för nationalräkenskapers statistik om produktion, insatsförbrukning, slutlig användning och utrikeshandel i Sveriges ekonomi. Mer information om revideringar som implementerats i år redovisas i nationalräkenskapernas kvalitetsdeklaration för kvartals- och årsberäkningar.

Kvalitetsdeklaration Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar (pdf)

Utöver årliga uppdateringar, genomför Nationalräkenskaperna en större översyn vart femte år av årsvisa indatakällor, metoder och beräkningsmodeller inom ett flertal områden. Detta gjordes senaste 2019. Mer information om översynens resultat finns här:

Allmänna översynen

Beräkningar för denna publicering har inkluderat detaljerade nationalräkenskapsdata uppdaterade enligt 2019 års allmänna översyn för åren i tidsserien från 2015 och framåt. För tidigare år i tidsserien, 2008–2014, har detaljerade nationalräkenskapsdata använts som ej uppdaterats enligt 2019 års allmänna översyn. Detta orsaker ett tidsseriebrott mellan 2014 och 2015. Anledningen till att icke-uppdaterade data har använts är att de detaljerade data som behövs i beräkningarna för referensår tidigare än 2015 inte har reviderats enligt den allmänna översynen. 

Revideringar av underlagsdata för luftutsläpp från svensk produktion

Underlagsdata för luftutsläpp från svensk produktion hämtas från miljöräkenskapernas statistik om luftutsläpp från ett produktionsperspektiv. Inga revideringar har tillämpats vid framtagandet av tidsserien för luftutsläpp sedan förra året. 

Revideringar för miljöpåverkan från importerade varor och tjänster

SCB använder den globala multiregionala input–output-databasen EXIOBASE för att skatta utsläpp förknippade med import. Databasen utvecklas och förvaltas av ett konsortium som Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) leder.

För produktionsår 2021 implementerades EXIOBASE version 3.8.1. Produktionssår 2020 användes EXIOBASE – version 3.8.

Till skillnad från tidigare versioner använder EXIOBASE 3.8.1 PRIMAP databasen och EDGAR databasen för icke-förbränningsrelaterade växthusgasutsläpp. Dessa hade underskattats i databasens tidigare versioner jämfört med de nya källorna. Denna revidering har framförallt lett till högre utsläppsnivåer för metan i produktionskedjan för petroleumprodukter (SPIN C19).

Mer information finns att läsa här:

EXPIOBASE 

Wiley Online Library

Definitioner och förklaringar

Denna statistik är en del av miljöräkenskaperna. Miljöräkenskaperna är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund, och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Miljödata systematiseras efter samma branschindelning och samma slutliga användningsområden som ekonomisk data. Det huvudsakliga syftet med att systematisera statistiken på detta sätt är att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö.

Nationalräkenskaperna mäter bruttonationalprodukten på två olika sätt; den ena från tillförseln och den andra från efterfrågan. Miljöräkenskaperna mäter samma sak utifrån ett miljöperspektiv. Om produktionsperspektivet svarar på frågan ”Vem släpper ut?” så svarar konsumtionsperspektivet på frågan ”För vem görs utsläppen?”

Metoden för statistikframtagning utgår ifrån input–output-analys där miljö-och nationalräkenskapernas ramverk används. Den utgår ifrån ett forskningsprojekt där en ny metod för att räkna på Sveriges påverkan utomlands på grund av vår konsumtion, PRINCE, togs fram, se även Palm et al. 2019.

Mer specifikt, redovisar statistiken om miljöpåverkan från konsumtion miljöpåverkan i relation till försörjningsbalansen som är grunden för nationalräkenskaperna. Ekvationen för Sveriges försörjningsbalans är:

P + M = C + G+ I+ E (ekvation 1)

Här är P Sveriges bruttonationalprodukt (BNP), M är total import till Sverige, C är hushållens konsumtion, G är offentlig konsumtion, I är bruttoinvesteringar och E är total export till övriga länder från Sverige. Enligt nationalräkenskaperna uttrycks alla parametrar i ekvationen i monetära termer. Denna statistik redovisar växthusgasutsläpp och utsläpp av andra luftföroreningar separat för varje term i ekvationen. För alla parametrar redovisas miljöpåverkan för drygt 50 produktgrupper, inklusive hushåll.

För privatkonsumtion redovisas miljöpåverkan också enligt den internationella COICOP-indelningen (classification of individual consumption by purpose).

Relationen till övrig officiell statistik om växthusgas- och övriga utsläpp

Den officiella statistiken om växthusgas- och övriga luftutsläpp för Sverige produceras med tre kompletterande perspektiv:

  • från Sveriges ekonomi med konsumtionsperspektiv (denna statistik)
  • från Sveriges ekonomi med produktionsperspektiv
  • territoriell statistik.

SCB ansvarar inom ramen för miljöräkenskaperna för statistik över utsläpp från den svenska ekonomin med produktions- respektive konsumtionsperspektiv. Statistik med konsumtionsperspektiv är unik då den redovisar miljöpåverkan för samtliga varor och tjänster som produceras och efterfrågas i den svenska ekonomin för hela produktionskedjan. Det är särskilt intressant då en stor andel av det som efterfrågas i Sveriges ekonomi importeras från utlandet. Sverige exporterar också en stor andel av den egna produktionen av varor och tjänster.

Den officiella statistiken från miljöräkenskaperna om växthusgasutsläpp och övriga luftutsläpp per bransch redovisar miljöpåverkan som uppkommer från den svenska ekonomins totala produktion av varor och tjänster. Denna gränsdragning motsvara P-termen i försörjningsbalansen i Ekvation 1 ovan, och inkluderar svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.

Naturvårdsverket ansvarar för den officiella statistiken för territoriet Sverige, även kallad territoriell statistik. Den territoriella statistiken redovisar territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom Sveriges gränser.

Alla dessa statistikprodukter är officiell statistik, vilket betyder att de följer riktlinjer om när och hur statistiken ska publiceras, hur kvaliteten ska säkerställas och hur dokumentationen ska vara. 

Resultaten skiljer sig åt mellan statistikområdena

De olika gränsdragningarna för de tre olika områdena av officiell statistik om Sveriges växthusgasutsläpp och övriga luftutsläpp leder till att utsläppsnivåer skiljer sig åt mellan statistiken. Med statistiken om utsläpp till luft per bransch inkluderas så gott som alla utsläpp inom territorium Sverige, och utöver det även internationella transporter som bedrivs av svenska ekonomiska aktörer. Därför är dessa utsläpp i praktiken större än de som tas fram med det territoriella perspektivet, som exkluderar utsläpp från internationella transporter.

Sveriges totala import och export av varor och tjänster är nästintill i balans, med en knapp fördel för den totala exporten. Samtidigt är den svenska ekonomins produktionsintensitet, utsläpp per enhet monetär produktion, lägre än produktionsintensiteten för länder som Sverige handlar med. Resultatet är att statistik med konsumtionsperspektiv redovisar större utsläpp än statistik med produktionsperspektiv, även med utsläpp från Sveriges export borträknade.

Skillnaderna mellan de olika områdena i den officiella statistikens gränsdragningar och indelningar gör att de används för olika ändamål. Statistik som tas fram inom miljöräkenskaper (med utgångspunkt från Sveriges ekonomi), kan stödja analyser för att ta fram beslutsunderlag inom ekonomisk politik och miljöpolitik, eller vid investerings-, upphandlings- och inköpsprocesser.

Den territoriella statistiken används för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige, EU och FN. Statistiken är uppbyggd för att visa vilka utsläppskällor som finns i de olika länderna. Där kan länderna förväntas ha stor rådighet över vilka lagar och regler som gäller och kunna göra beräkningar av reduktionsmål för landet.

Vill du fördjupa dig i hur statistiken tas fram? Läs mer här:

Om miljöräkenskapernas utsläpp till luft och klimat:

Miljöräkenskaper

Om miljöräkenskapernas statistik om miljöpåverkan från konsumtion:

Producing environmental accounts with environmentally extended input output analysis - Publications Office of the EU (europa.eu)

Environmental pressures from Swedish consumption – A hybrid multi-regional input-output approach - ScienceDirect

Naturvårdsverkets och SCB:s gemensamma beskrivning av statistiken:

Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Definitioner av vissa utvalda begrepp

Privat konsumtion

Den konsumtion som hushåll och privatpersoner utför. Här ingår även konsumtion utförd av hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).

Offentlig konsumtion

Den konsumtion som stat, landsting och kommuner utför.

Investeringar

Investeringar som näringsliv och offentlig sektor gör och som innebär köp av t.ex. maskiner, byggnader och vägar. Kallas egentligen för bruttoinvesteringar och kan underindelas i fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och investeringar i värdeföremål.

Export

Den konsumtion som utländska aktörer gör av svenska produkter.

Slutlig konsumtion/efterfrågan/användning

Samlingsbeteckning för privat och offentlig konsumtion, investeringar och export. Skiljer sig från intermediär konsumtion/efterfrågan/användning som sker mellan branscher för användning i produktionen av varor och tjänster. Slutlig konsumtion är slutlig i betydelsen att den inte används för att producera något ytterligare, den är i slutet av produktionskedjan.

Komponent

En del av den slutliga användningen, till exempel privat konsumtion eller export. Varje komponent genererar utsläpp i Sverige och utomlands till följd av den produktion som krävs för att producera de produkter som ingår i det som köps inom komponenten. Exporten genererar således också utsläpp från ett konsumtionsperspektiv, men brukar normalt sett allokeras till andra länders utsläpp från konsumtion.

Utsläpp från konsumtion, konsumtionsperspektiv

De utsläpp som konsumtionen av varor och tjänster i Sverige genererar i Sverige och utomlands. Med konsumtion avses i normalfallet privat och offentlig konsumtion samt investeringar, det vill säga slutlig användning exklusive export.

Utsläpp från produktion, produktionsperspektiv

De utsläpp som sker i svenska branscher. I dessa utsläpp ingår inga indirekta utsläpp som uppkommer pga. inköp av insatsvaror som branschen behöver, utan utsläppen avser endast de totala utsläpp som branschen själv släpper ut.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publiceringstillfälle för statistik om miljöpåverkan från konsumtion sker september 2022. 

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för Miljöekonomi och miljö

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Nils Brown

Telefon
010-479 40 26
E-post
nils.brown@scb.se

Mårten Berglund

Telefon
010-479 43 13
E-post
marten.berglund@scb.se