Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft fjärde kvartalet 2017 samt preliminär statistik för helåret 2017:
Utsläpp av växthusgaser oförändrade 2017
Statistiknyhet från SCB 2018-05-08 9.30
Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin är oförändrade 2017 jämfört med 2016 enligt ny preliminär statistik för helåret 2017. Utsläppen från hushållen och tillverkningsindustrin minskar, men de ökar från transportbranschen. Under samma period har ekonomin växt med 2,4 procent.
Nu finns preliminär statistik från miljöräkenskaperna med branschfördelade utsläpp av växthusgaser för helåret 2017. Det är en summering av kvartalsstatistiken för 2017 där fjärde kvartalet nu är klart.
För helåret 2017 uppgick utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin till 62,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är ungefär i nivå med utsläppen 2016. Under 2014-2017 har utsläppen från den svenska ekonomin i stort sett varit oförändrade. Samtidigt har ekonomin växt. BNP för helåret 2017 var 2,4 procent högre än 2016 och 10,5 procent högre än 2014.
Utsläpp av växthusgaser och BNP, mnkr, fasta priser 2016 (summerade kvartal).
*2017 är preliminär. Källa: SCB
Utsläppen från hushållen, som främst kommer från användning av personbilar, har minskat de senaste åren och så även 2017. Jämfört med 2016 minskade utsläppen med 2,5 procent. Inom mineralutvinning- och tillverkningsindustrin minskade utsläppen med 2,2 procent 2017 jämfört med 2016. Utsläppsminskningen ses framförallt inom stål- och metallframställning, raffinaderier och tillverkning av kemikalier och läkemedel. Samtidigt har ekonomin inom mineralutvinning- och tillverkningsindustrin växt med 3,5 procent. Utsläppen från el, gas och värmeverk minskade under 2017 med 2,4 procent.
Utsläppsminskningarna inom vissa branschgrupper balanseras av ökningar inom andra. Framför allt ökar utsläppen från transportbranschen där utsläppen är 8,1 procent högre 2017 jämfört med 2016. Det beror främst på ökade utsläpp från rederier, men även utsläppen från flygbolagen har ökat.
Källa: SCB
[1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde.
Under fjärde kvartalet 2017 uppgick den svenska ekonomins utsläpp av växthusgaser till 16,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar en minskning med 0,5 procent jämfört med samma period 2016. Under samma period ökade BNP med 2,9 procent.
Ej säsongsrensat, 20087K1–2017K4
Index 2008K1=100
Källa: SCB
Revideringar
Sedan föregående publicering 2018-01-31 har följande revideringar skett:
- Uppdaterad årsstatistik från miljöräkenskaperna som leder till mindre revideringar i alla branscher och kvartal. I årsstatistiken har bland annat fördelningsnycklar som rör utsläpp från arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler uppdaterats, vilket påverkar allokeringen i den kvartalsvisa statistiken.
- Uppdateringar för kvartal 2017K1-2017K3 gällande processrelaterade utsläpp, på grund av ny tillgänglig data.
- Mindre revideringar i kvartalsvis bränslestatistik och månadsvis bränslestatistik 2017.
För mer information om vilka revideringar som skett, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.
Fördjupningar branscher
Hur starkt sambandet är mellan utsläpp av växthusgaser och olika branschers bidrag till den svenska ekonomin varierar. Vissa branscher är utsläppsintensiva till sin natur där en ökad produktion ger direkt ökade utsläpp, medan andra branscher kan öka förädlingsvärdet utan att det inverkar nämnvärt på utsläppsnivåerna.
Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr, fasta priser 2016, (summerade kvartal).
| År | Utsläpp av växthusgaser | Förädlingsvärde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | Förändring jämfört med 2016 | 2017 | Förändring jämfört med 2016 | ||||
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 9 064 | ‑10 | ‑0,1% | 50 992 | 402 | 0,8% | |
| Gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri | 15 583 | ‑344 | ‑2,2% | 633 648 | 21 564 | 3,5% | |
| El, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall | 8 398 | ‑207 | ‑2,4% | 110 757 | ‑197 | ‑0,2% | |
| Byggverksamhet | 1 884 | ‑1 | ‑0,1% | 249 604 | 16 930 | 7,3% | |
| Transportbranschen | 14 407 | 1 079 | 8,1% | 165 319 | 209 | 0,1% | |
| Övriga tjänster | 3 251 | ‑4 | ‑0,1% | 1 934 334 | 49 728 | 2,6% | |
| Offentlig sektor | 683 | ‑12 | ‑1,7% | 791 566 | 5 552 | 0,7% | |
| Hushåll och ideella organisationer [1] | 9 328 | ‑238 | ‑2,5% | 52 823 | 594 | 1,1% | |
| Totalsumma | 62 598 | 265 | 0,4% | 3 989 043 | 94 782 | 2,4% | |
[1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde.
Jordbruk skogsbruk och fiske
Jordbruk, skogsbruk och fiske står för drygt 14 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Huvuddelen av dessa (cirka 90 procent) kommer från jordbruket. De preliminära utsläppen av växthusgaser under 2017 är i stort sett oförändrande jämfört med 2016. Branschen står för cirka 1 procent av förädlingsvärdet. Förädlingsvärdet ökade med cirka 1 procent 2017 jämfört med 2016.
Gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri
Utvinning av mineral och tillverkningsindustrin står för 25 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. De branscher som ger mest utsläpp av växthusgaser är stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalietillverkning och tillverkning av cement. Utsläppen av växthusgaser minskade med 2 procent enligt den preliminära statistiken för 2017, jämfört med 2016. Under samma period ökade förädlingsvärdet med 3,5 procent i hela branschgruppen.
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall
Utsläppen av växthusgaser från branschen utgör 13 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Större delen av dessa utsläpp kommer från produktion av el och fjärrvärme. Utsläppsnivåerna av växthusgaser 2017 enligt den preliminära statistiken är 2,4 procent lägre jämfört med 2016 och förädlingsvärdet har inte förändrats nämnvärt jämfört med 2016.
Byggverksamhet
De modellberäknade utsläppen av växthusgaser från branschen utgör 3 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen kommer till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon. Under 2017 var utsläppen oförändrade jämfört med 2016, enligt preliminära statistiken, medan förädlingsvärdet ökade med 7 procent.
Transportbranschen
Utsläppen av växthusgaser från transportbranschen utgör 23 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen ökade med 8 procent enligt preliminära statistiken 2017 jämfört med 2016. Utsläppen kommer till största delen från sjöfarten. Förädlingsvärdet är i stort sett oförändrat 2017 jämfört med 2016. Inom transportbranschen ingår de ekonomiska aktörer som är aktiva inom sjöfart, flyg och åkerier.
Övriga tjänster
Utsläppen från tjänster utgör 5 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen är relativt små i förhållande till förädlingsvärdet och kommer till största delen från företagens vägtransporter. Under 2017 var utsläppen nära oförändrade samtidigt som förädlingsvärdet ökade med nära 3 procent jämfört med 2016.
Offentlig sektor
Utsläppen inom offentlig sektor (stat, landsting och kommun) utgör ungefär 1 procent av de totala utsläppen i Sveriges ekonomi. Utsläppen kommer huvudsakligen från arbetsmaskiner och vägtransporter samt militär verksamhet. Under 2017 minskade utsläppen med 2 procent jämfört med 2016, enligt den preliminära statistiken (korrigerad 2018-05-08). Förädlingsvärdet ökade med knappt 1 procent under samma tidsperiod.
Hushåll och ideella organisationer
Utsläppen av växthusgaser från hushåll och ideella föreningar utgör 15 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi och kommer till största delen från hushållens vägtransporter. Förändringar i vilka bränslen som används inom sektorn ligger bakom utvecklingen för utsläppen. Användningen av fossila bränslen, som fortfarande står för en stor andel, minskar. Samtidigt ökar förbrukningen av biobränslen i sektorn. Sammantaget ger detta minskade utsläpp med 2,5 procent enligt preliminär statistik för 2017 jämfört med 2016. Endast ideella organisationer bidrar till BNP via förädlingsvärdet, som ökade med 1 procent jämfört med 2016.
Fjärde kvartalet 2017. Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde fjärde kvartalet 2017, aggregerade branscher SNI 2007
| Kvartal | Utsläpp av växthusgaser | Förädlingsvärde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017K4 | Förändring jämfört med 2016K4 | 2017 | Förändring jämfört med 2016K4 | ||||
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 2 277 | ‑26 | ‑1,1% | 11 059 | 250 | 2,3% | |
| Gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri | 4 062 | ‑103 | ‑2,5% | 163 391 | 8 505 | 5,5% | |
| El, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall | 2 376 | ‑48 | ‑2,0% | 29 170 | 584 | 2,0% | |
| Byggverksamhet | 478 | ‑19 | ‑3,7% | 63 417 | 4 039 | 6,8% | |
| Transportbranschen | 3 638 | 190 | 5,5% | 44 792 | 443 | 1,0% | |
| Övriga tjänster | 825 | ‑12 | ‑1,4% | 515 884 | 11 560 | 2,3% | |
| Offentlig sektor | 171 | ‑6 | ‑3,5% | 209 809 | 2 950 | 1,4% | |
| Hushåll och ideella organisationer [1] | 2 301 | ‑64 | ‑2,7% | 13 748 | 119 | 0,9% | |
| Totalsumma | 16 129 | ‑88 | ‑0,5% | 1 051 270 | 28 450 | 2,8% | |
[1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde.
Definitioner och förklaringar
Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användningen av branscher som redovisas enligt klassifikationen som kallas Svensk Näringsgrensindelning (SNI).
Utsläpp till luft enligt miljöräkenskaperna utgår från ett produktionsperspektiv och avgränsas utifrån de ekonomiska aktörernas nationalitet. Här redovisas direkta utsläpp från svenska ekonomiska aktörer, oavsett var i världen utsläppen sker – enligt den så kallade residensprincipen. Den innefattar följande tre delar:
- Utsläpp inom Sveriges gränser
- Minus utsläpp från flyg, sjöfart och landtransporter från utländska aktörer i Sverige
- Plus utsläpp från flyg, sjöfart och landtransporter från svenska aktörer i utlandet.
Som en approximation inkluderar miljöräkenskapernas residensjustering utsläpp från internationell bunkring, det vill säga flyg och sjöfart som anlöpt och tankat vid svenska flygplatser och hamnar. Ett förenklat antagande görs alltså att utländska landtransporter i Sverige ger lika mycket utsläpp som svenska landtransporter i utlandet samt att utsläpp kopplade till vad svenska fartyg och flygplan bunkrar i utlandet är lika stora som utsläpp kopplade till vad utländska fartyg och flygplan bunkrar i Sverige.
Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte. Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.
Miljöräkenskapernas årliga statistik över utsläpp till luft per bransch har för närvarande en framställningstid på ett år och tre månader. Efterfrågan på snabbare statistik över utsläpp av framför allt växthusgaser är stor. För att möta detta behov tar miljöräkenskaperna fram kvartalsstatistik för utsläpp till luft per bransch, som även används för att ta fram preliminär statistik för helår. Kvartalsstatistiken används för att ta fram preliminära data för T-1, dessa data levereras även till Eurostat.
I Statistikdatabasen finns kvartalsvisa data för samtliga växthusgaser och ett flertal luftföroreningar. På Miljöräkenskapernas produktsida finns dessutom underlag i Excel för nedladdning som omfattar grunddata och diagram över utsläpp av växthusgaser samt utsläppsintensiteter per förädlingsvärde och antal sysselsatta.
I Analysverktyget återfinns samlad statistik från miljöräkenskaperna – från utbud till efterfrågan med statistik över styrmedel, ekonomisk utveckling, miljöpåverkan både från produktion och från efterfrågan.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering avseende utsläpp till luft första kvartalet 2018 sker 2018-08-30 klockan 9.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.