Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft tredje kvartalet 2016:

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka

Statistiknyhet från SCB 2017-01-31 9.30

För tredje kvartalet i rad ökar utsläppen av växthusgaser enligt ny statistik från SCB:s Miljöräkenskaper. För ökningen står framför allt el-, gas och värmeverk, transportbranschen och tillverkningsindustrin. Hushållen minskar under samma period sina utsläpp.

SCB:s Miljöräkenskaper redovisar utsläpp till luft från den svenska ekonomin, så kallade produktionsbaserade utsläpp. Läs mer om olika sätt att beräkna utsläpp. Nu finns preliminär statistik med branschfördelade utsläpp för det tredje kvartalet 2016 tillgänglig.

Under tredje kvartalet 2016 uppgick utsläppen av växthusgaser från Sveriges ekonomi till 15,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppsnivån motsvarar en ökning med 2,8 procent jämfört med samma kvartal 2015, men är något lägre än motsvarande kvartal 2014. Det är tredje kvartalet i rad som utsläppen ökar. Jämfört med 2015 ökade BNP med 2,6 procent under det tredje kvartalet 2016.

Utsläppsökningen under tredje kvartalet är spridd över flera branscher och ses främst inom el-, gas och värmeverk, transportbranschen och tillverkningsindustrin. De ökade utsläppen från el-, gas och värmeverk är en återgång från ovanligt låga nivåer andra och tredje kvartalen 2015 som berodde på tillfälliga produktionsstörningar vid vissa anläggningar. Transportbranschens ökade utsläpp kommer från ökade leveranser av bränslen till både sjöfart och flyg.

Hushållens utsläpp, som framför allt kommer från användning av personbilar, minskar med 4,1 procent jämfört med samma kvartal 2015 på grund av lägre bensinförbrukning.

Den ekonomiska uppgången under tredje kvartalet 2016 syns i flera branscher. Tjänstesektorn, som procentuellt står för en liten andel av de totala utsläppen, står för den största totala ökningen i förädlingsvärde.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, tredje kvartalet 2016. Volymförändringar i % jämfört med samma kvartal 2015

Diagram

Revideringar

Sedan föregående publicering 2016-10-31 har revideringar skett för kvartal 2008K1-2016K2. Det beror på att nya uppgifter är tillgängliga, framförallt för 2015. Utsläppen per kvartal skattas delvis utifrån befintlig årsstatistik och bland annat har nya uppgifter för 2015 avseende energibalanser, den nationella territoriella utsläppsstatistiken samt emissionsfaktorer funnits tillgängliga. Revideringarna gäller främst 2015K1–2016K2, där utsläppsnivåerna totalt har reviderats nedåt.

För mer information om vilka revideringar som skett se Dokumentation.

Fördjupningar branscher under tredje kvartalet 2016

Hur starkt sambandet är mellan utsläpp av växthusgaser och olika branschers bidrag till den svenska ekonomin varierar. Vissa branscher är utsläppsintensiva till sin natur där en ökad produktion ger direkt ökade utsläpp, medan andra branscher kan öka förädlingsvärdet utan att det inverkar nämnvärt på utsläppsnivåerna.

Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde tredje kvartalet 2016, aggregerad branscher SNI 2007. Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr (fasta priser 2015)
SektorUtsläpp av växthusgaserFörädlingsvärde
 2016K3Förändring jämfört med
samma kvartal 2015
2016K3Förändring jämfört med
samma kvartal 2015
Jordbruk, skogsbruk och fiske 2 368 ‑17 ‑0,7% 12 065 455 3,9%
Utvinning av mineral 257 16 6,9% 3 466 232 7,2%
Tillverkningsindustri 3 595 152 4,4% 149 094 ‑1 367 ‑0,9%
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall 1 353 124 10,1% 21 895 ‑1 386 ‑6,0%
Byggverksamhet 471 ‑12 ‑2,5% 53 247 2 991 6,0%
Transportindustri 3 611 272 8,2% 40 305 233 0,6%
Övriga tjänster 763 ‑19 ‑2,5% 436 056 18 305 4,4%
Offentlig sektor 175 ‑1 ‑0,4% 159 403 2 799 1,8%
Hushåll och ideella organisationer[1] 2 439 ‑105 ‑4,1% 12 132 176 1,5%
Totala ekonomin 15 033 410 2,8% 887 663 22 438 2,6%

[1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde.

Jordbruk skogsbruk och fiske: Jordbruk, skogsbruk och fiske står för 16 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Huvuddelen av dessa (cirka 90 procent) kommer från jordbruket. Utsläppen av växthusgaser under tredje kvartalet 2016 minskar med 0,7 procent jämfört med samma kvartal 2015. Skogsbruket står för drygt 70 procent av förädlingsvärdet i sektorn. Förädlingsvärdet i hela sektorn ökar med 3,9 procent tredje kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015.

Utvinning av mineral: Utvinning av mineral står för 2 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen ökade med 6,9 procent under det tredje kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015. Förädlingsvärdet ökade med 7,2 procent tredje kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015.

Tillverkningsindustri: Tillverkningsindustrin står för 24 procent av växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen av växthusgaser ökade med 4,4 procent under tredje kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015. Under samma period minskade förädlingsvärdet med 0,9 procent. De branscher som ger mest utsläpp av växthusgaser är stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalietillverkning och tillverkning av cement. Under tredje kvartalet ökade utsläppen från framförallt kemikalietillverkning.

El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall: Utsläppen av växthusgaser från sektorn utgör på årsbasis 12 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Större delen av dessa utsläpp (65–85 procent beroende på kvartal) kommer från produktion av el och fjärrvärme. Utsläppsnivåerna av växthusgaser under tredje kvartalet 2016 är 10,1 procent högre jämfört med samma kvartal 2015 och i samma nivå som utsläppen tredje kvartalet 2014. Nedgången 2015 berodde på tillfälliga produktionsstörningar vid vissa anläggningar under andra till tredje kvartalet. Under samma period minskade förädlingsvärdet med 6,0 procent.

Byggverksamhet: Utsläppen av växthusgaser från sektorn utgör 3 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen kommer till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon. Under tredje kvartalet 2016 minskar de modellberäknade utsläppen med 2,5 procent samtidigt som förädlingsvärdet ökar 6,0 procent, allt jämfört med samma kvartal 2015.

Transportbranschen: Utsläppen av växthusgaser från transportbranschen utgör 24 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen ökade med 8,2 procent tredje kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015. Utsläppen kommer till största delen från sjöfarten, men ökningen under tredje kvartalet beror både på ökade utsläpp från flyg- och sjöfartsnäringar. Förädlingsvärdet steg 0,6 procent tredje kvartalet jämfört med samma kvartal 2015.

Övriga tjänster: Utsläppen inom tjänstesektorn utgör 5 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen är relativt små i förhållande till förädlingsvärdet och kommer till största delen från företagens transporter. Under tredje kvartalet 2016 minskade utsläppen med 2,5 procent samtidigt som förädlingsvärdet ökade 4,4 procent jämfört med samma kvartal 2015.

Offentlig sektor: Utsläppen inom offentlig sektor (stat, landsting och kommun) utgör ungefär 1 procent av de totala utsläppen Sveriges ekonomi. Utsläppen kommer huvudsakligen från arbetsmaskiner och transporter. Under tredje kvartalet 2016 minskade utsläppen 0,4 procent jämfört med samma kvartal 2015. Förädlingsvärdet ökade med 1,8 procent under samma tidsperiod.

Hushåll och ideella organisationer: Utsläppen av växthusgaser från hushåll och ideella föreningar utgör 16 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi och kommer till största delen från hushållens biltransporter. Utsläppen minskade 4,1 procent under tredje kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015. Detta beror på minskad bensinförbrukning.

Definitioner och förklaringar

Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användningen av branscher som redovisas enligt klassifikationen som kallas Svensk Näringsgrensindelning (SNI).

Utgångspunkten är miljöpåverkan från Sverige ekonomi oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Detta betyder att utsläpp från internationell bunkring, dvs. flyg och sjöfart som anlöpt och tankat vid svenska flygplatser och hamnar inkluderas som en approximation för hur mycket svenska företag inom luft- och sjöfart släpper ut utomlands. Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.

Miljöräkenskapernas årliga statistik över utsläpp till luft per bransch har för närvarande en framställningstid på ett och ett halvt två år. Efterfrågan på snabbare statistik över utsläpp av framför allt växthusgaser är stor. För att möta detta behov tar miljöräkenskaperna fram kvartalsstatistik för utsläpp till luft per bransch, som även används för att ta fram preliminär statistik för helår.

I Statistikdatabasen finns kvartalsvisa data för samtliga växthusgaser och ett flertal luftföroreningar. På produktsidan Miljöräkenskaper finns dessutom underlag i Excel för nedladdning som omfattar grunddata och diagram över utsläpp av växthusgaser samt utsläppsintensiteter per förädlingsvärde och antal sysselsatta.

Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den aktör där utsläppen sker. Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.

Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft redovisar territoriella utsläpp, dvs de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Sektorsindelningarna utgår från typ av utsläpp istället för bransch (SNI). Utsläpp och upptag från markanvändning ingår medan utsläpp från internationella transporter redovisas separat. Läs mer om Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft och om olika sätt att beräkna utsläpp.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft per kvartal till och med fjärde kvartalet 2016 sker 2017-05-04 09.30. Då presenteras också preliminär utsläppsstatistik för helåret 2016.

Nästa publicering avseende utsläpp till luft per år till och med 2015 (definitiv statistik) sker 2017-03-29 09.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för Miljöekonomi och naturresurser

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Susanna Roth

Telefon
010-479 48 03
E-post
susanna.roth@scb.se