Vad är Ekonomisk statistik på kvartal?

Ekonomisk statistik på kvartal (ESK) är en undersökning som kvartalsvis belyser näringslivets ekonomiska aktiviteter och utveckling. I ESK beräknas statistik om näringslivets lönsamhet, förädlingsvärde, inkomstfördelning, fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar. Statistiken används som underlag i de kvartalsvisa BNP-beräkningarna och som enskilda konjunkturindikatorer.

Utveckling för det första kvartalet i korthet

Samtliga utvecklingstal och förändringar är i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år.

• Näringslivets förädlingsvärde ökade med 5,9 procent i löpande priser och med 6,7 procent i fasta priser. Produktionsvolymen ökade med 2,6 procent och förbrukningsvolymen ökade med 0,5 procent.
• Vinstandelen uppgick till 27,8 procent, en ökning med 1,9 procentenheter. Driftsöverskottet ökade med 13,6 procent och arbetskraftskostnaderna ökade med 3,1 procent, båda i löpande priser.
• Rörelseresultatet ökade med 11,4 procent i löpande priser. Rörelsemarginalen uppgick till 7,3 procent, en ökning med 0,6 procentenheter.
• Fasta bruttoinvesteringar ökade med 7,4 procent i löpande priser. Investeringar i maskiner och inventarier bidrog mest till förändringen. 
• Lageromslaget uppgick till 16,6 miljarder kronor i fasta priser. Lagret av färdiga varor, handelsvaror samt produkter i arbete hade ett positivt lageromslag medan lagret av råvaror och förnödenheter hade ett negativt lageromslag.

Minskad inputandel leder till ökat förädlingsvärde

Förädlingsvärdet är inom nationalekonomin ett mått på avkastningen som respektive produktionsprocess genererat under en given period. Förädlingsvärdet utgörs med andra ord av värdet av alla varor och tjänster som producerats, också kallat bruttoproduktionen, minus värdet av alla varor och tjänster som använts som insats i produktionsprocessen, också kallat insatsförbrukning.

Näringslivets förädlingsvärde ökade med 6,7 procent i fasta priser under årets första kvartal. Bruttoproduktionen ökade med 2,6 procent och insatsförbrukningen ökade med 0,5 procent. Till följd av att insatsförbrukningen ökade i mindre grad än bruttoproduktionen har inputandelen, det vill säga insatsförbrukningens andel av bruttoproduktionen, minskat från 66,7 till 65,3 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Den minskade inputandelen förklarar varför förädlingsvärdet ökar mer än vad bruttoproduktionen ökar.

Ökad vinstandel driver förädlingsvärdet

Förädlingsvärdet är ett mått på den totala avkastningen som respektive produktionsprocess har genererat. Inom varje produktionsprocess används i sin tur olika produktionsfaktorer för att producera de givna varorna och tjänsterna. Produktionsfaktorerna är enkelt uttryckt arbetskraft, det vill säga det kroppsliga arbete som utförs samt den kunskap som krävs för att utföra arbetet, samt kapital, det vill säga det fysiska kapitalet i form av byggnader, maskiner och verktyg som företaget investerat i. Förädlingsvärdet kan delas upp efter vad som kallas arbetskraftskostnader och driftsöverskott, vilka är mått på hur respektive produktionsfaktor har avkastat. När avkastningen till respektive produktionsfaktor sätts i relation till förädlingsvärdet nås vinstandelen och löneandelen, vilka i sin tur är mått på hur stor del av avkastningen som gått till respektive produktionsfaktor.

Vinstandelen inom näringslivet uppgick till 27,8 procent under årets första kvartal, en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Driftsöverskottet ökade med 13,6 procent och arbetskraftskostnaderna ökade med 3,1 procent, samtliga i löpande priser.

Ökade intäkter resulterar i förbättrad lönsamhet

Lönsamhet kan också uttryckas i företagsekonomiska nyckeltal, såsom rörelseresultat och rörelsemarginal. Även sett ur detta perspektiv ökade lönsamheten inom näringslivet under årets första kvartal. Rörelseresultatet ökade med 11,4 procent och rörelsemarginalen uppgick till 7,3 procent, en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Rörelseintäkterna och rörelsekostnaderna utom personalkostnader ökade med 1,9 respektive 0,9 procent, medan personalkostnaderna steg med 3,1 procent.

Det rådande världsläget, specifikt händelseutvecklingen i Hormuzsundet i slutet på februari, har orsakat ekonomiska effekter som kan observeras i vissa branscher redan under årets första kvartal med en ökning i rörelseresultatet. Däremot är det minskningen i rörelsekostnader som förklarar ökningen. De minskade kostnaderna kan bero på att företagen producerar med redan befintliga lagerhållna råvaror som är införskaffade till ett lägre pris. I detta fall, skulle de stigande priserna framförallt hänföras till sålda volymer. 

Maskiner och inventarier driver en positiv investeringsutveckling

De fasta bruttoinvesteringarna ökade med 7,4 procent jämfört med motsvarande kvartal ifjol, uttryckt i löpande priser. Det var investeringar i maskiner och inventarier som drev ökningen med en uppgång på 10,0 procentenheter. Övriga byggnader och anläggningar hade en negativ utveckling på 2,3 procentenheter. Bidraget från investeringar i bostäder stod mer eller mindre still och hade en marginell minskning på 0,3 procentenheter.

Ökade lagerhållna handelsvaror bidrar till en positiv lagerinvestering

Näringslivets totala lagervärde ökade med 29,7 miljarder kronor i fasta priser jämfört med föregående kvartal. Lagret av handelsvaror stod för den största förändringen med en ökning med 19,3 miljarder kronor.

Lageromslaget, beräknat som lagerinvesteringen under den aktuella perioden minus lagerinvesteringen under motsvarande period föregående år, uppgick till 16,6 miljarder kronor i fasta priser. Lagerökningen under årets första kvartal var alltså större än lagerökningen under motsvarande period ifjol.