Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 2024
Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi ökade med 7 procent 2024
Statistiknyhet från SCB 2026-03-26 8.00
Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi uppgick till 52 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024, vilket motsvarar en ökning på 7,2 procent jämfört med föregående år. Utsläppsökningarna beror främst på en ökad användning av fossildiesel, vilket fått stor inverkan på branschgrupperna byggverksamhet (SNI 41-43) och landtransporter (SNI 49). Under samma period ökade BNP med 1 procent, vilket medför att växthusgasintensiteten i ekonomin ökade med 6,2 procent under 2024.
Slutliga uppgifter för år 2024 visar att växthusgasutsläppen från den svenska ekonomi uppgick till 52 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en ökning på 7,2 procent jämfört med 2023, vilket motsvarar 3,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Mellan 2008 och 2024 har växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi totalt minskat med 23 procent. Under samma period har BNP i fasta priser vuxit med 28 procent. Utsläppen av växthusgaser följde den ekonomiska utvecklingen mellan år 2008 och 2010. Åren mellan 2010 och 2023 visar generellt på minskande utsläpp samtidigt som ekonomin växte, vilket ledde till en minskning av växthusgasintensiteten. Mellan 2023 och 2024 var ökningen av växthusgaser större än den ekonomiska tillväxten, vilket ledde till en ökning av växthusgasintensiteten (se figur 1).
Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling. BNP till marknadspris i fasta priser med referensår 2020. 2008-2024*, index 2008=100
Utsläppen ökade i flertalet av branschgrupperna
Växthusgasutsläppen år 2024 ökade i flertalet branscher men främst inom byggverksamhet (+34%) och land- och rörtransportsföretag (+29%). Orsaken till ökningen i dessa branscher är ökad användning av fossildiesel. En sektor som går emot strömmen och minskar sina utsläpp är industrin för andra icke-metalliska mineraliska produkter som minskade sina utsläpp (-9%).
Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008, 2020 och 2024, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter
Biogena utsläpp minskade
Användning av biogena bränslen såsom trä, biogas, HVO och biogent avfall ger upphov till biogena koldioxidutsläpp. År 2024 uppgick utsläppen av koldioxid från biogena bränslen till 48 miljoner ton, vilket motsvarar en minskning på 9 procent jämfört med föregående år. Biogena koldioxidutsläpp sker främst i energibranschen och tillverkningsindustrin där mycket stationär förbränning sker. Sedan år 2008 har de totala biogena koldioxidutsläppen ökat med 12 procent.
Biogena koldioxidutsläpp redovisas separat från fossila utsläpp eftersom uttag av biomassa bokförs inom markanvändningssektorn (LULUCF) enligt internationella åtaganden, såsom Parisavtalet. För att säkerställa att alla koldioxidutsläpp redovisas i statistiken presenteras därför de biogena koldioxidutsläpp från den svenska ekonomin som en separat kategori.
Biogena koldioxidutsläpp 2008, 2020 och 2024, aggregerad efter Näringsgren (SNI 2007) i tusen ton
Definitioner och förklaringar
Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö.
Statistiken redovisar produktionsbaserade utsläpp till luft per bransch från Sveriges ekonomi, där också hushållen ingår. Statistiken omfattar utsläppen från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser. Utsläppen redovisas enligt samma branschindelning som gäller för nationell ekonomisk statistik, nationalräkenskaperna. Utsläpp som sker i andra länder på grund av svensk import av varor och tjänster ingår inte.
Som jämförelse redovisar Naturvårdsverket territoriella utsläpp till luft, dvs de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Skillnaden mellan Naturvårdsverkets territoriella perspektiv och miljöräkenskapernas produktionsperspektiv är att det senare exkluderar utsläpp som orsakas av utländska företag inom Sveriges gränser, men adderar utsläppen från svenska företag bortom Sveriges gränser. Hur statistiken redovisas skiljer sig även åt. Miljöräkenskaperna redovisar statistiken per bransch, medan Naturvårdsverket redovisar utsläppen utifrån användningsområde. Läs mer på Naturvårdsverket hemsida under, tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp.
Växthusgaser i termer av koldioxidekvivalenter beräknas som ett aggregat av CO2 (fossil), CH4, N2O, HFC, PFC och SF6. De omvandlingsfaktorer (Greenhouse Warming Potential, GWP) som används för att beräkna koldioxidekvivalenter är samma faktorer som används för rapporteringen till Parisavtalet[1].
Revideringar
Sedan föregående publicering har ett antal revideringar skett.
- Revideringar till följd av indata sker kontinuerligt och har skett även detta år.
- Flertalet nya emissionsfaktorer till följd av revideringar i IPCC-rapporteringen.
Mer information om dessa uppdateringar finns på miljöräkenskapernas hemsida www.scb.se/mi1301 under rubriken Dokumentation.
[1] https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/WG1AR5_Chapter08_FINAL.pdf (Table 8.A.1, GWP 100-year).
Kommentarer
*BNP i fasta priser (2020) är preliminär gällande år 2024.