Storföretagen är dominanta i nettoomsättning och i antal anställda i näringslivet som helhet, men det finns skillnader mellan olika branschgrupper.

Den största branschgruppen sett till antal anställda, tillverkning (SNI C10-33), följer näringslivets struktur och domineras av storföretagen. Av alla anställda inom tillverkningssektorn är det ungefär 347 000 eller 63,1 procent, som är anställda på ett storföretag. Storföretagen bidrog med 2 595 miljarder till nettoomsättningen vilket uppgick till 78,5 procent av tillverkningsindustrin.

Till skillnad från tillverkningssektorn, är det i branschgruppen jordbruk, skogsbruk, och fiske (SNI A01-03) mikroföretagen som står för 70 procent av nettoomsättningen, och 58,9 procent av alla anställda. Det är även företag i de mindre storleksklasserna, med 10–19 och 20–49 anställda, som bidrar mest procentuellt till ökningen av nettoomsättningen inom branschen, 15,4 procent och 21,6 procent respektive.

Inom branschgruppen kultur, nöje och fritid (SNI R90-93) är det också mikroföretagen som är den mest dominanta storleksklassen, även om storföretagen är nästan lika stora. Respektive, har de 29 procent och 26,2 procent av antalet anställda i branschgruppen. Antalet anställda i mikroföretagen minskade dock med 3 procent under 2023 samtidigt som anställda i storföretagen ökade med 4 procent. Inom hotell och restaurangverksamhet (SNI I55-56) är fördelningen av både nettoomsättning och antal anställda relativt jämnt mellan storföretagen och mikroföretagen. Hos mikroföretagen har det dock skett en marginell minskning av både antal anställda och nettoomsättning. Storföretagen har i stället haft en kraftig ökning i både omsättning och anställda under 2023, med respektive 17,1 procent och 15,6 procent.

Nyckeltal

Baserat på företagens ekonomi kan ett flertal olika nyckeltal beräknas utifrån företagsenheten.

Näringslivets nettomarginal uppgick under 2023 till 7,2 procent, vilket är en liten minskning jämfört med 2022 då nettomarginalen uppgick till 7,7 procent. Avkastningen på totalt kapital uppgick till 8,9 procent, en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2022. Rörelsekapitalet minskade med 2,7 procentenheter till 12,5 procent.

Uppdelat på branschnivå är det endast företagen inom SNI 72 – Vetenskaplig forskning och utveckling, samt SNI 68 – Fastighetsverksamhet, som visar negativ nettomarginal. SNI 72 är en kostnadstung bransch där ett högt rörelsekapital innebär att de har god täckning för sina kortfristiga skulder och därmed utrymme för expansion trots den negativa nettomarginalen och låg avkastning. För företagen inom fastighetsförvaltning har nettomarginalen minskat väldigt mycket jämfört med 2022. Detta kan bero på en hög belåning vilket renderat i höga räntekostnader vilket även avspeglas på ett minskat rörelsekapital, om än fortfarande högt, än tidigare.

Det motsatta förhållandet gäller för SNI 21 – Tillverkning av läkemedel där nettomarginalen ökat från 6,4 procent 2022 till 27 procent 2023. Även avkastningen på totalt kapital och rörelsekapitalets andel av nettoomsättningen har ökat jämfört med 2022. Branschen visar därmed på en stark position för fortsatt utveckling och ökad tillväxt.

Lönsamhet och volymutveckling

Näringslivets lönsamhet går att mäta på flertalet sätt. De nyckeltal som lyfts fram på verksamhetsnivå är rörelsemarginal och förädlingsvärde per anställd.

Rörelsemarginalen före avskrivningar för näringslivet uppgick för 2023 till 8,7 procent, och har legat relativt stilla kring 9 procent under hela tidsserien nedan. Marginalen visar att näringslivet i stort fått 0,08 kronor per intjänad krona före avskrivningar, finansiella poster och skatt. En negativ rörelsemarginal indikerar därmed att verksamheten gått med förlust.

För utvalda branscher ovan har rörelsemarginalen varierat mer än för näringslivet i stort. SNI 24 – Stål- och metallframställning och SNI 29 – Motorfordonstillverkning, är traditionell svensk tillverkningsindustri där rörelsemarginalen för SNI 24 återgått till samma nivå 2023 som tidigare i tidsserien kring 6 procent, medan SNI 29 rört sig mer varierat under tidsserien och landar på 9,4 procent för 2023. För resebyråerna och researrangörsföretagen i SNI 79 har rörelsemarginalen för 2023 återgått till den nivå kring 3 procent som de hade även innan pandemiåren 2020–2021.

Ett annat sätt att mäta lönsamhet, eller hur produktiv verksamheten är, är att mäta förädlingsvärde per anställd, dvs hur mycket varje anställd bidrar till verksamhetens mervärde för att täcka upp för löner, avskrivningar, finansiella kostnader och skatt. Näringslivets förädlingsvärde uppgick 2023 till 3 390 miljarder kronor, där varje anställd bidrog med 1,1 miljoner kronor.

För både näringslivet och de utvalda branscherna är det tydligt hur rörelsemarginalen och förädlingsvärde per anställd följs åt i tidsserien ovan.

Genom att beräkna produktion och förbrukning både i löpande och fasta priser går det jämföra utvecklingstal för att se om ett ökat förädlingsvärde beror på en ökad försäljningsvolym eller om det även är påverkat av prisförändringar. Under 2023 ökade produktionsvärdet med 5,2 procent, förbrukningsvärdet med 6,2 procent och förädlingsvärdet med 3,5 procent uttryckt i löpande priser jämfört med 2022.

Om dessa utvecklingstal sätts i relation till prisökningarna blir det märkbart att en stor andel av ökningarna kan tillskrivas ökade priser, och inte ökad försäljningsvolym. När 2023 års produktions-, förbruknings- och förädlingsvärden uttrycks i 2022 års priser, det vill säga justerat för de kraftiga prisökningarna under 2023, ökade produktionen med 1,2 procent och förbrukningsvärdet med 2,8 procent. Förädlingsvärdet minskade därmed med 1,6 procent.